I en demokrati är valen grunden för all politisk makt. Det är genom val som medborgarna bestämmer vilka politiker som ska representera dem och fatta beslut i deras ställe. I Sverige hålls allmänna val regelbundet, och efter varje val börjar den komplicerade processen som leder fram till att en ny regering bildas.
Allmänna val i Sverige
I Sverige hålls allmänna val vart fjärde år (den andra söndagen i september). Samma dag röstar väljarna faktiskt i tre helt olika val samtidigt. Dessutom hålls val till Europaparlamentet vart femte år.
För att få rösta i riksdagsvalet, det val som styr hela landets lagar och budget, är kraven strikta: Du måste ha fyllt 18 år senast på valdagen och du måste vara svensk medborgare.
Regionvalet handlar mycket om din lokala sjukvård och kollektivtrafik. Här är reglerna mildare: Även vissa utländska medborgare får rösta, förutsatt att de varit folkbokförda i Sverige i tre år i rad, eller är medborgare i ett annat EU-land.
Kommunvalet styr din skola, socialtjänst och äldreomsorg. Precis som i regionvalet får utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i tre år i sträck (eller är EU-medborgare) delta och påverka sitt direkta närområde.
Oavsett vilket val det handlar om vilar systemet på två principer: Valen ska vara fria (ingen får tvinga dig att rösta på något särskilt) och hemliga (du behöver aldrig berätta för någon vad du röstade på).
Riksdagens fyra uppgifter
Efter att rösterna är räknade fördelas de 349 platserna (mandaten) i Riksdagen. Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling. Men vad gör de 349 ledamöterna om dagarna? Riksdagen har fyra grundläggande uppgifter enligt grundlagen.
Det är bara riksdagen som kan besluta om nya lagar i Sverige, eller ändra/ta bort gamla lagar. Ofta är det regeringen som lämnar ett förslag (proposition), men det är riksdagen som röstar ja eller nej.
Riksdagen bestämmer över statens inkomster (skatter) och utgifter. Regeringen presenterar en budgetproposition på hösten som riksdagen debatterar och sedan måste godkänna för att staten ska få sina pengar.
Riksdagen granskar att regeringen och myndigheterna sköter sitt jobb och följer lagarna. Detta görs bland annat genom Konstitutionsutskottet (KU) och genom att ställa frågor direkt till ministrarna.
Sverige har parlamentarism. Det innebär att regeringen måste tolereras av riksdagen. Det är riksdagens ledamöter som röstar fram statsministern, som sedan i sin tur bildar regering.
Hur omvandlas rösterna till platser?
När man röstar väljer man i första hand ett parti. Ett extremt viktigt begrepp är mandat. Ett mandat är en ”plats” eller en ”stol” i Riksdagen. Som vi nyss nämnde finns det exakt 349 mandat som ska fördelas.
Sverige använder sig av proportionella val. Det betyder att fördelningen ska vara rättvis: får ett parti 10% av rösterna i landet, ska de också få ungefär 10% av mandaten (platserna) i riksdagen.
”Det är Sveriges riksdag som utser statsminister, inte väljarna direkt.”
Från valresultat till regering
När rösterna har räknats och resultatet är klart börjar arbetet med att bilda regering. Som tidigare nämnts röstar vi inte fram en statsminister direkt. Det är Riksdagens uppgift att godkänna en statsminister.
Väljarna har sagt sitt och platserna (de 349 mandaten) i Riksdagen fördelas mellan partierna utifrån hur många procent de fick i valet.
Talmannen (riksdagens ordförande) kallar in alla partiledare en och en för diskussioner för att lista ut vem som har störst chans att få stöd av riksdagen för att bilda regering.
Talmannen föreslår en person till statsminister. Ofta är det partiledaren för det största partiet i det politiska ”block” som fick flest mandat.
Nu måste riksdagens 349 ledamöter rösta om förslaget. Här gäller ”negativ parlamentarism”. Kandidaten blir statsminister så länge inte en majoritet (minst 175 stycken) röstar nej.
Om statsministern godkänns är det sedan dennes helt egna uppgift att plocka ut sina ministrar (t.ex. finansminister, utbildningsminister) och bilda regeringen.
Jakten på de 175 mandaten
För att kunna styra landet effektivt vill en regering gärna ha stöd av en majoritet i riksdagen, alltså minst 175 mandat. Om ett enda parti inte får 175 stolar själva (vilket de nästan aldrig får), måste de samarbeta med andra.
I Sverige är det mycket vanligare med minoritetsregeringar. Detta betyder att regeringen är mindre än den samlade oppositionen. Detta leder i sin tur till att regeringen ständigt måste förhandla, kompromissa och samarbeta med partier utanför regeringen för att få igenom sina budgetar och lagförslag.
Varför kan det ta så lång tid?
Ibland tar det flera månader att bilda regering efter ett val i Sverige. Det beror oftast på att inget tydligt ”block” når upp till de magiska 175 mandaten på egen hand. Partierna måste då förhandla med varandra om samarbete och kompromissa bort vissa hjärtefrågor. Ofta vill partier ha ministerposter eller löften om specifika lagar i utbyte mot att de stöttar en regering.
Även om processen kan upplevas som långsam och frustrerande, är den ett tecken på att demokratin faktiskt fungerar. Olika åsikter ska vägas mot varandra, och regeringen måste enligt grundlagen ha stöd (eller tolerans) i riksdagen för att få styra landet.
