Klosterlivet – munkar, nunnor och sangha

Välkommen till klostrets stillhet! Föreställ dig att du ger bort allt du äger. Inga egna pengar, ingen snygg frisyr, inga tv-spel och ingen möjlighet att välja vad du ska äta till middag. För buddhistiska munkar och nunnor är detta inte ett straff, utan vägen till ultimat frihet. Genom att släppa taget om det materiella kan de fokusera helt på det som religionen menar är det viktigaste: att nå inre frid och upplysning.

På den här sidan kliver vi in i Sangha, den buddhistiska församlingen. Vi tittar närmare på hur klosterlivet fungerar i praktiken. Varför rakar de egentligen av sig håret? Vad gör de om dagarna förutom att meditera? Och hur kan de överleva när de inte får jobba för pengar? Läs vidare och upptäck det unika samarbetet mellan klostren och det vanliga folket utanför murarna.

SO-Portalen · Religion · Buddhism

Klosterlivet: Munkar, nunnor och sangha

Livet dedikerat till upplysning, och varför vanliga människor och munkar behöver varandra.

Scrolla för att läsa

Att leva som buddhist kan se väldigt olika ut. Vissa människor väljer att gå in i ett kloster och leva ett strängt liv som munk eller nunna, medan de allra flesta lever som vanliga lekmän.

Denna artikel förklarar begreppet sangha och beskriver hur livet som munk eller nunna skiljer sig från vardagslivet. Tanken är att ge en enkel och tydlig översikt för hur detta andliga och praktiska ekosystem fungerar.

Gemenskapen

Vad betyder Sangha?

På sanskrit och pali betyder sangha ”församling” eller ”gemenskap”. I buddhismen syftar ordet på de människor som följer Buddhas lära. I Sydostasien och Östasien används det ofta specifikt om de personer som lever i kloster – alltså munkar och nunnor – men i väst kan det också betyda hela den buddhistiska gemenskapen, inklusive vanligt folk (lekmän).

Enligt buddhistisk tradition ingår även vanliga människor i sangha. Som goda buddhister ska de visa frikostighet mot munkar och nunnor genom att ge dem husrum och mat. Lekfolket får i gengäld möjlighet att undervisas av munkarna.

I de tre juvelerna: ”Jag tar min tillflykt till Buddha, till läran (Dharma), och till församlingen (Sangha)” erkänner en buddhist att man behöver ta hjälp av andra för att förstå läran.

Fattigdomslöftet

Regler för klosterlivet

Buddha grundade den första munkorden och lät även kvinnor bli nunnor. De lever i celibat och i en frivillig, extrem fattigdom. Målet är att helt släppa begäret efter materiella ting. Huvudet rakas för att symbolisera att man släpper fåfängan, och kläderna är enkla. Färgerna på dräkterna varierar: orange i theravada, vita/svarta/gula i mahayana och röda i vajrayana.

De fem ägodelarna
I den striktaste traditionen får en munk bara äga fem specifika föremål. Klicka på dem för att se vad de är till för.
?
?
?
?
?
1. Ett radband

Används som ett praktiskt och fysiskt hjälpmedel under långa perioder av meditation och chanting (mantrasång) för att hålla räkningen och bibehålla fokus.

2. En vattensil

Används för att filtrera dricksvatten. Syftet är inte bara hygieniskt, utan för att försäkra sig om att man inte råkar svälja och döda små insekter som kan finnas i vattnet (regeln om ickevåld).

3. En rakkniv

För att regelbundet kunna raka av sig håret på huvudet. Att raka håret är en stark symbol för att man avsäger sig fåfänga och utseendefixering.

4. En nål

Tillsammans med tråd används nålen för att lappa och laga sina egna, enkla kläder (munkkåpan) istället för att köpa nytt.

5. En tiggarskål

Den kanske viktigaste ägodelen. Används varje morgon när munkarna går sin allmoserunda i byn för att tyst ta emot den mat som lekmännen skänker dem för dagen.

Reglerna för klosterlivet finns samlade i en textsamling som kallas vinaya. Den exakta regelboken (Patimokkha) är mycket detaljerad. Inom theravada ska munkar följa hela 227 regler och nunnor 311. Reglerna omfattar allt från djup etik (att inte döda eller stjäla) till exakt hur man får klä sig, äta och sova.

”I vissa skogskloster äter munkarna bara ett enda mål mat om dagen, insamlat under allmoserundan.”

Vardag vs Kloster

Den heliga symbiosen

Livet i kloster är uteslutande ägnat åt det andliga målet – upplysningen. Vardagslivet för en buddhist ser helt annorlunda ut. De flesta buddhister har familj, går i skolan eller arbetar. Lärare ger råd som är anpassade till den enskildes liv: till en lekman säger läraren ”Du ska inte ljuga och stjäla”, medan budskapet till en avancerad munk kan vara ”Upptäck tomheten”.

Lekmän behöver ”bara” följa de fem grundreglerna (inte döda, stjäla, ljuga, missbruka sexualitet eller använda berusningsmedel). I stället för att meditera hela dagarna uppmanas de att visa givmildhet mot munkar och nunnor.

?
Lekmännen

Vanliga människor som arbetar och har familj. De lagar mat och skänker resurser, kläder och medicin till klostret.

Ger mat & får god karma ➔
← Ger visdom & förebilder
??‍♂️
Munkarna

Lever i extrem fattigdom i klostret. De producerar ingen mat själva. I gengäld undervisar de lekmännen i Buddhas lära.

Jämställdhet

Munkar och nunnor

Det är viktigt att notera att nunnor och munkar har olika ställning i de flesta traditioner. Nunnorna är oftast formellt underställda munkarna och tvingas dessutom följa fler regler (t.ex. 311 regler för nunnor mot 227 för munkar inom theravada).

I theravadabuddhismen är traditionella nunneordnar idag nästan helt försvunna, även om kvinnor lever som asketer. I mahayanaländer (som Kina, Taiwan och Korea) är nunneordnarna mycket mer utbredda. Trots ojämlikheten historiskt är monastiska kvinnor mycket viktiga religiösa ledare och lärare för många buddhister idag.

Lärarmaterial &
uppgifter

Nedan finns diskussionsfrågor för klassrummet som rör etik och samhällsstrukturer, samt ett självrättande quiz med 8 frågor baserat på texten.

01

Fattigdom och ägodelar

  • Enligt traditionen får en munk bara äga fem enkla saker. Hur tror du att ett liv utan några andra ägodelar (ingen mobil, inga egna pengar, ingen egen säng) påverkar hur man tänker och känner?
  • Diskutera varför ”Rakkniven” (att raka av sig håret) är en så stark symbol för att släppa det världsliga livet.
02

Symbiosen & Jämställdhet

  • Klostren producerar ingen egen mat, utan är helt beroende av ”lekmännens” givmildhet. Varför tror du att Buddha skapade ett sådant system istället för att låta munkarna odla sin egen mat?
  • Texten tar upp att nunnor har fler regler och är underställda munkarna. Hur tror ni att moderna buddhister ser på och hanterar denna historiska ojämlikhet idag?

Testa dina kunskaper

Åtta frågor om klosterlivet, reglerna och relationen till lekmännen.

0
av 8

Resultat

Du har slutfört quizet.

Vad är Sangha?

Sangha betyder gemenskap eller församling. Ofta menar man specifikt gemenskapen av munkar och nunnor, men i en bredare bemärkelse inkluderar det alla buddhister i hela världen. Sangha är en av de ”Tre juvelerna” (de andra är Buddha och Dharma/läran).

Varför rakar munkar och nunnor håret och bär speciella kläder?

Det är en stark symbolisk handling. Håret och kläderna representerar ofta vår fåfänga, status och vilja att se bra ut. Genom att raka huvudet och bära enkla klädnader (ofta saffransgula eller vinröda) visar man att man har lämnat det ytliga livet bakom sig och att alla i klostret är exakt lika mycket värda.

Hur får munkar och nunnor mat?

Enligt traditionen får de inte arbeta för pengar eller odla sin egen mat. Varje morgon går de ut med en tiggar- eller allmoseskål. Vanliga människor (lekmän) ger dem då mat.

Varför ger vanliga människor mat till klostren?

Det är en ”win-win-situation”. Munkarna får mat så att de överlever och kan fortsätta sprida Buddhas lära. Den vanliga människan som skänker maten visar respekt och generositet, vilket ger väldigt mycket god karma som hjälper dem i deras nästa liv.

Får kvinnor bli nunnor inom buddhismen?

Ja! Buddha tillät både män och kvinnor att bli en del av klosterlivet, vilket var ganska radikalt i Indien för 2 500 år sedan. I modern tid och i olika buddhistiska inriktningar har dock nunnor ibland haft en lägre status än munkar, men det pågår idag rörelser världen över för att stärka nunnornas position.

Källor

Nationalencyklopedin – Sangha https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sangha Förklarar grunden för det buddhistiska samfundet och hur organisationen växte fram för att föra läran vidare till nästa generation.

Nationalencyklopedin – Buddhism https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/buddhism Ger en mycket god överblick av hela religionen, inklusive ordenslivet och det ömsesidiga beroendet mellan lekmän och klosterfolket.

DiVA Portal (Karlstads universitet) – När ord målar bilder https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:934528/FULLTEXT01.pdf En akademisk uppsats som bland annat undersöker hur manliga och kvinnliga klosterordnar (munkar och nunnor) presenteras, skiljer sig åt i regler och har olika status i den buddhistiska traditionen.

DiVA Portal (Högskolan för lärande och kommunikation) – Presentation av buddhism i läroböcker https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1341915/FULLTEXT01.pdf En studie som belyser den sociala dimensionen av klosterlivet, antalet levnadsregler för ordinerade och munkars engagemang som förebilder och lärare ute i samhället.

Engelska källor

Encyclopaedia Britannica – Sangha https://www.britannica.com/topic/sangha En auktoritär genomgång av det buddhistiska ordenslivet, uppdelningen mellan munkar, nunnor, lekmän (män och kvinnor) samt sanghans roll som en av de tre tillflykterna.

Encyclopaedia Britannica – Bhikku https://www.britannica.com/topic/bhikku Förklarar i detalj vad det innebär att leva som fullt ordinerad munk (”bhikku”), fattigdomsidealet, allmosor, celibat och de drygt 200 reglerna i den strikta klosterkoden.

The Pluralism Project (Harvard University) – The Sangha: The Buddhist Community https://pluralism.org/the-sangha-the-buddhist-community Beskriver hur ordinationen går till (som att raka huvudet och ta på sig kåpan) och det starka ömsesidiga utbytet av tjänster, mat och undervisning mellan klostren och det vanliga folket.

Tricycle: The Buddhist Review – Sangha: Buddhism for Beginners https://tricycle.org/buddhism-sangha/ Går pedagogiskt igenom sanghans funktion historiskt och hur den fungerar idag för att bevara och förmedla Buddhas ursprungliga lära.

Tricycle: The Buddhist Review – My Time in Robes https://tricycle.org/article/my-time-in-robes/ Ett personligt reportage som nyanserar och ger en inblick i hur klosterlivet faktiskt ser ut på daglig basis; från tyst meditation och sysslor till studier och plikter gentemot samhället.