Orsaker till den franska revolutionen

Välkommen till bakgrunden av den franska revolutionen! En revolution exploderar sällan över en natt. När Paris gator fylldes av arga folkmassor sommaren 1789 var det resultatet av årtionden av växande missnöje. Frankrike var en krutdurk som bara väntade på en gnista. Men vad var det egentligen som låg i den där krutdurken?

På den här sidan går vi till botten med varför den franska revolutionen bröt ut. Vi undersöker det djupt orättvisa ståndssamhället där bönder svalt medan adeln slapp betala skatt. Vi tittar på hur kungens dyra krig ledde till statskonkurs, hur extremt dåligt väder orsakade historiska brödpriser, och hur nya radikala idéer från upplysningsfilosoferna fick folket att börja ifrågasätta kungens gudomliga makt. Här får du alla pusselbitar som förklarar varför systemet till slut kollapsade.

Franska Revolutionen – SO-Portalen
SO-Portalen · Historia

Franska Revolutionen

Tio år som skakade världen (1789–1799). Hur ett land gick från absolut monarki till ett blodigt skräckvälde, och i processen lade grunden för dagens moderna demokratier.

Vem är du i 1780-talets Frankrike?

Klicka för att se samhället från olika ögon.

”Livet är underbart! Jag är född med privilegier, vilket betyder att jag betalar nästan ingen skatt. Jag äger stora gårdar, har ensamrätt på att jaga i skogarna, och kungen bjuder in mig till lyxiga fester i Versailles.”
”Gud har ordnat samhället precis som det ska vara. Vi präster ber för folket och ansvarar för sjukvården. Som tack äger vi tiondelar av all mark och tar in skatt (tionde) från böndernas skördar.”
”Jag svälter. Om skörden slår fel dör mina barn. Ändå måste jag betala skatt till kungen, tionde till kyrkan och avgifter till adelsmannen för att få använda kvarnen. Tredje ståndet bär hela Frankrike på sina axlar. Något måste förändras!”

Franska revolutionen är en av världshistoriens mest dramatiska, och blodigaste, händelser. På bara några få år förvandlades Frankrike från ett land där en enväldig kung ansågs vara utsedd av Gud, till en republik där samma kung halshöggs inför ett jublande folk.

Under slutet av 1700-talet var Frankrike Europas folkrikaste och mäktigaste stat. Men under ytan kokade missnöjet. Klyftorna mellan de superrika i slottet Versailles och de utfattiga bönderna på landsbygden var ofattbara. Medan drottning Marie Antoinette höll lyxiga fester och adeln drack champagne, överlevde många bönder på barkbröd och gräs när skördarna slog fel.

För att förstå varför det small till 1789, måste vi titta på den perfekta storm av problem som hade byggts upp. Samhället var djupt orättvist, staten var fullständigt pank (bland annat efter att ha lånat ut enorma summor till amerikanerna i deras frihetskrig mot Storbritannien) och folket var hungrigt.

Varför blev det revolution?

Det fanns inte en enda orsak, utan flera faktorer som tillsammans bildade en extremt explosiv situation. Bygg upp trycket i kruttunnan genom att klicka på de historiska orsakerna nedan.

Fyll Kruttunnan

0% Tryck

Nyckelpersoner

Revolutionen drevs framåt (och ibland spårade ur) på grund av dessa starka personligheter. Klicka på korten för att vända på dem.

Ludvig XVI

Kungen

Klicka för info

En obeslutsam kung som ärvde enorma skulder. Han försökte fly från Paris men fångades och avrättades i giljotinen 1793 för landsförräderi.

Marie Antoinette

Drottningen

Klicka för info

Österrikisk prinsessa som blev Frankrikes hatade drottning. Anklagades för slöseri (”Madame Deficit”) och avrättades kort efter sin man.

M. Robespierre

Advokaten

Klicka för info

Ledaren för det radikala skräckväldet. Han lät avrätta tiotusentals ”fiender till revolutionen” innan han själv greps och halshöggs 1794.

Olympe de Gouges

Författaren

Klicka för info

Skrev ”Deklarationen om kvinnans rättigheter” eftersom de manliga revolutionärerna glömt bort halva befolkningen. Även hon avrättades.

Tio år av kaos: Händelseförloppet

Från det att kungen desperat kallade in riksdagen till att Napoleon tog makten genom en militärkupp.

MAJ 1789 Riksdagen samlas
Kungen har slut på pengar och måste höja skatterna. Han kallar in Generalstånden (riksdagen) för första gången på 175 år. Det tredje ståndet (folket) vägrar dock acceptera det orättvisa röstsystemet där adeln och prästerna alltid kan rösta ner dem.
JUNI 1789 Eden i Bollhuset
Tredje ståndet utropar sig till ”Nationalförsamlingen”. När kungen låser deras mötessal samlas de i ett inomhustennispalats (bollhuset) och svär en ed att inte gå hem förrän Frankrike fått en ny, rättvis grundlag.
14 JULI 1789 Stormningen av Bastiljen

Rykten går om att kungen ska krossa revolutionen med militär. Folket i Paris grips av panik och behöver krut och vapen för att försvara sig. De stormar den gamla medeltida fästningen Bastiljen, en hatad symbol för kungens makt där politiska fångar brukade låsas in.

Fängelsedirektören halshuggs och hans huvud bärs runt på en pik genom stadens gator. Revolutionen har nu blivit våldsam. Den 14 juli är än idag Frankrikes nationaldag.

OKTOBER 1789 Kvinnotåget till Versailles

Hösten kommer och brödpriserna i Paris är skyhöga. Barnen svälter. Tusentals arga kvinnor, beväpnade med spjut, högafflar och knivar, samlas och marscherar de tre milen ut till lyxslottet Versailles i hällande regn.

De bryter sig in i slottet, dödar flera vakter och tvingar kungafamiljen att följa med dem tillbaka till Paris. ”Nu har vi med oss bagaren, bagerskan och den lilla bagarpojken”, ropade de. Kungen och drottningen är nu i praktiken fångar i sin egen huvudstad.

21 JANUARI 1793 Kungen avrättas

Efter ett misslyckat flyktförsök (Flykten till Varennes) har kungen helt förlorat folkets förtroende. Man hittar dessutom hemliga brev som visar att kungen bett utländska arméer attackera Frankrike för att krossa revolutionen.

Han döms för landsförräderi med knapp marginal i nationalförsamlingen. På morgonen den 21 januari förs han till Place de la Révolution och halshuggs i giljotinen. Några månader senare går drottning Marie Antoinette exakt samma öde till mötes.

1793 – 1794 Skräckväldet

Efter att kungen avrättats drabbas Frankrike av inbördeskrig och anfalls av andra europeiska länder som vill stoppa ”smittan” av revolution. För att rädda landet tar en radikal grupp (Jakobinerna), ledd av Maximilien de Robespierre, makten.

De startar ett terrorstyre. Minst 30 000 fransmän (många helt oskyldiga) anklagas för förräderi och halshuggs. Paranoian är total – till och med att säga ”Ni” istället för det nya jämlika ”Du” kunde leda till döden. Till slut får folket och politikerna nog, och skräckväldet tar slut först när Robespierre själv grips och giljotineras.

1799 Napoleon tar makten

Efter år av politiskt kaos, korruption och blodiga krig är det franska folket utmattat. De längtar efter lag, ordning och stabilitet mer än politisk frihet.

Den enormt populäre och segerrike militärgeneralen Napoleon Bonaparte utnyttjar detta och genomför en statskupp (Brumairekuppen). Han tar makten och utropar senare sig själv till kejsare. Revolutionen anses ofta ta slut här, men Europas gränser och lagar skulle aldrig mer bli desamma.

Arvet efter Revolutionen

Även om revolutionen slutade med att Frankrike fick en ny envåldshärskare (Napoleon), hade världen förändrats för alltid. Flera saker vi tar för givna idag föddes under dessa blodiga år.

Mänskliga rättigheter & Demokrati

Nationalförsamlingen skrev 1789 ”Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter”. Det var första gången i Europas historia som det slogs fast i lag att alla människor föds fria och lika i värde. Man slog fast att makten ska utgå från folket, inte från en gudomligt utsedd kung. Detta dokument inspirerade starkt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna över 150 år senare.

Höger och vänster i politiken

När politikerna samlades i den franska nationalförsamlingen uppstod ett tydligt mönster. De som ville ha snabba, radikala förändringar (och som ville avsätta kungen) satte sig samlade till vänster i den stora mötessalen. De som var mer konservativa och ville bevara en del av det gamla samhället satte sig till höger. Detta är exakt varifrån vi fått dagens uttryck om ”höger-” och ”vänsterpolitik”!

Metersystemet

Innan revolutionen hade varje fransk by sina egna mått och vikter. En ”fot” var olika lång beroende på vem som mätte. Revolutionärerna ansåg detta vara ologiskt och dåligt för handeln. De anlitade landets smartaste vetenskapsmän för att skapa ett logiskt, universellt system baserat på talet 10. Resultatet blev metern, litern och kilogrammet. De försökte till och med införa 10-timmarsdygn och 10-dagarsveckor (för att radera ut den kristna söndagen), men folket vägrade ge upp sin vilodag, så det klocksystemet skrotades.

Klassrumsdiskussion

Testa dina kunskaper

Fråga 1 av 8
Laddar fråga…
Inlämningsuppgift / Analys

Var Skräckväldet nödvändigt?

Kontext: År 1793 var Frankrike attackerat från alla håll av utländska arméer (Storbritannien, Österrike, Preussen) som ville krossa revolutionen och återinsätta en kung. Samtidigt pågick inbördeskrig i landet där bönder gjorde uppror mot revolutionärerna i Paris.

Dilemmat: Robespierre hävdade att för att rädda demokratin och revolutionen, var de tvungna att använda terror och avrätta alla som misstänktes vara förrädare (vilket ledde till 30 000 döda). Hade han rätt? Kan det någonsin vara etiskt försvarbart att använda våld och diktaturmetoder för att skydda en nyfödd demokrati? Resonera och nyansera!

Filen skapas säkert direkt i din webbläsare som ett Word-dokument.

Vilka var de viktigaste orsakerna till franska revolutionen?

Man brukar dela in orsakerna i fyra delar: Det orättvisa ståndssamhället, den ekonomiska krisen (staten var pank), svält och missväxt, samt nya politiska idéer från Upplysningen.

Vad menas med det orättvisa ståndssamhället?

Frankrike var uppdelat i tre stånd: präster, adel och det tredje ståndet (borgare och bönder). Prästerna och adeln hade enorma privilegier, ägde mycket mark och slapp betala skatt. Det tredje ståndet, som utgjorde 98% av befolkningen, tvingades bära hela landets skattebörda och hade nästan ingen politisk makt.

Varför hade Frankrike slut på pengar?

Kung Ludvig XVI och tidigare kungar hade spenderat enorma summor på lyxliv i Versailles och på dyra krig. Framför allt hade Frankrike betalat stora summor för att hjälpa amerikanerna i det amerikanska frihetskriget (mot Storbritannien), vilket gjorde att den franska staten gick i konkurs.

Vad var Upplysningen och hur påverkade den revolutionen?

Upplysningen var en tid av nya idéer där filosofer som Voltaire och Rousseau började ifrågasätta att kungen hade fått sin makt av Gud. De spred idéer om att alla människor föds fria och ska ha lika rättigheter, vilket inspirerade fransmännen att kräva förändring.

Varför var det brist på bröd?

Åren före 1789 drabbades Frankrike av extremt dåligt väder med torka, svåra hagelstormar och kalla vintrar. Detta ledde till missväxt. Skördarna förstördes, vilket gjorde att priset på bröd sköt i höjden. Till slut hade vanliga arbetare inte längre råd att äta, vilket skapade en desperat och arg befolkning.

Källor

Wikipedia (Engelska) – Causes of the French Revolution https://en.wikipedia.org/wiki/Causes_of_the_French_Revolution Den engelska wikipediasidan har en helt egen, extremt omfattande artikel dedikerad enbart till orsakerna bakom revolutionen. Här bryter man ner krisen i tydliga delar: kulturella förändringar (upplysningen), sociala motsättningar, den ekonomiska statsskulden och de misslyckade politiska reformerna.

Encyclopaedia Britannica – Causes and Effects of the French Revolution https://www.britannica.com/summary/Causes-and-Effects-of-the-French-Revolution En lysande och kärnfull engelskspråkig sammanfattning från Britannica. Den listar tydligt huvudorsakerna: hur medelklassen (bourgeoisin) krävde makt, böndernas hat mot det feodala systemet och hur de franska kungligheternas ovilja att anpassa sig blev monarkins undergång.

Nationalencyklopedin – Franska revolutionen https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/franska-revolutionen Sveriges i särklass mest pålitliga uppslagsverk. I sektionen ”Bakgrunden” förklarar NE på ett pedagogiskt och faktagranskat sätt hur Frankrikes uråldriga och orättvisa skattesystem byggde upp en enorm vrede hos det tredje ståndet.

World History Encyclopedia – French Revolution https://www.worldhistory.org/French_Revolution/ En fantastisk engelsk resurs. Sektionen ”Causes” går in på djupet kring hur befolkningsexplosionen (över 28 miljoner invånare) i kombination med ofattbar fattigdom och missväxt skapade en tickande bomb.

Nationalencyklopedin – Upplysningen https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/upplysningen För att förstå revolutionen måste man förstå Upplysningen – den intellektuella rörelse som gav folket idéerna om ”förnuft”, ”rättigheter” och ”jämlikhet”. Denna svenska artikel förklarar hur filosofer som Rousseau och Voltaire ifrågasatte att kungen hade fått sin makt av Gud.

Wikipedia (Sverige) – Franska revolutionen (Sektion: Orsaker) https://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen Den svenska huvudartikeln har ett mycket bra och välstrukturerat avsnitt om bakgrunden till 1789. Den tar upp Frankrikes ineffektiva byråkrati, adelns privilegier och hur händelserna under det amerikanska frihetskriget inspirerade fransmännen till uppror.

Encyclopaedia Britannica – French Revolution https://www.britannica.com/event/French-Revolution Britannicas stora, djuplodande huvudartikel om revolutionen. Under rubriken ”Origins of the Revolution” förklarar historikerna hur det franska samhället skiljde sig från resten av Europa vid den här tiden och varför smällen blev så oerhört våldsam just där.