Vulkaner
Vulkaner
När magma, lava, aska och gaser skapar både hot och nya landskap.
Vulkaner kan förstöra byar, stoppa flygtrafik och tvinga människor att lämna sina hem. Men de kan också bygga öar, skapa bördig jord, ge värme och el genom geotermisk energi och forma landskap som lockar forskning, turism och arbete.
Hot eller möjlighet?
Vulkaner är inte bara farliga. Sortera följderna som främst hot eller främst möjlighet.
Facit: Hot eller möjlighet?
Hot: askmoln, lavaflöde och giftiga gaser. Möjligheter: bördig jord, geotermisk energi samt turism och arbete.
Vad är en vulkan?
En vulkan är en öppning eller svag zon i jordskorpan där smält berg, gaser och stenmaterial kan ta sig upp från jordens inre. När materialet fortfarande är nere i jorden kallas det magma. När det kommer ut på jordytan kallas det lava.
Vulkaner hör till jordens endogena processer, alltså krafter som kommer från jordens inre. De visar att jordskorpan inte är helt stilla. Under jordytan finns värme, tryck och rörelser som ibland hittar en väg upp.
Utbrott kan se väldigt olika ut. Ibland rinner lava ut ganska långsamt och bygger på landskapet. Ibland pressas gasrik magma upp så kraftigt att berget sprängs sönder och aska kastas högt upp i atmosfären.
Vulkanens delar
Klicka på begreppen i modellen. Målet är att se hur delarna hänger ihop: magma under marken, lava på ytan, krater vid öppningen, aska och gaser i luften.
Välj en del av vulkanen
När du klickar på modellen får du en förklaring av begreppet och varför det spelar roll för människor och landskap.
Varför är modellen förenklad?
Verkliga vulkaner ser olika ut. Den här modellen visar de viktigaste delarna för att du ska förstå processen, inte exakt hur varje vulkan ser ut.
Varför finns vulkaner ofta vid plattgränser?
Vulkaner är vanliga där jordens plattor möts eller glider isär. Vid vissa plattgränser sjunker en havsplatta ner under en annan platta. Det kallas subduktion. När material förs ner i jordens inre kan magma bildas och sedan stiga upp. Därför finns många vulkaner runt Stilla havets eldring.
Vulkaner kan också bildas där plattor glider isär. Då kan magma komma upp genom sprickor och skapa ny havsbotten eller vulkaniska öar. Island är ett tydligt exempel eftersom landet ligger på en plattgräns där plattor rör sig isär, samtidigt som området påverkas av särskilt stark värme underifrån.
Det finns dessutom vulkaner vid så kallade hot spots. Då kommer magma upp från en ovanligt varm zon i manteln, även om platsen inte ligger direkt vid en plattgräns. Hawaii brukar användas som exempel på detta.
Lugna och explosiva utbrott
Alla vulkanutbrott fungerar inte på samma sätt. Ett mer lugnt utbrott har ofta lättflytande lava som kan rinna ut över landskapet. Det betyder inte att det är ofarligt, men människor kan ibland hinna evakuera om lavan rör sig långsamt.
Explosiva utbrott är ofta farligare på kort tid. Om magman är trögflytande och innehåller mycket gas kan trycket byggas upp. När trycket släpps kan aska, sten, gaser och heta moln kastas ut med stor kraft. Sådana utbrott kan påverka luft, vatten, jordbruk, byggnader, transporter och människors hälsa.
Mer lugnt utbrott
Lava rinner ut, landskapet byggs på och människor kan ibland följa flödet och hinna lämna området.
Mer explosivt utbrott
Aska, gaser och stenmaterial kastas ut snabbt. Följderna kan bli större och mer svårförutsägbara.
Hur kan vulkaner skapa nya landskap?
Vulkaner är landskapsbyggare. När lava svalnar stelnar den till berg. Om utbrott sker i havet kan ny mark växa fram och till slut bilda öar. Under lång tid kan upprepade utbrott bygga stora vulkanberg.
Vulkaniskt material kan också brytas ner till jord. På många platser i världen odlar människor nära vulkaner eftersom marken kan bli bördig. Det är ett tydligt exempel på att samma naturkraft kan vara både risk och resurs.
Vulkanområden kan dessutom ge geotermisk energi. Där värme från jordens inre ligger nära ytan kan människor använda hett vatten och ånga till uppvärmning eller elproduktion. Det gör att vulkanism inte bara handlar om katastrofer, utan också om resurser.
Varför bor människor nära vulkaner?
Det kan verka märkligt att människor bor nära aktiva vulkaner. Men i geografi handlar risk nästan alltid om en avvägning. Människor väger faror mot möjligheter, och alla har inte samma möjlighet att flytta.
Bördig jord och jordbruk
Vulkaniskt material kan med tiden skapa näringsrik jord. För bönder kan det vara en viktig anledning att stanna kvar trots riskerna.
Arbete, turism och inkomster
Vulkanlandskap kan locka turister och forskare. Hotell, guider, restauranger, transporter och forskning kan skapa arbeten.
Geotermisk energi
I vissa vulkaniska områden kan värme från jordens inre användas till el och uppvärmning. Det kan göra platsen värdefull.
Hem, tradition och begränsade val
Människor bor inte bara där det är säkrast. Familj, historia, markpriser, kultur, arbete och ekonomi påverkar var människor kan bo.
Flytta eller stanna?
En by ligger nära en aktiv vulkan. Marken är bördig, många arbetar med turism och energi, men forskare varnar för att ett nytt utbrott kan komma inom några år. Vad bör kommunen göra?
Quiz: Vulkaner
Testa om du kan använda begreppen och förklara sambanden.
1. Vad kallas smält berg under jordytan?
Rätt svar: Magma. När samma material kommer ut på jordytan kallas det lava.
2. Varför finns många vulkaner vid plattgränser?
Rätt svar: Där rör sig plattor så att magma kan bildas eller pressas upp genom sprickor.
3. Vad kan göra ett vulkanutbrott explosivt?
Rätt svar: Gasrik och trögflytande magma kan bygga upp högt tryck.
4. Varför kan människor vilja bo nära vulkaner?
Rätt svar: Bördig jord, arbete, turism, energi, tradition och begränsade möjligheter att flytta.
Avslutande fråga
Skulle du bo nära en vulkan? Skriv ett resonemang i flera led. Använd minst tre av begreppen: risk, resurs, magma, lava, aska, geotermisk energi, bördig jord, evakuering.
Centrala begrepp
Källor
Sveriges geologiska undersökning – Vulkanisk aktivitet – Magma https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/vulkanisk-aktivitet/ Förklarar hur magma bildas, rör sig i jordskorpan och kan skapa vulkanutbrott när den når jordytan.
Sveriges geologiska undersökning – Jordbävningar och vulkaner https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/ Kopplar vulkaner till plattektonik, subduktion och rörelser i jordens yttre delar.
Sveriges geologiska undersökning – Seismisk aktivitet https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/seismisk-aktivitet/ Förklarar varför vulkaner ofta bildas vid plattgränser där material smälter och stiger upp som magma.
Naturhistoriska riksmuseet – Vulkaner och vulkanism https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/jorden-geologi/vulkaner-och-jordbavningar/vulkaner-och-vulkanism Förklarar vad vulkaner är, skillnaden mellan magma och lava samt varför vulkanutbrott kan vara både landskapsbyggande och farliga.
Lilla Krisinfo – Vulkanutbrott https://lilla.krisinformation.se/kriskoll/naturolyckor/vulkanutbrott/ Ger en elevnära förklaring av lava, aska, askmoln och hur vulkanutbrott kan påverka människor, flygtrafik och samhällen.
Krisinformation.se – Vulkanutbrottet på Eyjafjallajökull https://www.krisinformation.se/forbered-dig/handelser-och-storningar/2010/vulkanutbrottet-pa-eyjafjallajokull/ Ger ett konkret exempel på hur ett vulkanutbrott på Island skapade askmoln som påverkade flygtrafik och samhällsfunktioner i Europa.
U.S. Geological Survey – About Volcanoes https://www.usgs.gov/programs/VHP/about-volcanoes Förklarar tydligt vad en vulkan är, vad magma består av och varför magma kallas lava när den når jordytan.
U.S. Geological Survey – Volcanic gases can be harmful to health, vegetation and infrastructure https://www.usgs.gov/programs/VHP/volcanic-gases-can-be-harmful-health-vegetation-and-infrastructure Förklarar riskerna med vulkaniska gaser och hur de kan påverka människor, djur, växtlighet och infrastruktur.
U.S. Geological Survey – What are some benefits of volcanic eruptions? https://www.usgs.gov/faqs/what-are-some-benefits-volcanic-eruptions Visar varför människor ändå kan bo nära vulkaner genom att förklara bördig jord, geotermisk energi och mineralresurser.
British Geological Survey – Living with volcanoes https://www.bgs.ac.uk/discovering-geology/earth-hazards/volcanoes/living-with-volcanoes/ Förklarar varför människor lever nära vulkaner trots riskerna, bland annat jordbruk, energi, mineraler, turism och lokala försörjningsmöjligheter.
Smithsonian Institution – Global Volcanism Program https://volcano.si.edu/ Ger aktuell och historisk information om världens vulkaner och utbrott, användbar för kartor, exempel och jämförelser.
National Geographic Education – Volcanoes https://education.nationalgeographic.org/resource/volcanoes/ Ger en pedagogisk översikt över vulkaner, lava, aska, gaser, olika vulkantyper och hur vulkaner bygger upp nya landformer.