Buddhismen är inte bara en lära om meditation och filosofi skriven i böcker. I många länder syns religionen i form av färgrika högtider, enorma heliga byggnader, symboler och ritualer som levandegör läran i vardagen.
För att förstå religionens kulturella uttryck måste man veta något om de viktigaste högtiderna, vad stupor betyder och vad de uråldriga symbolerna egentligen står för.
Vesak och Dharmadagen
Den i särklass största högtiden inom buddhismen är Vesak. I länder som Sri Lanka, Myanmar och Thailand firas den i april–maj när månen är full. Vesak påminner om tre gigantiska händelser i Buddhas liv: hans födelse, hans upplysning och hans bortgång (Parinirvana).
Under Vesak lyser templen upp med lyktor och ljusslingor. Människor skickar gratulationskort, mediterar, sjunger hymner och delar ut mat och gåvor till munkar. Ofta bärs reliker (t.ex. en tand eller en hårlock från Buddha) i stora processioner.
Dharmadagen (Asalha Puja) infaller i juli. Den firar dagen då Buddha höll sin allra första predikan och ”satte Dharmas (lärans) hjul i rörelse”.
Stupor och pilgrimsfärder
Att göra en pilgrimsfärd innebär att resa till en helig plats för att få en andlig upplevelse. En av de viktigaste platserna är Bodh Gaya i Indien, där Buddha nådde upplysning. På sådana platser, och vid alla stora tempel, bygger man stupor.
Klicka på de tre delarna av stupan för att se hur byggnadens form är en symbol för hela religionen.
Stupans fyrkantiga eller solida bas symboliserar Buddhas grundläggande lära: De fyra ädla sanningarna. Det är fundamentet som hela religionen – och byggnaden – vilar på.
En stupa var ursprungligen en hög som byggdes för att förvara Buddhas aska och reliker. Senare har formen utvecklats till de berömda Pagoderna i Östasien. I Sverige finns faktiskt en 11 meter hög stupa i Fellingsbro, som invigdes av Dalai Lama 1988.
Symboler och färger
Munkar och nunnor bär ofta saffran- eller orangefärgade dräkter i Sydostasien. Den brinnande färgen signalerar munkens löfte att lämna det vanliga världslivet. Utöver kläderna är religionen fylld av symboler som bär på djup mening.
”En religion som färgas och formas av de lokala kulturerna den möter.”
Skillnader mellan länder
Eftersom det inte finns någon gemensam kyrka eller kalender, har buddhismen anpassats starkt till lokala kulturer under 2500 år.
Högtiderna följer den uråldriga månkalendern slaviskt. I dessa länder ser man ofta processioner på gatorna där munkarnas orangea dräkter lyser starkt och vanligt folk donerar mat.
Här dekoreras templen ofta i rött och guld. I Japan firar man till exempel Hanamatsuri (Buddhas födelsedag) med storslagna blomsterdekorationer och söt teceremoni, medan Sydkorea hänger upp tusentals färggranna lotuslyktor.
Kännetecknas av kloster belägna högt uppe i bergen som liknar fort. Munkarna bär vinröda dräkter. Ritualerna är rika och fyllda av djupa bas-trumpeter, vackra mandalor (sandmålningar) och tusentals tibetanska böneflaggor som vajar i vinden.
