Franska Revolutionen
Historia åk 7-9
Axel von Fersen & Flykten till Varennes
En berättelse om kärlek, koder och en kunglig katastrof.
I juni 1791 höll hela Europa andan. I det revolutionära Paris satt världens mäktigaste kungapar, Ludvig XVI och Marie Antoinette, instängda i sitt palats. De var inte längre monarker med gudomlig makt, utan ”folkets fångar”. Utanför deras fönster skrek folkmassorna efter bröd och rättvisa. Men i mörkret smidde en svensk greve vid namn Axel von Fersen en plan som skulle kunna förändra världshistorien för alltid.
Fersen var inte bara en svensk adelsman; han var drottningens förtrogne och, enligt många källor, hennes livs kärlek. Han kunde inte se på när hon och hennes barn hotades av revolutionens allt våldsammare vindar. Han beslutade sig för att genomföra det omöjliga: att smuggla ut hela kungafamiljen ur hjärtat av det bevakade Paris.
Förberedelserna & Hemligheterna
De hemliga koderna och det osynliga bläcket
För att kunna kommunicera utan att vakterna märkte något använde Fersen och Marie Antoinette avancerade chiffer. De skrev brev mellan palatsets rader med osynligt bläck (citronsaft eller mjölk som framträdde när pappret värmdes). De använde också kodnamn: kungen kallades ofta för ”den lilla herren” eller ”min vän”. Fersen spenderade förmögenheter av sina egna pengar, och lånade ännu mer, för att finansiera flykten.
Den specialbyggda vagnen: ”Berlinen”
Ett av de största misstagen i flykten var valet av fordon. Fersen lät bygga en enorm vagn av typen Berline. Den var lyxigt inredd med elfenben, hade en inbyggd toalett, en matlagningsspis och plats för massor av packning. Den var bekväm för kungafamiljen, men den var tung och klumpig. Den krävde många hästar och drog till sig enormt mycket uppmärksamhet på de franska landsvägarna där folk var vana vid enkla kärror.
Huvudrollerna i dramat
Greve Fersen
Planeraren
Marie Antoinette
Drottningen
Ludvig XVI
Kungen
Flyktnatten: Timme för timme
Barnen smugglas ut först. Marie Antoinette och Ludvig XVI lämnar palatset via en hemlig dörr. Fersen väntar runt hörnet med en hyrvagn. De lyckas passera stadens tullar precis innan de stängs för natten.
Vid Bondy byter de från den lilla hyrvagnen till den stora, lyxiga Berlinen. Här tvingas Fersen lämna dem på kungens order – ett beslut som Fersen senare skulle ångra bittert resten av sitt liv.
I orten Sainte-Menehould kliver kungen ut för att sträcka på benen. Postmästaren Jean-Baptiste Drouet ser honom och känner igen profilen från ett 50-livres-mynt. Han rider i sporrsträck för att genskjuta dem i nästa stad: Varennes.
Vagnen stoppas vid en bro i Varennes. Nationalgardet larmas. Kungafamiljen förs in i ett litet hus ovanpå en speceriaffär. Flykten har misslyckats. De är bara några mil från säkerheten.
Testa dina kunskaper
Laddar fråga…
Reflektion & Diskussion
Etiskt Dilemma: Fersens val
Situationen: Axel von Fersen visste att den stora vagnen var riskabel, men han gav efter för kungafamiljens önskan om komfort och att hela familjen (inklusive tjänstefolk) skulle vara tillsammans. Han lämnade också vagnen vid Bondy eftersom kungen krävde det, trots att han visste att han var den enda med riktig militär erfarenhet i gruppen.
Frågan: Gjorde Fersen rätt som lydde sin kung in i det sista, eller borde han ha vägrat lyda order för att rädda kungafamiljens liv? Var går gränsen mellan lojalitet och klokhet?
FAQ: Frågor från klassrummet
Varför avrättades de trots att de var kungliga?
I revolutionens Frankrike sågs kungen inte längre som utvald av Gud, utan som en förrädare mot folket. Genom att fly visade kungen att han inte accepterade de nya lagarna och att han tänkte ta hjälp av utländska arméer (främst Österrike) för att döda de franska revolutionärerna. Det räknades som högförräderi, vilket gav dödsstraff.
Vad hände med Fersens pengar?
Han förlorade nästan allt. Eftersom han personligen hade tagit lånen för att köpa vagnarna och betala mutorna, jagades han av skulder i många år efteråt. Han återvände så småningom till Sverige och blev riksmarskalk, men han glömde aldrig förlusten av Marie Antoinette.
Välkommen till den franska revolutionen! ”Frihet, jämlikhet och broderskap!” År 1789 ekade dessa ord genom Paris gator och skakade hela Europa i grunden. Det franska folket hade fått nog av svält, orättvisa skatter och en kung som levde i ofattbar lyx medan befolkningen svalt. Det som började som en protest för bröd och rättvisa förvandlades snart till en blodig revolution som skulle störta den allsmäktiga monarkin och förändra världen för alltid.
På den här sidan har vi samlat allt du behöver veta om den franska revolutionen. Utforska hur det djupt orättvisa ståndssamhället fungerade, läs om stormningen av Bastiljen och kvinnotåget till Versailles, och förfäras över hur revolutionen spårade ur under det brutala skräckväldet. Klicka dig vidare bland våra texter, tidslinjer och arbetsmaterial för att förstå hur händelserna i Frankrike lade grunden för vår moderna demokrati.
Artiklar om franska revolutionen
Revolutionen anses ha startat den 14 juli 1789, när en uppretad folkmassa stormade fängelset och fästningen Bastiljen i Paris i jakt på vapen. Den 14 juli är än idag Frankrikes nationaldag.
De största orsakerna var extrem ojämlikhet och fattigdom. Frankrike var uppdelat i ett ståndssamhälle där adeln och prästerna levde i lyx och slapp betala skatt, medan bönder och borgare (det tredje ståndet) fick bära hela landets ekonomiska börda. Dessutom ledde dyra krig (som det amerikanska frihetskriget) och flera år av missväxt till att landet var bankrutt och folket svalt.
Frankrikes befolkning var indelad i tre stånd. Det första ståndet var prästerna, det andra ståndet var adeln (tillsammans utgjorde de bara cirka 2 % av befolkningen). Det tredje ståndet bestod av alla andra (bönder, arbetare, köpmän, advokater) och utgjorde hela 98 % av befolkningen, men hade nästan ingen makt alls.
Skräckväldet (1793–1794) var den mörkaste och blodigaste perioden under revolutionen. Radikala ledare, främst Maximilien de Robespierre, tog makten. För att skydda revolutionen avrättades tiotusentals ”fiender” i giljotinen, inklusive kung Ludvig XVI och drottning Marie Antoinette.
Det absolutistiska kungadömet och ståndssamhället avskaffades för alltid. Revolutionen resulterade i ”Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter” som fastslog att alla människor föds fria och med lika rättigheter. Den ledde dock också till år av kaos och krig, vilket till slut banade väg för generalen Napoleon Bonaparte att ta makten som diktator och kejsare.
Källor
Nationalencyklopedin – Franska revolutionen https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/franska-revolutionen Ger en djuplodande och faktagranskad översikt av hela händelseförloppet, från bakomliggande orsaker till direktoriet och Napoleons maktövertagande.
Encyclopaedia Britannica – French Revolution https://www.britannica.com/event/French-Revolution En detaljerad och världsledande engelskspråkig artikel som täcker in orsakerna till revolutionen och de globala politiska effekterna.
Wikipedia – Franska revolutionen https://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen En mycket bra och utförlig svensk sammanställning av hela tidslinjen, från stormningen av Bastiljen till skräckväldet och arvet efter revolutionen.
World History Encyclopedia – French Revolution https://www.worldhistory.org/French_Revolution/ En mycket högkvalitativ engelsk resurs som förklarar de ekonomiska orättvisorna i samhället och hur Frankrike gick från en absolut monarki till en blodig republik.
Nationalencyklopedin – Skräckväldet https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skr%C3%A4ckv%C3%A4ldet Kort men säker svensk faktatext om revolutionens allra blodigaste och mest radikala period 1793–1794.
Encyclopaedia Britannica – Maximilien Robespierre https://www.britannica.com/biography/Maximilien-Robespierre Djuplodande engelskspråkig biografi över en av revolutionens mest centrala och fruktade aktörer, känd som arkitekten bakom skräckväldet.
Nationalencyklopedin – Marie-Antoinette https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marie-antoinette Svensk faktakälla som fokuserar på drottningens liv, hennes opopularitet hos det franska folket och hur hon blev en av revolutionens mest kända måltavlor.
Wikipedia – Skräckväldet https://sv.wikipedia.org/wiki/Skr%C3%A4ckv%C3%A4ldet En fördjupande svensk text om massakrerna, välfärdsutskottets makt och hur de revolutionära domstolarna skickade tusentals till giljotinen.