Atatürk och Turkiet
Atatürk &
Turkiets modernisering
Ur askan av ett imperium
Det osmanska riket hade regerat stora delar av Mellanöstern, Nordafrika och sydöstra Europa i sex hundra år. Men efter första världskrigets slut 1918 låg det i ruiner. Riket hade valt fel sida — centralmakterna — och förlorat. Segrarmakterna, framför allt Frankrike, Storbritannien, Grekland och Italien, satte sig nu ned för att dela upp det som fanns kvar.
Sèvresfördraget 1920 var förödande: Anatolien, det turkiska kärnlandet, skulle delas upp. Grekland fick betydande territorier i väster. Armenien och Kurdistan skulle få egna stater. Det som återstod av ”Turkiet” skulle bli en liten, kringskuren stat under europeisk kontroll.
För de flesta verkade det osmanska rikets öde beseglet. Men en person vägrade acceptera det.
Nationernas gränser dras inte av diplomaterna i Paris. De dras av folken själva, med sina egna händer.
— Mustafa Kemal, 1919Vem var Mustafa Kemal Atatürk? ›
Mustafa Kemal (1881–1938) var en osmansk militärhjälte, mest känd för sitt försvar av Gallipoli 1915 — ett av de få osmanska segrarna under kriget. Han var utbildad vid moderna militärakademier och hade absorberats av europeiska idéer om nationalism och modernisering.
Han var pragmatisk, hårdkokt och övertygad om att det osmanska systemet var dömt. Det enda sättet att rädda det turkiska folket var att bryta med allt det stod för — religionens makt, sultanens auktoritet, det arabiska alfabetet — och börja om från grunden.
Parlamentet i Istanbul tilldelade honom hedersnamnet Atatürk — ”Turkarnas fader” — 1934.
Kriget som skapade Turkiet
I maj 1919 landade grekiska trupper i Smyrna (Izmir) med segrarmakternas välsignelse. Det var gnistan. Mustafa Kemal, som officiellt sänts till Anatolien för att desarmera osmanska trupper, vände istället vapnen mot ockupanterna och samlade ett nationellt motstånd.
Från den lilla inlandsstaden Ankara — inte det kosmopolitiska Istanbul — ledde han ett krig på flera fronter: mot Grekland i väst, mot Armenien i öst och mot franska styrkor i syd. Det var ett existentiellt krig. Förlorade turkarna nu, försvann Turkiet från kartan.
De förlorade inte. Hösten 1922 drev den turkiska armén de grekiska styrkorna tillbaka till havet. Det Lausannefördraget 1923 ersatte det förödmjukande Sèvresfördraget och erkände Turkiets gränser i stort sett som de ser ut idag.
Befolkningsutbytet 1923 — historiens största tvångsförflyttning ›
Som en del av Lausannefördraget kom Turkiet och Grekland överens om ett obligatoriskt befolkningsutbyte: ungefär 1,2 miljoner greker i Anatolien tvångsförflyttades till Grekland, och circa 400 000 muslimer i Grekland förflyttades till Turkiet.
Familjer som levt på samma plats i generationer kastades ut. Byar tömdes. Kyrkor övergavs. Det skapade omätbart lidande — men det skapade också etniskt homogena stater som aldrig mer behövde kriga om dessa minoriteter.
Historiker debatterar fortfarande om det var ett pragmatiskt svar på en omöjlig situation, eller ett moraliskt brott mot individernas rätt att leva på den mark de fötts på.
En stat omformas på rekordtid
Den 29 oktober 1923 utropades Republiken Turkiet. Atatürk valdes till landets förste president. Det som följde är ett av historiens mest radikala moderniseringsprojekt: på mindre än ett decennium förändrades Turkiet från grunden.
Atatürk var övertygad om att Turkiets enda framtid låg i att bli en europeisk, sekulär nationalstat. Islams politiska makt måste brytas. Det arabiska alfabetet — som de flesta turkar inte ens behärskade — måste ersättas. Klädsel, lagar, kalender, måttsystem: allt måste reformeras.
Han var inte intresserad av debatt. Reformerna genomfördes uppifrån, ofta per dekret, ibland under hot om straff. Det var inte demokrati — det var en revolution från ovan.
De stora reformerna — en per år ›
1923: Republiken utropas. Ankara blir huvudstad.
1924: Sultanatet och kalifatet avskaffas. Islam skiljs från staten.
1925: Sufiordrarna förbjuds. Fez (den traditionella hatten) förbjuds. Europeisk kalender ersätter den muslimska.
1926: Schweizisk civillag och italiensk strafflag antas. Polygami förbjuds. Kvinnor får rätt till skilsmässa.
1928: Det latinska alfabetet ersätter det arabiska. Atatürk turnerar landet och lär ut de nya bokstäverna personligen.
1930: Turkiska kvinnor får rösträtt i kommunalval — tolv år före Frankrike, fjorton år före Italien.
1934: Alla turkar måste anta ett efternamn. Mustafa Kemal väljer Atatürk.
1935: Söndagen ersätter fredagen som vilodag. Turkiet anpassar sig till den europeiska arbetsveckan.
En förebild — eller ett förtryck?
Atatürk är en av 1900-talets mest omdebatterade ledare. I Turkiet är han närmast sakraliserad — hans porträtt hänger i varje statlig byggnad, hans staty finns i varje stad, och att ”förolämpa Atatürks minne” är fortfarande straffbart enligt turkisk lag.
Utanför Turkiet är bilden mer komplex. Han gav verkligen Turkiet en plats i den moderna världen. Kvinnors rättigheter, läskunnighet, sekularism — dessa reformer var genuint progressiva för sin tid. Men de genomfördes med auktoritär hand.
Kurdernas rättigheter ignorerades eller aktivt undertrycktes. Kurdisk kultur, språk och identitet betraktades som ett hot mot den turkiska nationalstaten. Kurder som reste sig fick möta militär repression. Det är ett arv som Turkiet fortfarande brottas med.
Frågan som historiker ständigt återkommer till är: kan man tvinga ett folk att bli fritt? Kan en reform vara progressiv och förtryckande på samma gång?
Vi är inte som de östliga länderna. Vi är ett västerländskt folk. Turkiet tillhör Europa.
— Mustafa Kemal Atatürk, 1933Befrielsekriget till reformernas Turkiet
Klicka på ett år. ● Osmansk era ● Republikens era
Osmanerna kontra Republiken
Samma land — helt olika samhällssystem. Se hur Atatürks reformer förändrade Turkiet på varje nivå.
Nyckelbegrepp — klicka för att vända
Testa dina kunskaper — 8 frågor
Resonera och exportera
Uppgift: Modernisering eller tvång?
Atatürk genomförde reformer som gav turkiska kvinnor rösträtt tidigare än många europeiska länder — men han förbjöd också kurdiska och krossade opposition med auktoritära metoder. Kan en ledare vara både progressiv och förtryckande på samma gång? Diskutera med minst två konkreta exempel från det du läst.
Efter första världskriget låg det osmanska riket i spillror. På den här sidan får du följa hur Mustafa Kemal Atatürk ledde kampen för ett nytt Turkiet och genomförde reformer som förändrade landet i grunden. Du får också fundera över om modernisering alltid betyder frihet – eller om förändring ibland kan ske med tvång.
Mustafa Kemal Atatürk var en turkisk militär och politisk ledare som blev Republiken Turkiets förste president. Han ledde kampen mot uppdelningen av Turkiet efter första världskriget och genomförde stora reformer
Efter första världskriget förlorade Osmanska riket och segrarmakterna ville dela upp stora delar av området. Detta ledde till starkt motstånd bland turkiska nationalister.
Sèvresfördraget var ett fredsfördrag från 1920 som kraftigt skulle minska det turkiska området och ge segrarmakterna stort inflytande. För många turkar upplevdes det som ett hot mot landets framtid.
Lausannefördraget från 1923 ersatte Sèvresfördraget och erkände Turkiets nya gränser. Det blev en viktig grund för den moderna turkiska staten.
Atatürk avskaffade sultanatet och kalifatet, införde republik, bytte till latinskt alfabet, sekulariserade staten och genomförde förändringar inom lagar, utbildning, klädsel och kvinnors rättigheter.
Atatürk ses av många som grundaren av det moderna Turkiet, men hans reformer genomfördes ofta uppifrån och med auktoritära metoder. Därför diskuteras han både som moderniserare och som en ledare som begränsade opposition och minoriteters rättigheter.
Sekularisering betyder att religionens politiska makt minskade och att staten skulle styras mer genom lagar och institutioner än religiösa regler. Det var en central del av Atatürks reformprogram.
Källor
Wikipedia (Svenska) – Mustafa Kemal Atatürk https://sv.wikipedia.org/wiki/Mustafa_Kemal_Atat%C3%BCrk Ger en utförlig kronologisk översikt av hans liv, från militär karriär till grundandet av den moderna turkiska republiken.
Wikipedia (Svenska) – Turkiets historia https://sv.wikipedia.org/wiki/Turkiets_historia Sätter in Atatürks reformer i ett större historiskt sammanhang och beskriver övergången från det förfallna Osmanska riket till en modern nationalstat.
Encyclopædia Britannica – Kemal Atatürk https://www.britannica.com/biography/Kemal-Ataturk En djuplodande engelskspråkig artikel som analyserar hans politiska ideologi (kemalismen) och hans obevekliga drivkraft att sekularisera och modernisera Turkiet.
Encyclopædia Britannica – Turkey https://www.britannica.com/place/Turkey Ger det storpolitiska makroperspektivet på Turkiets nationsbyggande under mellankrigstiden och de komplicerade geografiska gränsdragningarna efter första världskriget.
Wikipedia (Engelska) – Mustafa Kemal Atatürk https://en.wikipedia.org/wiki/Mustafa_Kemal_Atat%C3%BCrk En massiv resurs som går in i stor detalj på hans militära framgångar (exempelvis vid Gallipoli), frihetskriget och de genomgripande kulturella reformerna.
Wikipedia (Engelska) – Atatürk's reforms https://en.wikipedia.org/wiki/Atat%C3%BCrk%27s_reforms Fokuserar specifikt på de politiska, juridiska, kulturella och ekonomiska förändringarna – som bytet till det latinska alfabetet och stärkandet av kvinnors rättigheter – som genomfördes för att bryta med det förflutna.
Wikipedia (Engelska) – Turkish War of Independence https://en.wikipedia.org/wiki/Turkish_War_of_Independence Beskriver det utdragna turkiska frihetskriget som Atatürk ledde efter första världskrigets slut, när segrarmakterna försökte stycka upp det anatoliska kärnlandet.
BBC History – Kemal Atatürk https://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/ataturk_kemal.shtml En stabil och kärnfull brittisk historisk resurs som koncist belyser hur han avskaffade kalifatet och omvandlade Turkiet till en västerländskt orienterad stat.