Välstånd och fattigdom – text och frågor
Den här sidan är läromedlet för avsnittet om välstånd och fattigdom i geografin. Här hittar du förklarande text om extrem fattigdom, fattigdomscirkeln, de globala målen och hur länder kan ta sig ur fattigdom — kombinerat med interaktiva övningar, en digital arbetsbok och ett quiz.
Läs texten, testa dig i övningarna och använd arbetsboken för att befästa dina kunskaper inför prov. Alla delar täcker det centrala innehållet i geografi enligt Lgr22.
Välstånd &
Fattigdom
Hur lever vi på jorden, varför är klyftorna så stora, och vad krävs för att bryta mönstret och skapa en hållbar utveckling för alla?
Introduktion till välstånd
I dag lever nästan åtta miljarder människor på jorden. Hur människor lever skiljer sig dock kraftigt åt beroende på var de bor och vilka resurser de har tillgång till.
En mindre del av världens befolkning lever med hög levnadsstandard (som vi gör i Sverige). Vi har rent vatten i kranen, kostnadsfri grundskola och ett utbyggt skyddsnät. Samtidigt saknar hundratals miljoner människor inkomster för sina mest grundläggande behov. Mellan dessa ytterligheter lever den stora majoriteten av jordens befolkning: deras absolut mest grundläggande behov är täckta, men de saknar marginaler och lever utan den ekonomiska trygghet vi är vana vid.
Att mäta fattigdom
Fattigdom är mer än att bara sakna pengar. Därför pratar man idag ofta om multidimensionell fattigdom (MPI). Det innebär att man inte bara tittar på inkomst, utan även om människor lider brist på utbildning (får barnen gå i skolan?), hälsa (finns det rent vatten och sjukvård?) och levnadsstandard (har de el och sanitet?). Rent ekonomiskt skiljer man ofta på två begrepp:
- Extrem fattigdom: Att leva på så små inkomster att man inte kan tillgodose grundläggande behov som mat, rent vatten och kläder. Världsbanken sätter idag gränsen för extrem fattigdom till att leva på mindre än 2,15 amerikanska dollar per dag (justerat för köpkraft). Runt 10 % av världens befolkning tvingas leva så här, och en stor del av dem är barn.
- Relativ fattigdom: Ett begrepp som ofta används i höginkomstländer som Sverige. Det handlar om att ha det betydligt sämre ställt än majoriteten i det samhälle man lever i. Oftast definieras det som att leva på mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Du dör inte av svält, men du hamnar i ett socialt utanförskap eftersom du inte har råd att delta i samhället.
Utan välfärdssystem (som sjukförsäkring) räcker en enda oförutsedd händelse för att kasta in en familj i djup fattigdom. Så fungerar fattigdomscirkeln.
Agenda 2030 och Målen
År 2015 fattade FN ett historiskt beslut i New York. Resultatet blev Agenda 2030 – 17 globala mål för hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att bekämpa fattigdom, utan om att rädda själva planeten och skapa fredliga samhällen.
Tidigare hade FN haft ”Millenniemålen” (2000–2015) som mest riktade in sig på att rika länder skulle hjälpa fattiga länder att minska svält och sjukdomar. Men med de nya Globala Målen ändrades spelreglerna: Målen gäller nu alla världens länder. Det krävs av Sverige lika mycket som av Somalia.
Mål 1: Ingen fattigdom. Att helt utrota extrem fattigdom.
Mål 4: God utbildning för alla.
Mål 5: Jämställdhet (att stärka kvinnors och flickors rättigheter).
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna.
För låginkomstländer handlar arbetet just nu mycket om att bygga sjukhus och säkra skördar, medan höginkomstländer (som Sverige) måste ta sitt enorma ansvar för klimatutsläpp, återvinning och att sluta överkonsumera.
Jämlikhet och Jämställdhet
För att lyckas med målen räcker det inte med att ländernas ekonomi växer (ekonomisk tillväxt). Om alla nya pengar hamnar hos de rikaste minskar ju inte fattigdomen! Klyftorna måste minska. Jämlikhet innebär att alla människor, oavsett klass, religion eller hudfärg, ska ha samma möjligheter i samhället. Jämställdhet handlar specifikt om rättvisa mellan kvinnor och män. I många länder får flickor inte gå i skolan och kvinnor får inte äga mark. När halva befolkningen diskrimineras hålls hela landets utveckling och ekonomi tillbaka.
Lås upp Hållbar Utveckling
Klicka för att aktivera de tre nödvändiga perspektiven.
Social
Mänskliga rättigheter, vård, skola och jämställdhet.
Ekonomisk
Långsiktig tillväxt utan att klyftorna ökar.
Ekologisk
Skydd av klimat, hav och jordens resurser.
System Inaktivt
Indelning av världen
Vi måste sluta dela in världen i ”U-länder (utvecklingsländer) och I-länder (industriländer)”. Det är ett föråldrat sätt att se på världen. Verkligheten är mycket mer nyanserad.
Idag pratar forskare och politiker ofta om ”Det Globala Syd” (länder i Afrika, Latinamerika och delar av Asien som ofta har varit kolonier) och ”Det Globala Nord” (rika, industrialiserade länder i Europa och Nordamerika). Men för att kunna mäta exakt hur folk har det, använder FN och Världsbanken olika mätinstrument.
Att mäta BNI per capita (landets totala inkomst från allt som produceras, delat på antalet invånare) är vanligast, och delar in världen i fyra inkomstnivåer. Tvärtemot vad många tror, bor idag faktiskt *majoriteten* av jordens befolkning i medelinkomstländer (Nivå 2 och 3), inte i den djupaste fattigdomen.
Nivå 1: Mycket låg inkomst
HDI & Gini-koefficienten
Ett stort problem med BNI är att det är ett genomsnitt. Om en person i landet tjänar miljarder och resten tjänar noll, ser genomsnittet högt ut. För att mäta hur rättvist pengarna är fördelade använder man Gini-koefficienten (ett mått mellan 0 och 1, där 0 betyder att alla har exakt lika mycket och 1 betyder att en enda person äger allt).
Eftersom pengar inte är lika med lycka eller hälsa använder FN även HDI (Human Development Index). Detta mäter BNI, men lägger även till medellivslängd (hur bra sjukvård landet har) och utbildningsnivå (hur många som får gå i skolan). Ett land med stora oljeinkomster kan ha hög BNI men låg HDI om landets ledare inte investerar pengarna i skolor för folket.
De allra fattigaste länderna med lägst HDI kallas MUL-länder (Minst utvecklade länder). Fattigdomen här är extremt svår att bryta på grund av historiska orsaker (som kolonialism) och geografiska problem (tropiska klimat med extrem torka, översvämningar och sjukdomar).
Hur bryter vi mönstret?
För att ett land ska ta sig ur fattigdom krävs oftast kapital (investeringar) utifrån. Men om inte landet har starka, demokratiska institutioner utan korruption, riskerar befolkningen bara att bli utnyttjad.
En av de största utmaningarna för fattiga länder idag är så kallad Brain drain (kompetensflykt). Det innebär att de få personer i ett fattigt land som lyckas skaffa sig en hög utbildning (som läkare eller ingenjörer) ofta flyttar till rika länder i Nordamerika eller Europa för att få bättre lön. Landet förlorar då exakt den kunskap de hade behövt för att bygga upp sitt eget samhälle.
Presidentens Dilemma
Ta rollen som ledare i ett låginkomstland. Vad väljer du?
Resultat
Fabriksbygget
Ett enormt klädföretag vill bygga fabriker i ert land. Det ger 10 000 jobb direkt! Men de kräver extremt låga löner, skattefrihet, och vägrar skriva på fackliga säkerhetskrav. Säger du nej, bygger de i grannlandet istället.
Rättvis handel och Mikrolån
Ett annat sätt att bekämpa fattigdom, bortom stora fabriker, är Mikrolån. Detta är väldigt små lån som ges till fattiga människor, ofta kvinnor, så att de kan starta en småskalig verksamhet. Eftersom de saknar säkerhet får de normalt sett inte låna på en vanlig bank, men mikrolånen har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att lyfta familjer ur extrem fattigdom.
Höginkomstländer bär också ett stort ansvar. Rika länders handelspolitik missgynnar ofta fattiga länder genom orättvisa tullar. Sverige och andra länder hjälper till genom bistånd (sköts av SIDA). Man skiljer på:
- Humanitärt bistånd: Akut nödhjälp för att rädda liv vid krig eller naturkatastrofer (mat, tält, medicin). Lösning för stunden.
- Utvecklingsbistånd: Långsiktig hjälp för att landet ska klara sig självt. Bygga skolor, utbilda bönder.
- Skuldavskrivning: Att stryka gamla utlandsskulder så att skattepengarna kan gå till skolor istället för till räntebetalningar.
Digital Arbetsbok
Här kan du testa dina kunskaper. Skriv ner dina tankar i rutorna. Dina svar sparas lokalt. Klicka på Visa Exempelsvar för att rätta dig själv.
Vad menas med extrem fattigdom och hur ser vardagen ut för den som drabbas? Var går Världsbankens gräns?
Extrem fattigdom innebär att man inte har råd att täcka sina mest grundläggande behov, såsom mat och rent vatten. Vardagen styrs helt av kampen för överlevnad. Världsbankens gräns går vid 2,15 dollar per dag.
Förklara hur fattigdomscirkeln fungerar och varför den är svår att bryta utan ett välfärdssystem.
Det är en ond spiral där brist på resurser leder till ohälsa, vilket gör att man inte kan arbeta eller gå i skolan. Utan skyddsnät leder en oförutsedd händelse direkt till minskad inkomst, och fattigdomen går i arv.
Förklara skillnaden mellan Millenniemålen och de nuvarande Globala Målen (Agenda 2030).
Millenniemålen fokuserade mest på att hjälpa utvecklingsländer med grundläggande problem som svält. De Globala målen riktar sig till *alla* länder och inkluderar även ekologisk hållbarhet, där rika länder måste ta stort ansvar.
Vad är Gini-koefficienten och varför behövs den som komplement till BNI per capita?
BNI per capita visar bara genomsnittet av landets rikedom. Gini-koefficienten mäter hur rättvist pengarna faktiskt är fördelade i samhället (klyftorna mellan rik och fattig).
Vad står MUL för? Ge ett historiskt och ett geografiskt skäl till att många MUL-länder ligger i Afrika.
MUL står för Minst Utvecklade Länder. Ett historiskt skäl är kolonialismen. Ett geografiskt skäl är det varma klimatet som försvårar jordbruk och sprider sjukdomar.
Vad menas med ”Brain Drain” (kompetensflykt) och hur påverkar det fattiga länder?
Det är när högutbildade personer i fattiga länder flyttar till rika länder för att få bättre lön. Det är förödande, eftersom det fattiga landet förlorar kompetens som krävs för att bygga upp samhället.
Hur kan ett mikrolån hjälpa en familj ur fattigdom? Ge ett konkret exempel.
Fattiga saknar säkerhet för vanliga lån. Ett mikrolån kan ge en kvinna råd att köpa en symaskin eller höns, starta en verksamhet och skapa en egen inkomst.
Vad är skillnaden mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd?
Humanitärt bistånd är akut nödhjälp vid krig eller naturkatastrofer. Utvecklingsbistånd är långsiktiga projekt (t.ex. bygga skolor) så att landet på sikt ska klara sig självt.
Laddar fråga…
Extrem fattigdom innebär att man inte har råd med grundläggande behov som mat och rent vatten — Världsbanken sätter gränsen vid 2,15 dollar om dagen. Relativ fattigdom används framför allt i rika länder som Sverige och innebär att ha en inkomst under 60% av landets medianinkomst. Man svälter inte, men hamnar i socialt utanförskap.
MPI är ett sätt att mäta fattigdom som går bortom inkomst. Det tar hänsyn till om människor saknar utbildning, sjukvård och grundläggande levnadsstandard som rent vatten och sanitet. Det ger en mer fullständig bild av hur fattigdom faktiskt ser ut.
Agenda 2030 antogs av FN 2015 och innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling med deadline år 2030. Till skillnad från de tidigare Millenniemålen gäller de alla länder — även Sverige. Målen täcker fattigdom, klimat, jämställdhet, utbildning och mycket mer.
BNI per capita visar landets genomsnittliga inkomst per person, men säger inget om hur rättvist pengarna är fördelade. HDI — Human Development Index — är FN:s bredare mått som också inkluderar medellivslängd och utbildningsnivå. Gini-koefficienten kompletterar båda genom att mäta just ojämlikheten.
MUL står för Minst Utvecklade Länder — en FN-lista med de fattigaste länderna i världen, varav majoriteten ligger i Afrika. De karaktäriseras av låg inkomst, låg mänsklig utveckling och hög sårbarhet. Kolonialismens konsekvenser och geografiska utmaningar som tropiska klimat bidrar till att fattigdomen är svår att bryta.
Brain drain — eller kompetensflykt — innebär att högutbildade från fattiga länder flyttar till rika länder för bättre lön och möjligheter. Det är förödande för ursprungslandet, som förlorar precis den kompetens — läkare, ingenjörer, lärare — som behövs för att bygga upp samhället.
Humanitärt bistånd är akut nödhjälp vid krig, naturkatastrofer eller svältkriser — mat, medicin och tält som räddar liv här och nu. Utvecklingsbistånd är långsiktigt stöd för att stärka ett lands egna kapacitet: bygga skolor, utbilda bönder, stärka demokrati. Målet är att landet på sikt inte ska behöva bistånd alls.
Källor
Globala målen – Mål 1: Ingen fattigdom https://globalamalen.se/om-globala-malen/mal-1-ingen-fattigdom/ Förklarar mångdimensionell fattigdom på svenska och FN:s definitioner av extrem fattigdom, samt vad som krävs för att bryta fattigdomscirkeln.
Ekonomifakta – Human Development Index (HDI) https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/makroekonomi/bnptillvaxt/human-development-index-hdi_1211895.html En utmärkt, svensk källa som tydligt förklarar och definierar begreppet HDI, som också texten använder för att mäta mer än bara pengar (BNI).
Gapminder – Dollar Street https://www.gapminder.org/dollar-street Den engelskspråkiga plattformen som konkretiserar ”Nivå 1, 2, 3 och 4” (som nämns i din text). Här kan du se foton och statistik på hur vardagen ser ut för människor på olika inkomstnivåer världen över.
Our World in Data – Poverty https://ourworldindata.org/poverty En otroligt fyllig engelsk resurs med interaktiv statistik och djupgående förklaringar kring var den globala fattigdomsgränsen går, hur relativ och absolut fattigdom mäts och hur utvecklingen ser ut.
Världsbanken (World Bank) – Poverty Overview https://www.worldbank.org/en/topic/poverty/overview Världsbankens officiella översiktssida. Beskriver vetenskapligt hur man mäter fattigdom globalt och vilka strategier som fungerar för att skapa långsiktigt välstånd i utvecklingsländer.
Världsbanken (World Bank) – The World Bank In Low-Income Countries https://www.worldbank.org/en/topic/lowincomecountries Ett bra komplement som fokuserar på de länder som ibland kallas MUL-länder (Minst Utvecklade Länder). Här förklaras de strukturella hindren för tillväxt, till exempel skuldavskrivningar och behovet av utländska investeringar