SO-portalen · Samhällskunskap · Åk 7–9

Politik och statsskick

Vem ska bestämma – och vad ska vi bestämma om?

Alla samhällen måste lösa samma problem: någon måste fatta beslut som gäller alla. Hur det går till skiljer sig enormt mellan länder. I vissa väljer folket sina ledare och kan byta ut dem. I andra sitter en ledare kvar tills han dör, och den som protesterar hamnar i fängelse. Det här arbetsområdet handlar om de olika sätten att styra ett land, om var gränsen mellan demokrati och diktatur går – och om vad vi faktiskt bråkar om när vi har en demokrati.

Till dig som lärare: arbetsområdet är planerat lektion för lektion i Lektionsplanering – Politik och statsskick. Där finns också text och arbetsmaterial, provträning och ett färdigt prov.

Omröstning i Sveriges riksdag, där ledamöterna sitter i kammaren.
Omröstning i riksdagen. I en demokrati avgörs frågorna genom att folkvalda röstar – och den som förlorar en omröstning får försöka igen vid nästa val, inte ta makten med våld. Bild: Budgeten röstas ner, Wikimedia Commons.

Tankeexperiment

Trettio personer på en ö

Föreställ dig att färjan du åker med går på grund vid en obebodd ö. Trettio passagerare tar sig i land. Ingen vet hur länge det dröjer innan hjälpen kommer. Det finns mat för några veckor, ett par tält och en fungerande radio. Redan första kvällen blir det bråk: vem ska bestämma hur maten fördelas, vem som får sova i tälten och vem som får använda radion?

Fyra förslag läggs fram vid lägerelden. Vilket hade du röstat för?

Så här brukar det gå med de fyra förslagen:

Förslag A · diktatur

Den starkaste bestämmer

Det blir snabbt ordning – så länge alla gör som Marcus vill. Men vad händer den dag han ger sig själv dubbla portioner? Ingen kan rösta bort honom, och den som protesterar riskerar att straffas. Makt som vilar på styrka kan bara tas ifrån någon med styrka. Det är så en diktatur fungerar.

Förslag B · monarki

Makten går i arv

Kaptenen kan vara klok och rättvis. Men hans dotter har ingen fått välja, och ingen vet hur hon kommer att styra. När makten går i arv inom en familj kallas det monarki. Om kungen eller drottningen bestämmer allt själv är det en enväldig monarki. I Sverige har monarken däremot inte någon politisk makt alls.

Förslag C · direkt demokrati

Alla röstar om allt

Det är rättvist – alla har samma röst. Men det tar tid, och efter en vecka orkar folk inte sitta vid elden och rösta om vem som ska hämta ved. Och om 16 röstar för att ta maten från de andra 14? När folket själv röstar i varje fråga kallas det direkt demokrati. Det fungerar bäst i små grupper eller i enstaka viktiga frågor, som vid en folkomröstning.

Förslag D · representativ demokrati

Folket väljer vilka som bestämmer

Rådet kan fatta beslut snabbt, och den som är missnöjd kan rösta bort det efter tre veckor. Men rådet måste också följa regler, så att det inte kan avskaffa nästa omröstning. När folket väljer företrädare som fattar besluten kallas det representativ demokrati. Det är så Sverige och de flesta demokratier i världen styrs.

Det finns inget förslag utan nackdelar. Men lägg märke till vad som skiljer dem åt: i A och B kan folket inte byta ut den som har makten. I C och D kan de det. Den skillnaden är kärnan i hela det här arbetsområdet. Och den väcker följdfrågor: vad behövs för att ett val ska vara på riktigt? Vad hindrar den som vunnit från att ta all makt? Och när vi väl röstar – vad är det vi är oense om?


Del 1 · Statsskick

Hur kan ett land styras?

Är Sverige en monarki eller en demokrati?

Frågan är en fälla – för svaret är båda. Ett lands statsskick beskriver hur det styrs, och för att förstå det behöver man ställa två olika frågor. Den första är vem som är statschef, alltså landets främsta representant. Är det en kung eller drottning som har ärvt posten är landet en monarki. Är det en vald president är det en republik.

Den andra frågan är viktigare: var finns den verkliga makten? Ligger den hos folket, som väljer sina företrädare i fria val, är landet en demokrati. Ligger den hos en ledare, ett parti eller en liten grupp som folket inte kan välja bort, är det en diktatur. Sverige är en monarki där kungen bara har ceremoniella uppgifter, och en demokrati där all offentlig makt utgår från folket.

Två frågor om statsskick Ett rutnät med två kolumner, monarki och republik, och två rader, demokrati och diktatur. Monarki och demokrati: Sverige, Norge, Storbritannien. Republik och demokrati: Finland, Tyskland. Monarki och diktatur: Saudiarabien. Republik och diktatur: Nordkorea. MONARKI statschefen ärver posten REPUBLIK statschefen är vald DEMOKRATI folket kan byta ledare DIKTATUR folket kan inte byta ledare Sverige Norge, Danmark, Storbritannien kungen har ingen politisk makt Finland Tyskland, Frankrike, Island presidenten väljs Saudiarabien kungafamiljen styr utan fria val Nordkorea kallar sig ”demokratisk folkrepublik”
Två frågor ger fyra kombinationer. Lägg märke till Nordkorea: att ett land kallar sig demokratiskt betyder inte att det är det. Det är vad som faktiskt händer vid valen som avgör. Illustration: SO-portalen.

Inom demokratierna finns också skillnader. I Sverige utses regeringen av riksdagen och måste ha riksdagens stöd – det kallas parlamentarism. I USA väljs presidenten direkt av folket och leder själv regeringen. Båda är demokratier, men makten är fördelad på olika sätt.


Del 2 · Demokrati och diktatur

Alltid svart eller vitt?

Ryssland håller val. Är Ryssland då en demokrati?

Nästan alla länder i världen håller någon form av val. Ändå är många av dem inte demokratier. Det räcker inte att folk får lägga en röst i en låda – valet måste också vara fritt och rättvist. Får oppositionen ställa upp? Får medierna granska makthavarna? Kan väljarna rösta utan att bli hotade? Räknas rösterna ärligt? Och finns det domstolar som är oberoende av regeringen?

Därför ser forskare inte demokrati som något man antingen har eller inte har, utan som en skala. Ett av de största forskningsprojekten, V-Dem vid Göteborgs universitet, delar in världens länder i fyra grupper.

Från liberal demokrati till sluten autokrati Stapeldiagram med antal länder år 2025 enligt V-Dem: liberala demokratier 31, valdemokratier 56, valautokratier 57, slutna autokratier 35. MER DEMOKRATISKT MER AUKTORITÄRT 31 56 57 35 Liberal demokrati Valdemokrati Valautokrati Sluten autokrati
Antal länder i varje grupp år 2025, enligt V-Dems demokratirapport 2026. För första gången på länge finns det fler autokratier (92) än demokratier (87), och ungefär tre av fyra människor i världen lever i ett land som inte är en demokrati. Illustration: SO-portalen. Data: V-Dem Institute, Democracy Report 2026.

I en liberal demokrati är valen fria, och dessutom skyddas människors rättigheter av oberoende domstolar och fria medier. Sverige brukar hamna här. I en valdemokrati är valen i stort sett fria, men det finns brister i rättsstaten eller pressfriheten. I en valautokrati hålls val, men de är riggade: oppositionen trakasseras, medierna kontrolleras och resultatet är i praktiken bestämt i förväg. Ryssland är ett exempel. I en sluten autokrati hålls inga meningsfulla val alls.


Del 3 · När demokratin sviktar

Vad händer när demokratin inte fungerar?

Kan en demokrati avskaffa sig själv – helt lagligt?

Tänk tillbaka på ön. Rådet i förslag D har vunnit valet. Första veckan bestämmer det att valen ska hållas var sjätte vecka i stället för var tredje. Veckan därpå tar det över radion. Sedan får de som kritiserar rådet sämre platser i tälten. Varje steg är litet, och varje beslut är fattat enligt reglerna. Men till slut finns det ingen demokrati kvar.

Så har demokratier ofta dött, inte med en stridsvagn på gatan utan steg för steg inifrån. I Tyskland utsågs Adolf Hitler till rikskansler i januari 1933 på helt lagligt sätt. Bara några veckor senare röstade riksdagen igenom en fullmaktslag som gav regeringen rätt att stifta lagar utan riksdagen. Inom ett halvår var alla andra partier förbjudna.

Klotter på väggarna inne i ruinerna av den tyska riksdagsbyggnaden i Berlin 1945.
Inne i ruinerna av den tyska riksdagsbyggnaden 1945 har sovjetiska soldater klottrat sina namn på väggarna. Tolv år tidigare hade riksdagen själv röstat bort sin makt – och vägen därifrån ledde till krig och diktatur. Bild: Graffiti inside the ruins of the German Reichstag building, Wikimedia Commons.

Forskare kallar det demokratisk tillbakagång. Mönstret brukar se likartat ut: domstolarna fylls med lojala domare, oberoende medier köps upp eller tystas, valreglerna ändras till den egna fördelen och oppositionen beskrivs som en fiende till folket. Ofta sker det med stöd av väljare som är missnöjda och vill ha en stark ledare.

Demokratin skyddas inte bara av lagar, utan av människor som säger ifrån när lagarna börjar ändras.

Det kan också gå åt andra hållet. I augusti 1991 försökte en grupp hårdföra ledare ta makten i Sovjetunionen med militärens hjälp. Tusentals invånare i Moskva gick ut på gatorna och ställde sig framför stridsvagnarna. Efter tre dagar hade kuppen misslyckats.

En stridsvagn på en gata i Moskva i augusti 1991, omgiven av civila människor.
En stridsvagn i Moskva under kuppförsöket i augusti 1991. Människorna runt den visade att makt i längden behöver folkets stöd. Bild: T-72 tank in Moscow, August 1991, Wikimedia Commons.

Del 4 · Politiska skiljelinjer

Höger–vänster räcker inte längre

Om alla vill ha ett bra samhälle – varför är vi så oense?

I en demokrati är det inte konstigt att människor tycker olika. Det är själva poängen. Men oenigheten följer ofta mönster. Länge beskrevs politiken med en enda linje: vänster–höger. Den handlar om ekonomi. Till vänster vill man att staten ska ta större ansvar, omfördela pengar genom skatter och minska skillnaderna mellan människor. Till höger vill man ha lägre skatter, mer frihet för marknaden och att människor i högre grad ska bestämma över sina egna pengar.

Men allt går inte in på den linjen. Hur ser du på klimatet, på brottsstraff, på invandring, på hur traditionella familjen och nationen ska vara? Statsvetare använder därför en andra linje, GAL–TAN. Den handlar om värderingar. GAL står för grön, alternativ, libertär – att värna miljö, frihet och mångfald. TAN står för traditionell, auktoritär, nationalistisk – att värna traditioner, ordning och den egna nationen.

Två politiska skalor Ett diagram med två axlar. Den vågräta går från vänster till höger och handlar om ekonomi. Den lodräta går från GAL överst till TAN nederst och handlar om värderingar. Rutorna visar exempel på åsikter i varje hörn. VÄNSTER HÖGER GAL · grön, alternativ, libertär TAN · traditionell, auktoritär, nationalistisk ”Höj skatterna och satsa på klimatet.” ”Sänk skatterna och låt människor leva som de vill.” ”Stark välfärd – men för de egna medborgarna.” ”Fri marknad, hårdare straff och starka traditioner.”
Med två linjer blir det fyra hörn. Två personer kan stå nära varandra i ekonomiska frågor men långt ifrån varandra i värderingsfrågor – och tvärtom. Citaten är påhittade exempel, inte partiers ståndpunkter. Illustration: SO-portalen.

Var hamnar åsikten?

Här är åtta påhittade åsikter. Avgör för varje åsikt vilken skala den främst handlar om – och åt vilket håll den drar. Det handlar inte om vad du själv tycker, utan om att se vilken sorts fråga det är.

Den som tjänar mycket ska betala mer i skatt, så att vi kan ha bättre skola och vård för alla.

VänsterEn ekonomisk fråga om skatter och omfördelning, där staten tar ett större ansvar.

Det ska vara lätt för privata företag att driva skolor och vårdcentraler.

HögerEn ekonomisk fråga om marknadens roll: fler privata alternativ och konkurrens i välfärden.

Straffen ska bli mycket hårdare, och polisen ska få fler sätt att övervaka misstänkta.

TANEn värderingsfråga om lag och ordning. Det ”auktoritära” i TAN betyder här att man prioriterar ordning och kontroll framför individens frihet.

Det är upp till varje människa vem man vill gifta sig med och hur man vill leva sitt liv.

GALEn värderingsfråga om individens frihet att välja – det ”libertära” i GAL.

Staten borde äga elbolagen, så att elpriset inte styrs av vinstintressen.

VänsterEn ekonomisk fråga om vem som ska äga företag: staten i stället för privata ägare.

Vi ska värna svensk kultur och traditioner, och de som flyttar hit måste anpassa sig.

TANEn värderingsfråga om nation och tradition – det ”traditionella” och ”nationalistiska” i TAN.

Företagen ska betala mindre i skatt, så att det blir billigare att anställa.

HögerEn ekonomisk fråga där lägre skatter ska ge fler jobb genom att företagen får behålla mer pengar.

Klimatet är viktigare än ekonomisk tillväxt – även om det betyder att vi får konsumera mindre.

GALEn värderingsfråga där miljön sätts före tillväxten – det ”gröna” i GAL.

Placera alla åtta åsikter.

Var några svåra? Det är de ofta i verkligheten också. Många frågor går att se från båda skalorna, och de flesta människor har åsikter som hamnar på olika ställen. Skalorna är inte facit, utan verktyg för att förstå varför vi är oense.


Avslutning

Tillbaka till ön

Tre veckor har gått. Rådet har just förlorat sitt första val, och ett nytt råd tar över utan bråk. Det kanske inte låter dramatiskt. Men att den som förlorar ett val lämnar ifrån sig makten frivilligt är en av de största bedrifterna i mänsklighetens historia – och långt ifrån självklar.

Din tur

  1. Välj ett av de fyra förslagen från ön. Skriv vilken typ av statsskick det motsvarar och ge ett exempel på ett land som styrs på liknande sätt.
  2. Förklara en fördel och en risk med förslaget. Vad skulle kunna gå fel efter ett år?
  3. Skriv tre regler som öborna borde ha för att deras demokrati inte ska kunna avskaffas inifrån.
  4. Ön ska bestämma om de sista matförråden ska delas lika eller gå till dem som jobbar mest. Är det en fråga om vänster–höger eller om GAL–TAN? Motivera.

Läs vidare

För läraren

Undervisa om politik och statsskick

Sidan följer arbetsområdets fyra artiklar i ordning – från statsskickens grundbegrepp via demokratins gråzoner och tillbakagång till de politiska skiljelinjerna. Tankeexperimentet med ön fungerar som en gemensam uppstart och kommer tillbaka i avslutningen, så att eleverna kan använda begreppen på ett och samma exempel.

Centrala begrepp

Statsskick, monarki, republik, demokrati, diktatur, direkt och representativ demokrati, parlamentarism, fria och rättvisa val, rättsstat, valautokrati, demokratisk tillbakagång, ideologi, vänster–höger, GAL–TAN.

Tips

Sorteringsövningen i del 4 fungerar bra som pararbete. Låt eleverna diskutera de påståenden där de valt olika, snarare än att bara räkna rätt svar. Övningen innehåller inga partinamn – vill du koppla skalorna till svenska partier rekommenderas källor som redovisar hur placeringarna är gjorda.

Källor

  1. V-Dem Institute (Göteborgs universitet): Democracy Report 2026 – indelningen i fyra regimtyper och antal länder i varje grupp år 2025.
  2. Democracy Without Borders: V-Dem report finds global democracy is back at 1978 levels – sammanfattning av rapportens huvudresultat.
  3. Regeringskansliet: Grundlagarna – om regeringsformen och Sveriges statsskick.
  4. Riksdagen: Val till riksdagen – om val och representativ demokrati i Sverige.
  5. Skolverket: Läroplan för grundskolan (Lgr22) – kursplanen i samhällskunskap.

Bildreferenser

  1. Omröstning i riksdagen: File:Budgeten röstas ner.jpg, Wikimedia Commons. Licens enligt filsidan.
  2. Klotter i den tyska riksdagsbyggnaden: File:Graffiti inside the ruins of the German Reichstag building.jpg, Wikimedia Commons. Licens enligt filsidan.
  3. Stridsvagn i Moskva 1991: File:T-72 tank in Moscow, August 1991.jpg, Wikimedia Commons. Licens enligt filsidan.
  4. Diagrammen över statsskick, regimtyper och politiska skalor: illustrationer skapade för SO-portalen.

Artiklar och fördjupningar i politik och statsskick

Vad är politik?

Politik handlar om hur ett samhälle ska styras och organiseras. Det handlar om att fatta gemensamma beslut, fördela makt och resurser (som skattepengar), och att lösa konflikter mellan olika intressen i samhället.

Vad betyder statsskick?

Statsskick är själva formen för hur ett land styrs. Det är spelreglerna. Statsskicket beskriver till exempel om landet är en demokrati eller diktatur, och om högsta chefen (statschefen) är en vald president (republik) eller en kung/drottning som ärvt sin titel (monarki).

Vad är skillnaden mellan monarki och republik?

Det handlar om vem som är statschef. I en monarki ärvas titeln, och statschefen är en kung, drottning eller kejsare (som i Sverige eller Storbritannien). I en republik väljs statschefen av folket, och kallas då ofta för president (som i USA eller Frankrike).

Vad menas med demokrati?

Demokrati betyder ”folkmakt”. Det innebär att det är folket som bestämmer vilka som ska styra landet genom fria, hemliga och rättvisa val. I en demokrati finns också grundläggande rättigheter, som yttrandefrihet och tryckfrihet.

Vad är en diktatur?

Diktatur är motsatsen till demokrati. Här ligger all makt hos en enda person (diktator), en viss grupp eller ett enda parti. Folket får inte vara med och bestämma, det hålls inga fria val, och om man kritiserar ledarna riskerar man att hamna i fängelse.

Källor

Nationalencyklopedin – Statsskick https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/statsskick Förklarar grundbegreppet statsskick, de olika regeringsformerna och hur makten formellt fördelas i en stat.

Wikipedia – Sveriges statsskick https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_statsskick Ger en övergripande och detaljerad svensk sammanfattning av Sveriges konstitutionella monarki, maktdelning och det parlamentariska systemet.

Nationalencyklopedin – Parlamentarism https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/parlamentarism Definierar parlamentarismen som styrelseskick och beskriver hur en regering måste stödjas, eller åtminstone tolereras, av parlamentet för att få styra.

Wikipedia – Demokrati https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati Går igenom det politiska systemet demokrati, dess historiska rötter och skillnaderna mellan exempelvis direkt och representativ demokrati.

Wikipedia – Dictatorship https://en.wikipedia.org/wiki/Dictatorship En mycket omfattande engelsk resurs som förklarar olika typer av diktaturer och hur de upprätthåller makt i skarp kontrast till demokratiska system.

Encyclopaedia Britannica – Separation of powers https://www.britannica.com/topic/separation-of-powers En engelsk artikel som djupdyker i maktdelningsprincipen, dess historia och hur lagstiftande, verkställande och dömande makt balanserar varandra.

Encyclopaedia Britannica – Checks and balances https://www.britannica.com/topic/checks-and-balances Förklarar det politiska konceptet om maktdelningens kontrollsystem, som hindrar enskilda statliga organ från att roffa åt sig för stor makt.

World History Encyclopedia – Athenian Democracy https://www.worldhistory.org/Athenian_Democracy/ Ger en intressant historisk bakgrund på engelska till hur den allra första kända demokratin utvecklades och faktiskt fungerade i det antika Aten.