När första världskrigets industriella vapen började mala sönder människokroppar räckte de militära läkarna inte till på långa vägar. Lösningen fanns bland frivilliga. Tiotusentals kvinnor runt om i världen anmälde sig till Röda Korset och andra frivilligorganisationer för att åka till fronten som sjuksköterskor. De kastades rakt in i en medicinsk mardröm. Det fanns ingen penicillin för att stoppa infektioner, och såren från artillerigranater och lera var ofattbart smutsiga. På den här sidan ska vi kliva in i fältsjukhusens tält. Vi undersöker vilka dessa kvinnor var, hur den berömda forskaren Marie Curie revolutionerade fronten med sina röntgenbilar, och det enorma psykologiska pris sjuksköterskorna fick betala för att vara sista anhalten för de döende soldaterna.
Sjuksköterskor & Röda korset — SO-Portalen · Historia
SO-Portalen · Historia · Kvinnors roll
Sjuksköterskor & Röda korset
Lampans dam och det röda korsets löfte
1853–1921 · Krimkriget · Humanitär rätt · Svenska pionjärer
Nyckelår
Röda korset 1863
Pionjär
Florence Nightingale
Sverige
Svenska Röda korset 1865
I mitten av 1800-talet låg tusentals sårade soldater utan ordentlig vård på slagfält och i provisoriska sjukhus runt om i Europa. Sjukvård var inte ett yrke — det var något som tillföll vem som helst som råkade befinna sig i närheten. Resultatet var kaotiskt, smutsigt och dödligt. Fler dog av infektioner och smitta än av själva vapnen.
Det var i detta landskap som två av 1800-talets viktigaste gestalter trädde fram — en brittisk kvinna med en lykta och en schweizisk affärsman med ett vittnesmål som skakade Europa.
Florence Nightingale
Lampans dam och den moderna sjukvården
FN
porträtt
Florence Nightingale
1820 · Florens — 1910 · London
Brittisk sjuksköterska, statistiker och reformator. Grundare av modern sjukvård och sjuksköterskeutbildning. Belönad med Order of Merit 1907 — den förste kvinna att motta utmärkelsen.
Florence Nightingale kom från en välbärgad brittisk familj och förväntades — som alla unga damer av hennes klass — gifta sig väl och leva ett bekvämt liv. Hon vägrade. Vid 33 år reste hon till Krimkriget och tog befälet över sjukvården vid det brittiska fältsjukhuset i Scutari, nutidens Istanbul.
Det hon fann där var ett helvete. Sjukhuset var smutsigt, överfullt och saknade grundläggande hygien. Soldaterna dog som flugor — inte primärt av skador, utan av kolera, tyfus och sårinfektioner. Nightingale organiserade om allt. Hon lät städa. Hon öppnade fönster. Hon installerade ordentliga latriner. På bara sex månader sjönk dödligheten bland de intagna från 42 % till 2 %.
”Det första kravet på ett sjukhus är att det inte ska skada patienten.”
Men Nightingales bidrag stannade inte vid Krimkriget. Hon var också en banbrytande statistiker. Hon uppfann det vi idag kallar polärdiagram — ett sätt att visualisera data som övertygade det brittiska parlamentet om att reformera sjukvården. Ord räckte inte; siffror och diagram gjorde jobbet.
Hennes bok Notes on Nursing (1859) definierade sjukvårdsyrket. Hennes skola — Nightingale Training School vid St Thomas’ Hospital i London, grundad 1860 — var den första moderna sjuksköterskeskolan i världen. Hennes metoder spreds till hela Europa, inklusive Sverige.
Henry Dunant & Röda korset
Slaget vid Solferino och ett humanitärt löfte
HD
porträtt
Henry Dunant
1828 · Genève — 1910 · Heiden
Schweizisk affärsman och humanist. Grundare av Röda korset och Genèvekonventionen. Fick Nobels fredspris 1901 — det allra första.
Den 24 juni 1859 bevittnade den schweiziske affärsmannen Henry Dunant efterdyningarna av slaget vid Solferino i norra Italien. Österrikiska och franska styrkor hade kämpat i sexton timmar. Nu låg 40 000 döda och sårade utspridda på fälten — och ingen kom för att hjälpa dem.
Dunant stannade i tre dagar. Han organiserade lokalbefolkningen, köpte förnödenheter med egna pengar och såg till att de svårast sårade fick vård. Sedan åkte han hem och skrev ned allt i boken Un souvenir de Solférino (1862). Boken skakade Europa.
Röda korsets fyra principer
Humanitet · Opartiskhet · Neutralitet · Oberoende. Dessa fyra ord sammanfattar det löfte som Dunant fick Europa att enas kring 1863 — att de som lider i krig ska hjälpas, oavsett vilken sida de befinner sig på.
År 1863 sammankallades en konferens i Genève. Sexton länder deltog. Resultatet var Röda korsets grundande och, året därpå, den första Genèvekonventionen — det internationella avtal som för första gången i historien skyddar sårade soldater och sjukvårdspersonal i krig.
Sverige & Röda korset
Svenska Röda korset och sjuksköterskeutbildningen
Tidslinje — Sverige
1865
Svenska Röda korset grundas — bara två år efter den internationella organisationen. Sverige var ett av de första länderna att ansluta sig.
1867
Sophiahemmet grundas i Stockholm av kronprinsessan Lovisa. Det blev Sveriges första moderna sjuksköterskeskola, inspirerad direkt av Nightingales modell.
1889
Röda korsets sjuksköterskeförening bildas i Sverige. Organiserade och utbildade sjuksköterskor som kunde sändas till krigszoner och katastrofer.
1901
Henry Dunant får det första Nobels fredspris — en global bekräftelse på rörelsens betydelse.
1914–18
Första världskriget. Svenska Röda korset skickar sjuksköterskor och hjälparbetare till fronterna. Tusentals fångar förmedlas hem via organisationens nät.
I Sverige spelade Röda korsets sjuksköterskor en dubbel roll. I fredstid utbildade och organiserade de sjukvård på sjukhusen. I krigstid — och Sverige befann sig i närheten av flera krig utan att delta — förmedlade de hjälp, brev och uppgifter om krigsfångar.
Sjuksköterskeyrket omvandlades under denna period från något informellt och oavlönat — änkor och fromma systrar som skötte de sjuka av plikt — till ett professionellt, utbildat och organiserat yrke. Det var framförallt ett kvinnoyrke, och det gav tusentals svenska kvinnor ett karriäralternativ, en yrkesidentitet och en plats utanför hemmet.
”Att vårda är inte att lyda — det är att se. Den som inte ser patienten framför sig, vårdar ingenting.”
De flesta var unga, frivilliga kvinnor. I Storbritannien kallades de kändaste för VAD (Voluntary Aid Detachment). Före kriget kom många av dessa kvinnor från medel- eller överklassen och hade aldrig ens lagat sin egen mat eller sett ett sår. De fick en snabbutbildning i första hjälpen och skickades sedan rakt ut till blodbadet i Frankrike och Belgien, där de fick utföra tunga och hemska arbetsuppgifter dygnet runt.
Hur såg förhållandena ut på fältsjukhusen?
De var ofta fruktansvärda. Sjukhusen sattes upp i leriga tält (ofta kallade Casualty Clearing Stations) eller i gamla övergivna slott precis bakom frontlinjen, så att man ständigt hörde dånet från kanonerna. Vid stora slag som Somme kom det in tusentals blödande män varje dag. Det fanns ingen tid för sömn, hygienen var obefintlig på grund av all lera, och sjuksköterskorna vadade bokstavligen i blod.
Vilka skador var vanligast och hur behandlades de?
Den absolut vanligaste och farligaste skadan kom från granatsplitter som drog med sig lera (och gödselbakterier) djupt in i köttet. Eftersom antibiotika (penicillin) inte var uppfunnet än, blev såren nästan omedelbart infekterade och utvecklade kallbrand (köttet dog och ruttnade). Det enda sättet att rädda soldatens liv var ofta att amputera (såga av) den infekterade kroppsdelen. Senare i kriget fick de även behandla fasansfulla brännskador och söndertrasade lungor orsakade av senapsgas.
Vad var de "Små Curies"?
Den världsberömda forskaren och Nobelpristagaren Marie Curie (som upptäckte radioaktiviteten) insåg att läkarna vid fronten hade svårt att hitta var kulorna och splittert satt i kropparna, vilket ledde till onödiga dödsfall. Hon skapade därför mobila röntgenmaskiner som monterades i bilar. Dessa bilar, som hon ofta körde och opererade själv tillsammans med sin tonårsdotter Irène, kallades för "Petites Curies" (Små Curies) och räddade livet på över en miljon soldater.
Var det farligt att vara sjuksköterska?
Livsfarligt! Fältsjukhusen och Röda Korset-tälten bombades ofta av fientligt artilleri och flygplan, trots att de var märkta med stora röda kors. Dessutom sköts sjukhusfartyg i sank av ubåtar. Det kanske största hotet var dock de osynliga fienderna: många sjuksköterskor dog av extrem utmattning, av att de smittades av sjukdomar från sina patienter (inte minst Spanska sjukan 1918), eller av de psykologiska trauman de bar med sig resten av livet.
Källor
Wikipedia – Elsa Brändströmhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Elsa_Br%C3%A4ndstr%C3%B6m Beskriver den svenska sjuksköterskan som blev känd som "Sibiriens ängel". Texten förklarar hur hon, som delegat för Svenska Röda Korset, reste till Ryssland och Sibirien under första världskriget och med en enorm envishet räddade livet på tusentals krigsfångar under extrema förhållanden.
Nationalencyklopedin – Elsa Brändströmhttps://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/elsa-br%C3%A4ndstr%C3%B6m En kärnfull och faktagranskad akademisk artikel som bekräftar hennes insatser. Den lyfter hur hon utbildade sig frivilligt vid krigsutbrottet och belyser det massiva humanitära arbete som gjorde henne till en av tidens mest hyllade och dekorerade svenska kvinnor.
Nationalencyklopedin – Röda korsethttps://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/r%C3%B6da-korset En övergripande svensk faktatext om organisationens neutrala och opolitiska grundprinciper. Sätter in verksamheten i en bredare kontext och förklarar varför deras frivilliga insatser var helt avgörande för att överhuvudtaget kunna vårda sårade från båda sidor under konflikter som första världskriget.
Wikipedia – Voluntary Aid Detachmenthttps://en.wikipedia.org/wiki/Voluntary_Aid_Detachment En extremt djupgående engelskspråkig artikel om Voluntary Aid Detachment (VAD). Den beskriver hur Brittiska Röda Korset mobiliserade tiotusentals unga medelklasskvinnor utan tidigare medicinsk erfarenhet, och hur dessa frivilliga skickades till fältsjukhusen i bland annat Frankrike och Gallipoli för att assistera professionella sjuksköterskor under brutala villkor.
Imperial War Museums (IWM) – How VAD Nurse Dorothy Field treated the wounded at the beginning of the Battle of the Sommehttps://www.iwm.org.uk/history/how-vad-nurse-dorothy-field-treated-the-wounded-at-the-beginning-of-the-battle-of-the-somme Ger en personlig inblick direkt från fronten. Genom bevarade fickdagböcker berättar artikeln om den unga VAD-sjuksköterskan Dorothy Field som vårdade sårade soldater i ett Röda Korset-anslutet fältsjukhus i Rouen, alltmedan hon bokstavligen kunde höra den massiva artillerielden vid slaget vid Somme sommaren 1916.
The National Archives (UK) – British Army nurses' service records 1914-1918https://www.nationalarchives.gov.uk/help-with-your-research/research-guides/british-army-nurses-service-records-1914-1918/ Ett fantastiskt brittiskt primärkällsarkiv. Denna guide visar hur man idag kan forska på de över 15 000 sjuksköterskor som tjänstgjorde i den brittiska arméns sjukvårdskårer. Här framgår hur myndigheterna dokumenterade allt från deras utbildning till de konfidentiella rapporterna från arbetet vid olycksplatser och fältsjukhus.
Wikipedia – Mercy doghttps://en.wikipedia.org/wiki/Mercy_dog Ett unikt och ofta bortglömt perspektiv på Röda Korsets och militärens medicinska hjälparbete. Artikeln beskriver de så kallade "Sanitätshunde" (sjukvårdshundar/barmhärtighetshundar) – tiotusentals hundar som tränades specifikt för att under tung beskjutning leta upp skadade soldater i ingenmansland och vägleda sjuksköterskor och bårbärare fram till dem
