Tänk dig en armé så gigantisk att fienden kallar den för en ”ångvält”, men där hälften av soldaterna tvingas springa in i strid utan egna vapen. Välkommen till det ryska imperiets sista, desperata attacker under första världskriget.
När kriget bröt ut 1914 trodde många att Rysslands enorma folkmängd ensam skulle räcka för att krossa Tyskland och Österrike-Ungern. Men verkligheten bakom de ryska offensiverna blev en tragisk berättelse om dålig utrustning och inkompetenta officerare. Samtidigt var det inte bara ett mörker; under krigets gång genomförde ryssarna också en av världshistoriens mest briljanta och dödliga attacker, ledd av en general som ändrade krigföringen för alltid. På den här sidan följer vi Rysslands anfallsvågor. Vi reder ut varför den inledande anstormningen kraschade, hur Brusilovoffensiven 1916 nästan vann hela kriget åt Ententen, och hur den sista desperata attacken 1917 fick hela Ryssland att slutgiltigt kollapsa i en revolution.
Östfronten: Den ryska ångvälten och de stora vidderna
På östfronten var avstånden enorma och den ryska kylan en lika farlig fiende som motståndarens arméer.
När vi tänker på första världskriget tänker vi ofta på leriga skyttegravar i Frankrike. Men i öster pågick ett helt annat krig. Östfronten var enorm – den sträckte sig från Östersjön i norr ända ner till Svarta havet i söder. Eftersom avstånden var så gigantiska var det omöjligt att gräva ner sig i en enda lång skyttegrav. Här blev det istället ett mycket mer rörligt krig med stora truppförflyttningar, kavalleriattacker och dramatiska genombrott.
Här stod det tyska och det österrikisk-ungerska kejsardömet mot den ”Ryska ångvälten”.
Myten om ångvälten
I början av kriget var Europas stormakter livrädda för Ryssland. Man kallade den ryska armén för en ångvält: den var kanske lite långsam att starta, men när dess miljontals soldater väl började rulla framåt trodde man att ingenting skulle kunna stoppa den.
Till en början verkade myten stämma. Ryssland mobiliserade mycket snabbare än Tyskland (och Schlieffenplanen) hade räknat med, och de ryska arméerna vällde in över gränsen till östra Tyskland (Ostpreussen). Paniken spred sig ända till Berlin. Men ångvälten hade allvarliga, inre fel. Klicka på korten för att se varför Rysslands överläge snabbt förvandlades till en katastrof.
Brist på ALLT
Utrustningskrisen
En obeväpnad armé
Ryssland hade flest soldater i världen, men landet var omodernt. Det saknades fabriker för att tillverka vapen. Många ryska regementen fick dela på gevär – när mannen framför dig dog, plockade du upp hans vapen. Vinterkläder och mat var också extrem bristvara.
Tannenberg
Det stora misstaget
Avlyssnade i radio
Under slaget vid Tannenberg (1914) var de ryska generalerna slarviga. De skickade sina order via radio i klartext (utan koder). Tyskarna kunde lyssna på allt de sa, omringa den ryska armén och förgöra den totalt. Över 90 000 ryssar togs till fånga.
Ledarskapet
Tsaren vid fronten
En farlig chansning
Efter de tidiga förlusterna bestämde sig Tsar Nikolaj II för att personligen ta över som överbefälhavare. Problemet? Han var ingen militär. Och ännu värre: nu fick han personligen skulden av folket för varje förlust och varje svältande soldat, vilket banade väg för revolutionen.
Katastrofen vid Tannenberg. Den ryska armén omringades och besegrades i grunden av de tyska styrkorna. Ryssarna förlorade tiotusentals män och ännu fler togs som krigsfångar.
Tidslinje: Framgång, reträtt och desperation
Chocken för Tyskland
Två ryska arméer rullar över gränsen in i Tyskland långt tidigare än någon trott var möjligt. Den ryska ångvälten tvingar Tyskland att i panik kalla in generalerna Hindenburg och Ludendorff för att rädda läget.
Den tyska fällan
Genom att avlyssna oskyddade ryska radiosändningar lurar tyskarna in Rysslands Andra armé i en gigantisk fälla vid Tannenberg. Armén förintas. Den ryske generalen Samsonov skjuter sig själv i skogen av skam.
Kollapsen börjar
Tyskland och Österrike-Ungern inleder en massiv motoffensiv (Gorlice-Tarnów). Den dåligt utrustade ryska armén har slut på ammunition och tvingas retirera nästan 50 mil bakåt. Över en miljon ryssar dödas, såras eller tas till fånga.
Ryska soldater vilar i ett skogsparti. Trots konstant brist på utrustning, mat och ammunition stred männen ofta mycket tappert under omänskliga förhållanden.
Ett ljus i mörkret: Brusilov-offensiven (1916)
År 1916, när Ryssland var uträknat av nästan alla, gjorde de en sista och mirakulös kraftansträngning. Under ledning av general Aleksej Brusilov krossade ryssarna den österrikisk-ungerska armén och ryckte fram otroligt snabbt. Detta tvingade Tyskland att flytta trupper från slaget vid Verdun, vilket sannolikt räddade Frankrike. Men offensiven kostade Ryssland deras allra sista krafter. (Vi kommer att fördjupa oss i detta på nästa sida om just Brusilov-offensiven!)
Klassrumssnurran: Analysera Östfronten
Klicka för att få en historisk diskussionsfråga till er bikupa.
Snabb-Quiz: Den ryska ångvälten
Slutuppgift: Storlek är inte allt
Ryssland hade i särklass flest soldater av alla länder i början av första världskriget. Trots detta blev östfronten en katastrof för det ryska folket och ledde till att hela Tsardömet störtades i revolutionen 1917.
- Ryska soldater i skogen: Wikimedia Commons
- Slaget vid Tannenberg: Picryl (Hugo Vogel)
- Ryska trupper i snö: SO-Portalen
Mer material om första världskriget
Det var ett smeknamn (och skräckord) som användes i Europa innan kriget. Ryssland hade den i särklass största befolkningen och därmed den största armén. Tyskland och Österrike-Ungern fasade för att Ryssland, likt en ostoppbar ångvält, långsamt skulle krossa allt i sin väg genom sin enorma mängd soldater.
Den var tudelad. I norr attackerade de Tyskland (Ostpreussen) men led ett katastrofalt nederlag i slaget vid Tannenberg, mycket på grund av att de ryska befälhavarna avskydde varandra och vägrade samarbeta. I söder gick det dock mycket bättre; där attackerade ryssarna Österrike-Ungern och lyckades erövra enorma landområden i regionen Galizien.
Det var Rysslands (och hela Ententens) mest framgångsrika attack under hela första världskriget. General Aleksej Brusilov övergav den gamla taktiken att bara attackera på en enda plats. Istället överraskade han Österrike-Ungern med korta, intensiva artilleriattacker längs en enormt bred frontlinje, och använde små specialtränade ”chocktrupper” för att slå ut viktiga mål. Attacken var en enorm framgång som knäckte den österrikisk-ungerska armén.
Priset var helt enkelt för högt. Brusilovoffensiven kostade nästan en miljon ryska soldater livet, och Rysslands järnvägar och fabriker klarade inte av att försörja de trupper som ryckt framåt. Hemma i Ryssland svalt folket, vilket utlöste den ryska revolutionen i början av 1917 och tvingade tsaren att avgå.
Efter tsarens fall 1917 tog en tillfällig regering över i Ryssland, ledd av Aleksandr Kerenskij. Trots att armén höll på att falla sönder och soldaterna vägrade lyda order, beordrade han en allra sista desperat offensiv sommaren 1917. Den misslyckades totalt. Hundratusentals soldater deserterade (rymde hem), och detta fiasko banade väg för Lenins och bolsjevikernas övertagande av makten, varpå Ryssland drog sig ur kriget.
Källor
Nationalencyklopedin (NE) – Brusilovoffensiven https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/brusilovoffensiven Beskriver den mest framgångsrika ryska offensiven under kriget och dess inverkan på centralmakterna, särskilt Österrike-Ungern.
Encyclopaedia Britannica – Brusilov Offensive https://www.britannica.com/event/Brusilov-Offensive Ger en detaljerad militärhistorisk genomgång av general Brusilovs innovativa taktik och offensivens strategiska betydelse.
Militärhistoria – Brusilovoffensiven: Genombrottet som kom av sig https://militarhistoria.se/1900-tal/forsta-varldskriget/brusilovoffensiven-genombrottet-som-kom-av-sig Analyserar den ryska strategin, de initiala framgångarna och de enorma mänskliga kostnaderna som till slut utmattade den ryska armén.
Imperial War Museums (IWM) – The Eastern Front In The First World War https://www.iwm.org.uk/history/the-eastern-front-in-the-first-world-war Erbjuder ett brett perspektiv på ryska arméns ansträngningar för att avlasta de allierade på västfronten genom sina attacker i öst.
1914-1918-Online (International Encyclopedia of the First World War) – Warfare 1914-1918 (Russian Empire) https://encyclopedia.1914-1918-online.net/article/warfare_1914-1918_russian_empire En högt ansedd akademisk källa som går på djupet kring det ryska imperiets militära doktrin och genomförandet av dess stora offensiver.
History.com – Battle of Tannenberg https://www.history.com/topics/world-war-i/battle-of-tannenberg Beskriver hur den ryska invasionen av Ostpreussen i krigets början slutade i ett katastrofalt nederlag, trots initial rysk rörlighet.
National WWI Museum and Memorial – The Eastern Front https://www.theworldwar.org/learn/wwi/eastern-front Förklarar hur de ryska offensiverna tvingade Tyskland att flytta trupper från västfronten, vilket påverkade krigets totala balans.
Wikipedia – Östfronten under första världskriget https://sv.wikipedia.org/wiki/Östfronten_under_första_världskriget Ger en kronologisk och strukturerad översikt på svenska över de ryska framstötarna från 1914 fram till den ryska revolutionen 1917.
Populär Historia – Den ryska ångvälten https://popularhistoria.se/krig/forsta-varldskriget/den-ryska-angvalten En svensk artikel som belyser myten och verkligheten bakom Rysslands militära makt och deras offensiva kapacitet under krigsåren.