”No taxation without representation.” Ett enkelt krav som startade en kedjereaktion. Den amerikanska revolutionen visade världen att ett samhälle kunde byggas utan kungar, baserat på idén att makten utgår från folket. Men när krutröken lade sig, blev det smärtsamt tydligt att ”folket” inte inkluderade alla.
Imperiet kräver betalt
Allt började egentligen med en seger. Efter Sjuårskriget (1756–1763) stod Storbritannien som ensam herre över Nordamerika efter att ha tvingat bort Frankrike. Men kriget hade varit extremt dyrt. I London tittade parlamentet på sina enorma skulder och sedan på sina 13 kolonier i Amerika. Det var dags för kolonisterna att betala för det militära skydd de fått.
Längs östkusten levde omkring tre miljoner människor, varav flera hundratusen var förslavade. Många kolonister hade levt i Amerika i generationer. De kände sig inte längre som britter – de var amerikaner. Och nu var det franska hotet borta. Varför skulle de då betala skatt för brittiska soldater som de inte längre tyckte sig behöva?
Upplysningen – Ord som vapen
Missnöjet handlade inte bara om pengar, utan om idéer. Under 1700-talet spreds Upplysningens tankar över världen. Den brittiske filosofen John Locke menade att alla människor hade naturliga rättigheter: rätten till liv, frihet och egendom. Om staten inte skyddade dessa, hade folket rätt att göra uppror.
År 1776 publicerade författaren Thomas Paine en liten skrift kallad ”Common Sense” (Sunt förnuft). Han argumenterade brutalt enkelt: Varför ska en liten ö på andra sidan havet styra en hel kontinent? Skriften blev en enorm bästsäljare och övertygade tusentals kolonister om att bryta sig loss helt.
När det brittiska parlamentet införde nya skatter vägrade kolonisterna acceptera dem. ”Ingen skatt utan representation”, löd kravet. Kvinnorna spelade en avgörande roll i protesterna genom att sluta köpa brittiska textilier, väva egna kläder och vägra dricka det beskattade brittiska teet.
Snöbollar och te i havet
Spänningarna steg. I Boston urartade en konflikt där kolonister kastade snöbollar och sten på brittiska soldater. I kalabaliken öppnade soldaterna eld och fem kolonister dog – en händelse som snabbt spreds som propaganda under namnet ”Bostonmassakern”.
Du står i Bostons hamn, december 1773.
Tre brittiska skepp lastade med te ligger för ankar. London har bestämt att ni måste betala tull på teet, oavsett vad ni tycker. Runt omkring dig målar dina vänner ansiktena och klär ut sig till ursprungsbefolkning. Planen är att storma skeppen och kasta teet i havet som protest. Följer du med upp på däck?
Från uppror till ny nation
Efter te-upproret stängde britterna Bostons hamn. Kriget var oundvikligt. Kolonierna samlade en gemensam armé under ledning av den erfarne plantageägaren George Washington. Trots att Storbritannien hade världens starkaste militär, hade de amerikanska ”patrioterna” en fördel: de slogs på sin egen hemmaplan, för sin egen frihet.
Skotten i Lexington
Kriget bryter ut när brittiska soldater är på väg för att beslagta vapen. Det första skottet kallas än idag för ”the shot heard ’round the world”.
Självständighetsförklaringen
De 13 kolonierna förklarar sig fria i ett dokument författat främst av Thomas Jefferson. Man bryter officiellt med den brittiska kronan.
Vändpunkten & Frankrike
Efter amerikanernas seger i slaget vid Saratoga går Frankrike in i kriget på USA:s sida. Utan de franska pengarna, soldaterna och flottan hade kriget troligen förlorats under den bittra vintern i Valley Forge.
Seger och Fred
Vid Yorktown (1781) omringas den sista stora brittiska armén av amerikanska och franska trupper och tvingas ge upp. Vid freden i Paris 1783 erkänner Storbritannien slutligen USA som en självständig stat.
”Vi anser dessa sanningar vara självklara: att alla människor är skapade lika…”
Utdrag ur Självständighetsförklaringen, 4 juli 1776
Hur skulle landet styras? (Maktdelningen)
Den nya staten blev en förbundsstat. Delstaterna fick bestämma mycket själva, medan en centralregering skötte försvar och utrikespolitik. Men för att förhindra att en ny makthavare skulle bli lika mäktig som en tyrannisk kung, lånade man en idé från den franske filosofen Montesquieu: maktdelningsprincipen.
Kongressen
Den lagstiftande makten. Bestämmer över lagar och statens budget (skatter).
Domstolarna
Den dömande makten. Högsta domstolen tolkar lagarna helt oberoende av politiker.
Presidenten
Den verkställande makten. Leder landet och är militärens högste befälhavare.
Frihet för vem?
Revolutionen var en enorm framgång – i alla fall för vita, rika män. Det var de som skrev lagarna och skapade konstitutionen. För många andra grupper i Amerika innebar självständigheten att de förlorade inflytande, mark eller till och med allt hopp om frihet.
Ursprungsbefolkningen
De som förlorade landet
Ursprungsbefolkningen hade tidigare slagits mot britterna i Pontiacs krig, men britterna hade därefter lovat att stoppa nybyggarnas expansion västerut. När USA blev självständigt försvann detta brittiska beskydd. Amerikanerna stormade väster om Appalacherna, och ursprungsbefolkningen trängdes brutalt undan.
Slavarna
Ofriheten kvarstod
Trots att självständighetsförklaringen slog fast att ”alla är skapade lika” gällde det inte förslavade människor. Många av ”the founding fathers” (inklusive George Washington och Thomas Jefferson) ägde själva hundratals slavar. Trots att många svarta stred i kriget med löfte om frihet, behölls slaverisystemet intakt i framförallt de södra delstaterna.
Kvinnorna
Bortglömda i lagboken
Kvinnor spelade en oumbärlig roll under revolutionen genom politiska bojkotter och att sköta ekonomin medan männen stred. John Adams fru, Abigail Adams, skrev till honom under skapandet av lagarna:
”Remember the Ladies, and be more generous and favourable to them than your ancestors.”
Men Adams och de andra männen lyssnade inte. Kvinnor nekades rösträtt och det dröjde över 100 år innan de fick politiskt inflytande.
Lojalisterna
De som tvingades fly
Alla i kolonierna ville inte göra uppror. Upp till 20% av befolkningen förblev ”lojala” mot Storbritannien. När USA vann kriget sågs de som förrädare, och uppemot 80 000 lojalister tvingades fly för sina liv. Många flyttade norrut till Kanada, vilket är en stor anledning till att engelska är huvudspråket där än idag.
Paradoxen i den amerikanska revolutionen är att den skapade den moderna demokratins grundstenar, samtidigt som den tolererade ett brutalt slaveri och stöld av mark.
