Ubåtskriget
Medan de gigantiska arméerna blödde ihjäl i skyttegravarna i Europa, pågick en tyst, desperat och livsfarlig strid ute på det öppna havet. Storbritannien hade utnyttjat sin överlägsna flotta för att lägga en järnring (en blockad) runt Tyskland med syftet att svälta den tyska befolkningen till underkastelse. Som svar släppte tyskarna lös ett helt nytt och fasansfullt vapen: U-båten. På den här sidan ska vi dyka ner i Atlantens kalla vatten och utforska ubåtskriget. Vi reder ut vad ett ”obegränsat” ubåtskrig egentligen innebar, varför sänkningen av fartyget Lusitania fick hela världen att dra efter andan, och hur Tysklands desperata jakt på seger till havs ironiskt nog blev det fatala misstag som väckte den sovande amerikanska jätten.
Sjökriget: Kampen om haven och ubåtsterrorn
Det enorma fartyget HMTS Saxonia (cirka 1915). Fartyg av denna storlek användes både som transportfartyg för trupper över världshaven och utgjorde enorma måltavlor i det brutala sjökriget.
Inan Första världskriget bröt ut hade Storbritannien och Tyskland tävlat i en enorm kapprustning till sjöss. De hade byggt flytande fästningar av stål, så kallade Dreadnoughts, utrustade med kanoner stora som hus. Alla trodde att kriget snabbt skulle avgöras i ett gigantiskt, episkt sjöslag mellan de två flottorna.
Men verkligheten blev en helt annan. Sjökriget blev ett mörkt och cyniskt spel om svält, osynliga mördare i djupet och desperata konvojer.
Svältblockaden
Eftersom den brittiska flottan var överlägsen den tyska, spärrade britterna omedelbart av Nordsjön. Deras strategi var enkel och grym: inga handelsfartyg fick nå Tyskland. Målet var att svälta ut den tyska armén och civilbefolkningen. Blockaden var extremt effektiv; under krigets gång dog uppskattningsvis en halv miljon tyska civila av undernäring och sjukdomar kopplade till svält.
Tyskland var desperat efter att bryta blockaden. Eftersom de inte kunde besegra britterna på ytan, bestämde de sig för att attackera underifrån.
Besättningen på den tyska ubåten UB-14. Att tjänstgöra i dessa trånga stålbehållare var extremt farligt, men de förvandlades snabbt till ett dödligt hot mot hela Storbritanniens handelsflotta.
Skagerrakslaget (Jutland) – 1916
Slagskeppen var enorma och extremt dyra. Båda sidor var livrädda för att förlora sin flotta och höll dem därför mestadels gömda i hamn (en så kallad Fleet in being). Bara en enda gång drabbade de gigantiska stålflottorna samman: Skagerrakslaget 1916 (Battle of Jutland).
Över 250 fartyg deltog i ett dånande kaos av rök och explosioner utanför Danmarks kust. Även om britterna förlorade fler fartyg, flydde tyskarna tillbaka till sin hamn och vågade aldrig utmana britterna på ytan igen. Brittiska flottan behöll kontrollen över havet.
Oinskränkt ubåtskrig
Tysklands svar på blockaden hette U-Boot (Unterseeboot). 1915 och senare igen 1917 förklarade Tyskland ”oinskränkt ubåtskrig”. Det betydde att de utan förvarning torpederade alla fartyg som närmade sig de brittiska öarna – oavsett om de var militära, civila eller från neutrala länder (som USA eller Sverige).
Ubåtarna var krigets tysta terror. De sänkte tusentals fartyg och var fruktansvärt nära att lyckas svälta ut hela Storbritannien. En period hade britterna bara mat för några veckor kvar.
Konvojsystemet och Sjunkbomben
För att överleva ubåtsterrorn började de allierade (Britterna och USA) samla sina handelsfartyg i enorma flockar, så kallade konvojer. Dessa flockar vaktades av snabba, bestyckade jagare (krigsfartyg) utrustade med en ny uppfinning: sjunkbomben.
När en ubåt upptäcktes kastade jagarna ner sjunkbomber som exploderade på olika djup. Tryckvågen under vattnet krossade ubåtens skrov, och ubåtsbesättningarna levde i konstant skräck i mörkret på havets botten.
Katastrofen: Sänkningen av Lusitania
Det oinskränkta ubåtskriget var extremt effektivt militärt, men det var en total diplomatisk katastrof. År 1915 sänkte en tysk ubåt det enorma och lyxiga passagerarfartyget RMS Lusitania utanför Irlands kust. Fartyget sjönk på bara 18 minuter.
Passagerarfartyget RMS Lusitania. Sänkningen krävde nästan 1 200 civilas liv och vände den amerikanska opinionen skarpt emot Tyskland.
Nära 1 200 människor dog, bland dem 128 amerikaner. USA var vid den här tiden neutralt, men dådet skapade ett enormt hat mot Tyskland bland den amerikanska befolkningen. Även om USA inte gick in i kriget omedelbart efter Lusitania, var detta (tillsammans med att tyskarna återupptog ubåtskriget 1917) den absolut största anledningen till att USA till slut förklarade krig mot Tyskland. Det beseglade i slutändan Tysklands öde.
Den tyska ubåten U-65 till sjöss. De tyska ubåtarnas förmåga att gömma sig under ytan och slå till utan förvarning förändrade sjökriget i grunden och bröt mot dåtidens sjökrigsregler.
Tidslinje: Kriget på havet
Tyskland stängs in
Storbritannien spärrar Nordsjön. Det blir startskottet för den långsamma men dödliga svältblockaden av det tyska kejsardömet.
Ett oskyldigt offer?
Den tyska ubåten U-20 sänker passagerarfartyget RMS Lusitania. Tyskarna hävdar att fartyget i hemlighet smugglade brittiska vapen (vilket visade sig stämma), men det dödar inte den amerikanska vreden.
Giganternas enda möte
Slaget vid Jutland/Skagerrak blir krigets enda riktigt stora sjöslag. Tyskarna drar sig tillbaka, och britterna behåller kontrollen över havsytan resten av kriget.
Ubåtarna fäller Tyskland
Tyskland återupptar det oinskränkta ubåtskriget för att desperat svälta ut Storbritannien. Det får bägaren att rinna över för USA, som förklarar krig. Konvojsystemet införs kort därefter och knäcker ubåtarnas övertag.
Bikupan: Reflektera över terrorn till sjöss
Klicka på knappen för att få en historisk diskussionsfråga till er grupp.
Testa dina kunskaper om Sjökriget
Slutuppgift: Det strategiska självmålet
Tysklands beslut att bomba allt som rörde sig i Atlanten höll på att vinna kriget åt dem, men ledde istället till deras undergång.
Få en ledtråd för att komma igång
Fundera på hur opinionen (vad folket tycker) fungerar. Även om ubåtarna sänkte brittiska skepp, vad hände när civila fartyg sänktes? Varför var det till slut ett misstag att dra in USA?
- HMTS Saxonia: Wikimedia Commons
- Tysk ubåt UB-14: Wikimedia Commons
- Tysk ubåt U-65: Picryl
- RMS Lusitania: Wikimedia Commons
Enligt dåtidens sjökrigslagar var man tvungen att varna ett obeväpnat handelsfartyg innan man sänkte det, så att besättningen kunde hinna fly i livbåtar. Men när Tyskland införde obegränsat ubåtskrig, gav man sina kaptener order om att sänka alla fartyg som närmade sig brittiskt farvatten direkt och utan förvarning – även skepp från neutrala länder
I maj 1915 torpederades det brittiska lyxfartyget RMS Lusitania av en tysk ubåt utanför Irlands kust. Hon sjönk på bara 18 minuter. Nästan 1 200 civila passagerare drunknade, varav 128 stycken var amerikaner. Tyskarna hävdade att fartyget i hemlighet smugglade ammunition (vilket faktiskt var sant), men händelsen skapade en enorm vrede över hela världen och pressade USA till bristningsgränsen mot Tyskland.
Britterna höll bokstavligen på att förlora kriget under våren 1917 eftersom de förlorade så många fartyg, men då införde de konvojsystemet. Istället för att låta handelsfartygen korsa Atlanten ensamma, samlades de i stora grupper (konvojer). Dessa skyddades dygnet runt av snabba, bestyckade jagare (krigsfartyg) som kunde fälla undervattensbomber. Plötsligt blev ubåtarna de jagade istället.
Det obegränsade ubåtskriget var det misstag som avgjorde hela kriget! Efter enorma protester över Lusitania hade Tyskland pausat det obegränsade sänkandet. Men 1917 blev Tyskland desperata, startade det igen och sänkte flera amerikanska fartyg. Detta blev den utlösande faktorn som fick USA:s president Woodrow Wilson att bryta landets neutralitet och förklara krig mot Tyskland i april 1917. Tyskland hade retat upp en fiende de inte kunde besegra.
Källor
Nationalencyklopedin – Oinskränkt ubåtskrig https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oinskr%C3%A4nkt-ub%C3%A5tskrig Förklarar begreppet och Tysklands deklarerade princip att attackera all sjöfart på Nordsjön och Atlanten under första världskriget.
Encyclopaedia Britannica – Unrestricted submarine warfare https://www.britannica.com/topic/unrestricted-submarine-warfare En detaljerad genomgång av den tyska sjökrigsstrategin och hur sänkningen av civila fartyg, som Lusitania, vände världsopinionen och påverkade USA:s inträde i kriget.
Imperial War Museums (IWM) – The German U-Boat Campaign Of WW1 That Almost Broke Britain https://www.iwm.org.uk/history/the-u-boat-campaign-that-almost-broke-britain Ur ett brittiskt perspektiv beskrivs hur nära den tyska ubåtskampanjen faktiskt var att strypa Storbritanniens handel och tvinga landet på knä.
Wikipedia – Ubåtskrigföring https://sv.wikipedia.org/wiki/Ub%C3%A5tskrigf%C3%B6ring Ger en god svensk översikt över hur ubåtsvapnet för första gången i historien fick en avgörande militär och politisk betydelse under just första världskriget.
Wikipedia – Atlantic U-boat campaign of World War I https://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_U-boat_campaign_of_World_War_I En mycket djupgående och omfattande engelskspråkig artikel som täcker de specifika ubåtsoperationerna, tekniken och de allierades motåtgärder i Atlanten.
Wikipedia – Första världskriget till sjöss https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget_till_sj%C3%B6ss Sätter in ubåtskriget i en bredare kontext av den generella sjökrigföringen, inklusive den brittiska blockaden av Nordsjön som tvingade tyskarna att förlita sig på ubåtar.
Encyclopaedia Britannica – Zimmermann Telegram https://www.britannica.com/event/Zimmermann-Telegram Ger den avgörande diplomatiska och politiska bakgrunden till varför Tyskland valde att återuppta det oinskränkta ubåtskriget i början av 1917, och konsekvenserna av detta.
Wikipedia – Mediterranean U-boat campaign of World War I https://en.wikipedia.org/wiki/Mediterranean_U-boat_campaign_of_World_War_I Belyser en ofta förbisedd del av kriget till sjöss, nämligen ubåtskampanjen i Medelhavet och de österrikisk-ungerska samt tyska ubåtarnas operationer mot allierad sjöfart där.