Sverige under WW1
När världen brann upprätthöll en liten klick länder i Europa – utöver Sverige – en strikt neutralitet. Norge, Danmark, Nederländerna, Schweiz och Spanien vägrade alla att skicka in sina soldater i köttkvarnen. Men att deklarera neutralitet på ett papper innebar inte att gränserna var fredade från krigets konsekvenser. Tvärtom drogs de in i en livsfarlig balansgång av utpressning från stormakterna. På den här sidan ska vi titta närmare på hur Europas övriga neutrala stater överlevde. Vi undersöker varför Norge kallades ”den neutrala allierade”, hur Schweiz förvandlades till ett näste för både spioner och Röda Korset, och hur Tyskland byggde ett elektriskt dödsstängsel rakt igenom byarna vid den nederländska gränsen för att stoppa de enorma flyktingströmmarna.
Sverige: Balansgång på en skör tråd
”Neutralitetsvakten”. Tiotusentals svenska män (ofta äldre åldersklasser i den s.k. Landstormen) kallades in för att vakta landets gränser och kuster för att visa världen att Sverige var berett att försvara sin neutralitet med vapen om det krävdes.
När Första världskriget bröt ut i augusti 1914 var Sverige ett land i djup politisk kris. Klyftorna mellan rika och fattiga var enorma, och kampen för demokrati och rösträtt höll på att slita landet isär. Men när rapporterna om krig började strömma in via telegraf från Europa, enades riksdagen snabbt kring ett gemensamt beslut: Sverige skulle förklara sig strikt neutralt.
Det hade gått exakt 100 år sedan Sverige senast deltog i ett krig (1814 mot Norge). Statsminister Hjalmar Hammarskjöld var fast besluten att hålla Sverige utanför det stora blodbadet. Men att vara ”neutral” betydde inte att det var enkelt. Både Storbritannien och Tyskland ställde hårda krav på Sverige, och inuti landet fanns det starka krafter som faktiskt ville att Sverige skulle gå med i kriget.
Rysskräck och Tysksympatier
För att förstå den svenska politiken måste man förstå rädslan. Sveriges historiska ärkefiende var Ryssland. År 1809 hade Ryssland erövrat hela Finland från Sverige, och många svenskar fruktade att tsaren en dag skulle vilja ha mer. Samtidigt kände den svenska överklassen, militären och de flesta politiker en enorm kulturell och historisk samhörighet med Tyskland. Många svenska officerare hade studerat i Tyskland, och självaste Drottning Victoria (Kung Gustaf V:s fru) var tyska.
”Sveriges neutralitet måste vara en väpnad neutralitet. Vi måste visa att vi är beredda att försvara oss mot varje inkräktare.”
Ett splittrat land: De tre lägren
Sveriges regering sa att landet var neutralt, men folket var djupt splittrat i frågan. Klicka på korten nedan för att se vilka de tre stora politiska krafterna var, och vad de ville.
👑
Kungen & Högern
De tysk-vänliga
Kung Gustaf V
Kungen, adeln och stora delar av officerskåren hejade öppet på Tyskland. De avskydde Ryssland och såg Tyskland som en beskyddare av den konservativa ordningen i Europa. Kungen försökte flera gånger, ibland i hemlighet bakom ryggen på sin egen regering, knyta Sverige närmare det tyska kejsardömet.
⚔️
Aktivisterna
De som ville kriga
”Sveriges modiga slutuppgörelse”
En grupp intellektuella, författare och vissa politiker gick ännu längre. De kallades ”Aktivisterna”. De krävde att Sverige skulle överge sin neutralitet och gå med i kriget på Tysklands sida. De menade att detta var Sveriges historiska chans att krossa det ryska hotet och kanske vinna tillbaka Finland.
🚩
Arbetarrörelsen
Fred och Demokrati
Socialdemokraterna
Under ledning av Hjalmar Branting krävde arbetarrörelsen absolut fred. De ansåg att kriget bara gynnade kungar och kapitalister, medan vanliga arbetare fick agera kanonmat. För dem var kampen för allmän rösträtt och mat på bordet mycket viktigare än stormakternas krig.
Järnmalm och Brittisk blockad
För att bygga kanoner, fartyg och vapen krävdes enorma mängder järn. Tyskland hade egna industrier, men de behövde desperat svensk järnmalm (från Kiruna och Gällivare) för att hålla igång sin krigsmaskin. Den svenska regeringen tillät denna export och hävdade att det var en del av deras neutrala rätt att handla med vem de ville.
Men Storbritannien såg rött. Britternas största vapen var att blockera haven och svälta ut Tyskland. När de såg att svenska fartyg fortsatte sälja material till tyskarna, bestämde sig britterna för att straffa Sverige. De stoppade viktiga handelsfartyg med mat, kol och gödsel som var på väg till svenska hamnar.
Statsminister Hjalmar Hammarskjöld vägrade vika sig för britternas krav på att sluta sälja järnmalm till Tyskland. Hans stenhårda juridiska linje ledde till enorm matbrist i Sverige, vilket gav honom öknamnet ”Hungerskjöld”.
Faktaruta: Trekungamötet 1914
I december 1914 bjöd Gustaf V in kungarna från Norge och Danmark till ett historiskt möte i Malmö. Syftet var att visa världen att de nordiska länderna stod enade i sin neutralitet (trots att Norge var mer brittisk-vänligt och Sverige tysk-vänligt). Detta ”Trekungamöte” blev en stark symbol för fred och skapade ett lugn i Skandinavien, även om de politiska skillnaderna fanns kvar under ytan.
Tidslinje: Politik på slak lina
Neutralitet deklareras
Sverige förklarar omedelbart sin neutralitet. ”Neutralitetsvakten” (tiotusentals soldater) kallas in för att vakta Sveriges kuster och gränser, för att visa att man är beredd att försvara sig om någon skulle försöka passera.
Nordisk enighet
De tre skandinaviska kungarna möts i Malmö för att demonstrera gemensam neutralitet, ett viktigt diplomatiskt drag för att undvika att dras in i stormakternas konflikter.
Aktivisterna höjer rösten
Boken ”Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning” ges ut. Den propagerar starkt för att Sverige måste överge sin neutralitet och gå i krig mot Ryssland på Tysklands sida. Den skapar en enorm debatt, men regeringen och arbetarrörelsen lyckas hålla emot.
Hungerskjöld faller
Den brittiska blockaden stryper den svenska importen av mat och kol. Priserna rusar och folket svälter. Statsminister Hammarskjöld vägrar ändå böja sig för britterna. Våren 1917 blir protesterna från folket och riksdagen så stora att han tvingas avgå.
Bikupan: Reflektera över svensk neutralitet
Klicka på knappen för att få en historisk diskussionsfråga till er grupp.
Snabb-Quiz: Politiken i kris
Slutuppgift: Var vi verkligen neutrala?
Sverige hävdade att man var neutrala. Samtidigt sålde vi livsviktig järnmalm till Tyskland, vilket indirekt hjälpte deras krigsmaskin.
Få en ledtråd för att komma igång
Fundera på om ett land kan kalla sig helt ”neutralt” om landets ledning (kungen) tydligt hejar på en sida, och handeln gynnar den ena mer än den andra. Borde Sverige ha slutat sälja järnmalm till Tyskland för att blidka britterna?
- Landstormen: Picryl
- Hjalmar Hammarskjöld: Store norske leksikon (snl.no)
Precis innan kriget bröt ut pågick en het debatt om det svenska försvaret. I februari 1914 tågade över 30 000 bönder (Bondetåget) till Stockholms slott för att kräva mer pengar till militären. Kung Gustaf V höll då det berömda Borggårdstalet där han öppet stöttade bönderna och krävde en omedelbar upprustning. Detta gick helt emot den liberala regeringen (som ville spara pengar). Resultatet blev en politisk kris där regeringen avgick i protest mot att kungen lagt sig i politiken.
Efter Borggårdskrisen tillsattes en konservativ regering ledd av Hjalmar Hammarskjöld. Han var expert på folkrätt och ansåg att Sverige, som neutralt land, hade rätt att handla med vem de ville. Han vägrade vika sig för britternas krav på att sluta sälja malm till Tyskland. Britterna svarade med att stoppa fartyg från att nå Sverige, vilket ledde till enorm matbrist. Folket började därför kalla honom för ”Hungerskjöld”.
Staten tvingades införa ransonering 1916. Alla svenskar fick ransoneringskort som ransonerade ut små, bestämda mängder av socker, kaffe, mjöl och smör. När de riktiga råvarorna tog slut helt, började man tillverka surrogat (ersättningsvaror). Man drygade ut brödet med bark eller potatis, och ”kaffe” gjordes på rostade ärter, maskrosrötter eller ekollon.
Våren 1917 var brödet ransonerat och potatisen nästan helt slut. Desperationen kokade över, särskilt efter att rykten nått Sverige om den ryska revolutionen. Runt om i hela landet, från Södermalm i Stockholm (Sesam-upploppet) till Västervik och Göteborg, bröt massiva gatuprotester och plundringar av butiker ut. Ofta var det arbetarkvinnorna som gick i spetsen eftersom de inte kunde mätta sina barn.
Protesterna 1917 skrämde den svenska makten rejält. Kungen och högern (de konservativa) var livrädda för att svältupploppen skulle övergå i en riktig, blodig revolution där de skulle störtas (precis som tsaren i Ryssland). För att lugna folket tvingades de högsta makthavarna backa. Hammarskjöld byttes ut, parlamentarismen accepterades, och hotet om revolution blev det som slutligen tvingade riksdagen att 1918–1919 besluta om allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor.
Källor
Wikipedia – Sverige under första världskriget https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget Ger en mycket omfattande svensk överblick över krigsåren. Artikeln täcker allt från den strikta neutralitetslinjen och kränkningar av svenskt vatten, till hur handelsflottan drabbades hårt av stormakternas minor och ubåtar.
Wikipedia – Hunger och matbrist i Sverige under första världskriget https://sv.wikipedia.org/wiki/Hunger_och_matbrist_i_Sverige_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget Fokuserar på de svåra prövningarna på hemmafronten. Här redogörs detaljerat för den drastiskt minskade importen, ransoneringarna och hur den växande svälten ledde till de så kallade ”potatiskravallerna” 1917.
Nationalencyklopedin – Hjalmar Hammarskjöld https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hjalmar-hammarskj%C3%B6ld Ger en faktagranskad historik över Sveriges statsminister under krigets första år. Artikeln belyser hans strama, juridiskt inriktade linje gentemot de krigförande och hur han på grund av livsmedelsbristen i folkmun fick öknamnet ”Hungerskjöld”.
Wikipedia – Svenska aktivismen https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_aktivismen Beskriver den inrikespolitiska spänningen kring de så kallade ”aktivisterna” – en opinion, särskilt stark under 1915, som öppet argumenterade för att Sverige borde överge sin neutralitet och gå in i kriget på Tysklands sida mot den gamla arvfienden Ryssland.
Nationalencyklopedin – Sverige (Historia) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige/historia Den historiska sektionen av NE:s huvudartikel om Sverige erbjuder ett pålitligt och övergripande akademiskt perspektiv på hur krigsåren till slut påskyndade demokratiseringen av landet (såsom kvinnlig rösträtt) och förändrade den politiska maktbalansen.
Riksarkivet – Ålands nationstillhörighet https://sok.riksarkivet.se/historier/finska-kriget/alands-nationstillhorighet Ett viktigt primärkällsbaserat material från Riksarkivet som belyser hur Sverige drogs in i det storpolitiska spelet när det ryska imperiet föll, och hur svenska och tyska trupper landsteg på Åland.
Wikipedia – Ålandsexpeditionen 1918 https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85landsexpeditionen_1918 En djupdykning i en av Sveriges få direkta militära insatser i anslutning till kriget, där svenska förband gick i land på Åland för att skydda civilbefolkningen och medla när det finska inbördeskriget spred sig till ögruppen.
Wikipedia – Bondetåget https://sv.wikipedia.org/wiki/Bondet%C3%A5get En oumbärlig bakgrundsartikel för att förstå Sveriges läge vid krigsutbrottet 1914. Den beskriver den massiva demonstrationen för ett starkare försvar som ledde till den liberala regeringens fall och banade väg för Hammarskjölds regering bara månader innan skotten i Sarajevo