Cecil Rhodes
Under det sena 1800-talet fanns det få män i världen med mer makt än den brittiske affärsmannen och politikern Cecil Rhodes. Han reste till Sydafrika som en sjuklig tonåring, men inom några decennier hade han skapat ett globalt diamantmonopol och blivit en av världens rikaste män. Men Rhodes nöjde sig inte med pengar; han ville ha imperier. Han var besatt av tanken på brittisk världsdominans och använde sin förmögenhet som en slägga för att krossa afrikanskt motstånd och expandera det brittiska imperiet norrut. På den här sidan ska vi granska imperialismens affischpojke. Vi tittar på hur han grundade diamantföretaget De Beers, hans febriga dröm om en järnväg från Kapstaden till Kairo, och varför statyer av honom idag vältes runt om i världen.
Cecil RhodesImperial drömmaren
Han ville måla hela Afrika brittiskt rött — från Kapstaden till Kairo. Och han kom farligt nära.
Cecil John Rhodes kom till Sydafrika som sjuk 18-åring — lungorna sviktade, läkarna hade gett upp. Han for dit för att dö i ett bättre klimat. I stället grundade han ett imperium.
Rhodes tillhörde en generation britter som på allvar trodde att det brittiska folket var världens överlägsnaste ras och att det därför var inte bara deras rätt — utan deras plikt — att styra så stor del av jordklotet som möjligt. Han var inte ensam om denna övertygelse. Men han var ovanligt beslutsam i att agera utifrån den.
”Att vara född brittisk är att ha vunnit första priset i livets lotteri.”
Cecil Rhodes, ca 1890Hans vision var ett sammanhängande brittiskt territorium längs hela Afrikas östra sida — ”Från Kapstaden till Kairo” — bundet av en järnväg som skulle knyta kontinenten samman under brittisk kontroll. Det var en dröm som krockade brutalt med verkligheten: det fanns redan folk som levde på den marken.
Diamanter hade hittats i Griqualand West 1867. Det som följde var en klassisk guldrush — tusentals gruvarbetare, kaotiska anspråk, vild konkurrens. Rhodes såg inte kaos. Han såg en möjlighet.
Metodiskt, under 17 år, köpte han upp sina konkurrenters anspråk. 1888 slöt han en affär med sin siste store rival, Barney Barnato, och skapade De Beers Consolidated Mines. Bolaget kontrollerade 90 % av världens diamantproduktion. Det var ett av historiens mest fullständiga industriella monopol.
Men makten hade ett pris. Diamantgruvorna drevs med svart arbetskraft under förhållanden som gränsade till slaveri. Svarta gruvarbetare bodde i inhägnade compounds, kontrollerades dygnet runt och fick inte lämna utan tillstånd — ett system som föregick och inspirerade apartheid.
I mars 2015 hällde en student vid Kapstadens universitet avföring på en staty av Cecil Rhodes på campus. Det var startskottet för en global rörelse.
Rhodes Must Fall spreds snabbt från Sydafrika till Oxford, från Oxford till universiteten i hela världen. Rörelsen handlade inte bara om en staty — den handlade om vem som äger den historiska berättelsen, vems historia som hyllas på offentliga platser, och vad det säger om ett samhälle när det hyllar imperialister på socklar.
Han var en brittisk affärsman som kom till Sydafrika 1870 under den stora diamantrushen. Istället för att bara gräva själv, insåg han att de stora pengarna fanns i att äga vattenpumparna som gruvarbetarna behövde. Genom smarta och ofta hänsynslösa affärer köpte han upp sina konkurrenter och grundade företaget De Beers 1888. Snart kontrollerade han 90 % av hela världens diamantproduktion. Han blev senare även premiärminister i den brittiska Kapkolonin (i nuvarande Sydafrika).
Rhodes var en extrem brittisk nationalist och socialdarwinist. Han skrev en gång att britterna var "den första rasen i världen, och ju mer av världen vi bebor, desto bättre är det för mänskligheten". Han ansåg på fullaste allvar att det var Guds vilja att det brittiska imperiet skulle styra över hela jorden, och han såg afrikaner enbart som billig arbetskraft som skulle tjäna det vita, brittiska maskineriet.
Rhodes största och mest kända dröm var att bygga en oavbruten järnväg och telegraflinje hela vägen från Kapstaden i södra Afrika, upp till Kairo i norr – uteslutande över mark som kontrollerades av det brittiska imperiet (en "röd linje" på kartan). Syftet var att knyta samman Storbritanniens afrikanska kolonier för att underlätta truppförflyttningar och massiv plundring av råvaror.
Rhodes använde sitt eget privata företag (British South Africa Company), som hade en egen armé, för att erövra enorma landområden norr om Sydafrika. Han lurade lokala afrikanska kungar på deras mark och krossade allt väpnat motstånd med kulsprutor. Det nya, gigantiska landet som skapades uppkallades stolt efter honom själv: Rhodesia (som idag är de självständiga länderna Zimbabwe och Zambia).
Hans arv är djupt kontroversiellt. Å ena sidan donerade han enorma summor pengar till utbildning och skapade det prestigefyllda "Rhodes-stipendiet" i Oxford (som fortfarande finns kvar). Å andra sidan var han en djupt rasistisk arkitekt bakom lagar som senare lade grunden för Apartheid-systemet i Sydafrika. Under de senaste åren har rörelsen "Rhodes Must Fall" drivit kampanjer för att plocka ner statyer av honom, eftersom de anser att man inte bör hylla en man som blev rik på slaveri-liknande förhållanden och stöld av en kontinent.
Källor
Nationalencyklopedin (NE) – Cecil Rhodes https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cecil-rhodes En kort, faktagranskad och stabil utgångspunkt. Den sammanfattar de viktigaste hållpunkterna i hans liv och hur han snabbt byggde upp sin astronomiska förmögenhet inom guld- och diamantbrytning i södra Afrika.
Wikipedia – Cecil Rhodes https://sv.wikipedia.org/wiki/Cecil_Rhodes Den svenska basartikeln går djupare in på hans politiska gärning. Den beskriver hans hänsynslösa rasism och hur han som premiärminister i Kapkolonin systematiskt drev igenom lagar som stängde ute den svarta befolkningen från makt och ägande.
Archives Hub (UK) – Cecil John Rhodes (1853-1902) https://archiveshub.jisc.ac.uk/features/feb03.shtml För dig som vill veta var förstahandsinformationen finns! Denna brittiska arkivresurs listar exakt vilka originaldokument – brev, politiska telegram och avtal gällande hans enorma maktutövning – som idag finns bevarade, bland annat på biblioteken i Kapstaden och Oxford.
Podcast: The Legacy of Empire – How to Reckon with the Past https://podcasts.apple.com/nz/podcast/the-legacy-of-empire-how-to-reckon-with/id1708808280?i=1000756089224 För att förstå Rhodes måste man förstå hans arv i dagens samhälle. I denna nyligen publicerade podd (via Apple Podcasts) gästar professorn Simukai Chigudu och diskuterar bland annat gräsrotsrörelsen "Rhodes Must Fall", som startade vid Kapstadens universitet och kämpade för att montera ner monumenten av imperiebyggaren.
Wikipedia – Rhodes (TV series) https://en.wikipedia.org/wiki/Rhodes_(TV_series) Ett otroligt intressant populärkulturellt inslag. Den här artikeln handlar om det historiska dramat "Rhodes" från 1996 – vilket då var BBC:s dyraste TV-serie någonsin. Den skapade stor debatt i Storbritannien eftersom den valde att skildra imperiets store hjälte som en utstuderat skoningslös och maktgalen skurk.
Nationalencyklopedin (NE) – Kap–Kairojärnvägen https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kap-kairoj%C3%A4rnv%C3%A4gen Den här korta artikeln förklarar det massiva och nästan storhetsvansinniga projekt som blev symbolen för Rhodes imperialistiska dröm: en oavbruten brittisk järnväg, målad i "imperiets röda färg" på kartan, som skulle sträcka sig hela vägen från Sydafrika i söder upp till Egypten i norr.














