Riksdagen och regering – Så styrs Sverige i praktiken
Välkommen till det politiska schackspelet! Att förstå svensk politik är lite som att förstå hur en gigantisk maskin fungerar. Riksdagen och regeringen är maskinens två allra viktigaste kugghjul. Utan varandra stannar hela Sverige, men om de snurrar åt olika håll kan det börja gnissla rejält i maktens korridorer.
I praktiken styrs Sverige genom ett ständigt givande och tagande mellan dessa två maktcentrum. Regeringen må vara de som styr landet från dag till dag, men de är alltid – dygnet runt – beroende av att riksdagen litar på dem. På den här sidan ska vi titta på hur Sveriges styrelseskick fungerar när teorin möter verkligheten. Hur bildas egentligen en ny regering efter ett val? Hur kan riksdagen straffa en minister som sköter sig dåligt? Läs vidare och bli expert på den svenska parlamentarismen!
Riksdagen och regeringen
– så styrs Sverige i praktiken
En interaktiv artikel om hur riksdagen fattar beslut, hur regeringen styr landet i vardagen och hur samspelet mellan dem håller den svenska demokratin igång.
I Sverige är det riksdagen och regeringen som har det politiska ansvaret för att styra landet. De har olika uppgifter, men de är samtidigt beroende av varandra. Riksdagen representerar folket och fattar de stora besluten. Regeringen leder landet i vardagen och ser till att besluten genomförs.
För att förstå hur Sverige styrs i praktiken behöver man inte bara veta vad riksdagen och regeringen är, utan också hur de samspelar. Det är i det samspelet som parlamentarismen blir tydlig. Medborgarna väljer riksdagen. Riksdagen godkänner en statsminister. Regeringen styr landet, men måste hela tiden tolereras av riksdagen.
Det betyder att makten i Sverige inte ligger hos en enda person. Den är uppdelad, kontrollerad och reglerad. Det är en av de viktigaste grunderna i ett demokratiskt samhälle.
Riksdagen fattar besluten
Vad är riksdagen?
Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ. Den består av 349 ledamöter som väljs av medborgarna i allmänna val. Ledamöterna representerar inte bara sina partier utan också väljarna som gett dem sitt förtroende.
Varför är riksdagen viktig?
Genom riksdagen utövar medborgarna sin makt. När människor röstar påverkar de vilka partier och politiker som ska bestämma i landet. Om väljarna tycker att politiken blivit dålig kan de rösta annorlunda i nästa val.
Det gör riksdagen till länken mellan folkets vilja och statens beslut. Därför är val, mandat och representation centrala delar av svensk demokrati.
Riksdagens arbete i fem steg
Väljarna röstar fram riksdagens ledamöter.
Förslag granskas i utskott med ansvar för olika områden.
Ledamöterna diskuterar förslaget i kammaren.
Riksdagen röstar om hur beslutet ska bli.
Lagen eller budgeten blir verklighet om förslaget antas.
Regeringen styr i vardagen
Riksdagen
Fattar beslut, stiftar lagar och bestämmer över statens budget. Den kontrollerar också att regeringen sköter sitt arbete.
Regeringen
Leder landet i vardagen, genomför riksdagens beslut, lägger fram propositioner och ansvarar för statens förvaltning och utrikespolitik.
Statsministern och ministrarna
Regeringen leds av statsministern och består av ministrar som ansvarar för olika politikområden, till exempel skola, ekonomi, försvar och utrikespolitik. De flesta ministrar leder ett departement där tjänstemän förbereder underlag och arbetar fram förslag.
Regeringens viktigaste roll är att omsätta riksdagens beslut i praktiken. Utan regeringens arbete skulle besluten stanna på papper.
Parlamentarism
Regeringen kan inte styra fritt. För att få sitta kvar måste den tolereras av riksdagen. Det kallas parlamentarism. Om en majoritet i riksdagen inte längre accepterar regeringen kan den i värsta fall fällas.
Det gör att regeringen hela tiden måste ta hänsyn till riksdagens stöd, även efter att en statsminister blivit vald.
Hur blir en lag till?
De flesta lagförslag kommer från regeringen och kallas propositioner. Men även riksdagens ledamöter kan lämna egna förslag. De kallas motioner. Oavsett var förslaget kommer ifrån måste det granskas innan riksdagen kan besluta.
Maktbalans och kontroll
Så kontrolleras regeringen
Du sitter i riksdagen
Regeringen har tappat stöd i en viktig fråga. Vad händer om riksdagen anser att regeringen inte längre har förtroende?
Quiz, skrivfrågor, podd och källor
1. Vad är riksdagens viktigaste roll?
2. Vad menas med parlamentarism?
3. Vad kallas regeringens lagförslag?
4. Var sker mycket av riksdagens arbete?
5. Vad händer efter att ett utskott behandlat ett förslag?
6. Vilket påstående stämmer bäst?
Förklara samspelet
Beskriv med egna ord hur riksdagen och regeringen samarbetar när Sverige styrs. Använd gärna orden riksdag, regering, parlamentarism och beslut.
Vad händer om stödet försvinner?
Förklara vad som kan hända om riksdagen inte längre har förtroende för regeringen. Varför är detta viktigt i en demokrati?
Följ ett lagförslag
Skriv en kort förklaring där du steg för steg visar hur ett lagförslag går från idé till beslut i riksdagen.
Varför finns utskott?
Resonera om varför riksdagen inte bara röstar direkt om alla frågor utan först låter utskotten granska förslagen.
Poddspår
Använd artikeln som förförståelse och låt eleverna sedan lyssna på ett avsnitt av SO med Petrus om hur Sverige styrs. Be dem skriva ner tre saker som podden förklarar tydligare än texten.
Parövning
Låt en elev spela riksdag och en annan regering. Den ena ska fatta beslut och den andra ska förklara hur beslutet ska genomföras i praktiken.
Begreppsträning
Arbeta vidare med orden proposition, motion, utskott, betänkande, statsminister och misstroendeförklaring.
Textgrund
Artikeln bygger på innehåll om Sveriges politiska nivåer, riksdagens och regeringens roller, val, regeringsbildning och grundlagar.
Källkritisk övning
Låt eleverna jämföra artikelns beskrivning av hur en lag blir till med en faktatext från läroboken. Vad är samma? Vad är mer förenklat? Vad har lyfts fram i den interaktiva versionen?
Fördjupning
Arbeta vidare med hur val, mandat, regeringsbildning och misstroendeförklaring hör ihop. Det hjälper eleverna att se att demokrati inte bara handlar om att rösta, utan också om ansvar och kontroll.
Annat material om Så styrs Sverige
Det här blandar många ihop! Utskott är riksdagens arbetsgrupper (t.ex. utbildningsutskottet), där riksdagsledamöter från olika partier förbereder besluten. Departement är regeringens arbetsgrupper (t.ex. utbildningsdepartementet). Departementen är fyllda av experter och tjänstemän som hjälper ministrarna att utreda frågor och skriva lagförslag (propositioner).
När valet är över ger talmannen (riksdagens ordförande) i uppdrag till en partiledare att försöka bilda regering. Talmannen föreslår sedan denna person som statsminister. Om riksdagen trycker grönt (eller gult för att avstå) blir hen statsminister och får själv välja vilka politiker som ska bli ministrar i den nya regeringen.
Detta är en politisk kris! Om riksdagen röstar nej till regeringens budget, och istället röstar ja till oppositionens budget, tvingas regeringen styra landet med sina motståndares pengar och politik. Ofta väljer en regering att avgå i ett sådant läge, men de måste inte göra det enligt grundlagen.
Riksdagen har flera tunga vapen för detta. Det viktigaste är Konstitutionsutskottet (KU) som granskar att ministrarna följer lagarna. Riksdagsledamöterna kan också ställa tuffa frågor direkt till ministrarna (så kallade interpellationer) under debatter i riksdagen.
Det är riksdagens absolut starkaste vapen! Om en majoritet av riksdagen helt har tappat förtroendet för en minister (eller hela statsministern), kan de rikta misstroende. Ministern tvingas då avgå omedelbart. Om misstroendet riktas mot statsministern faller hela regeringen.
Källor
Sveriges riksdag – Så fungerar riksdagen https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/ Beskriver riksdagens fem grundläggande uppgifter, inklusive att stifta lagar, besluta om budgeten och kontrollera regeringen.
Regeringen – Så styrs Sverige https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/ Ger en övergripande bild av Sveriges parlamentariska styrelsesätt, regeringens roll och hur politiska beslut omsätts i praktiken.
Regeringen – Sveriges regering https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ Förklarar hur regeringen är uppbyggd, statsministerns och statsrådens (ministrarnas) roller samt hur de olika departementen fungerar.
Wikipedia – Parlamentarism https://sv.wikipedia.org/wiki/Parlamentarism Ger en djupare förklaring till det statsskick där regeringen alltid måste tolereras av och är beroende av parlamentets (riksdagens) förtroende.
Wikipedia – Sveriges regering https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_regering En bra uppslagsartikel som sammanfattar regeringens maktbefogenheter, ansvarsområden och hur en regeringsbildning går till.
The Riksdag – How the Riksdag works https://www.riksdagen.se/en/how-the-riksdag-works/ Riksdagens egen engelskspråkiga sida som pedagogiskt beskriver dess arbetsuppgifter (”the highest decision-making assembly”).
Government.se – How Sweden is governed https://www.government.se/how-sweden-is-governed/ Den engelska officiella beskrivningen från Regeringskansliet som redogör för det demokratiska systemet och den svenska konstitutionen.
Government.se – The Government of Sweden https://www.government.se/government-of-sweden/ Förklarar strukturen kring regeringsarbetet, statsministern, ministrarna och de olika departementen (”ministries”) på engelska.
Sweden.se – Swedish government https://sweden.se/life/democracy/swedish-government En lättillgänglig internationell källa som förklarar maktfördelningen och relationen mellan riksdag, regering och medborgarnas inflytande.
Wikipedia – Government of Sweden https://en.wikipedia.org/wiki/Government_of_Sweden En omfattande engelskspråkig artikel som belyser den svenska regeringens verkställande makt, departementen och maktbalansen gentemot riksdagen.