Samhällets ekonomi
Den Stora Ekonomiresan
Från kaffeburkar till bruttonationallycka
Åtta avsnitt om hur ekonomin påverkar ditt liv – från utbud och efterfrågan på torget, till globala handelskrig och frågan om vad som egentligen gör ett land rikt.
Kaffeburks-kaoset, midsommarlaxen och marknadens lagar
Utbud & efterfrågan, jämviktspris, fri konkurrens och varför en plåtburk kan kosta 1 000 kronor
Quiz – Avsnitt 1
10 frågor om marknadsekonomi, utbud och efterfrågan, och kaffeburks-hysterin.
När marknaden sätts ur spel – från techjättar till planekonomi
Monopol, oligopol, karteller, planekonomi, kretsloppsekonomi och blandekonomi
Quiz – Avsnitt 2
10 frågor om monopol, oligopol, karteller och de ekonomiska systemen.
Pengarnas eviga snurr – och varför du är ekonomins huvudperson
Hushåll, företag, offentliga sektorn, banker – det ekonomiska kretsloppet
Quiz – Avsnitt 3
10 frågor om kretsloppets fyra aktörer och hur pengarna snurrar.
Berg- och dalbanan – konjunkturer, inflation och onda cirklar
Högkonjunktur, lågkonjunktur, inflation och välfärdens smäll
Quiz – Avsnitt 4
10 frågor om konjunkturer, inflation och lågkonjunkturens onda cirkel.
Att gasa och bromsa Sverige – Vem kör egentligen bilen?
Finanspolitik, penningpolitik, Riksbanken, styrräntan och inflationsmålet
Quiz – Avsnitt 5
10 frågor om statens ekonomiska politik, finanspolitik och penningpolitik.
Sverige + Världen = Sant (och det stora lastbilspusslet)
Export, import, tullar, frihandel, EU:s inre marknad och tjänsteexporten
Quiz – Avsnitt 6
10 frågor om Sveriges handel, export, import och frihandel.
Begrepp
Alla viktiga begrepp från Den Stora Ekonomiresan – sorterade per avsnitt.
Avsnitt 1–2: Marknaden & ekonomiska system
Ekonomi
Från grekiskan – betyder ”hushållning”. Handlar om hur vi använder begränsade resurser.
Marknadsekonomi
System där köpare och säljare styr priser och produktion genom fri konkurrens. Staten lägger sig inte i.
Utbud
Hur mycket det finns av en vara till försäljning på marknaden.
Efterfrågan
Hur många köpare som vill ha en viss vara eller tjänst.
Jämviktspris
Det pris där köparens och säljarens vilja möts – där affären blir av.
Konkurrens
Företag tävlar om kunder genom pris, kvalitet eller status.
Marknad
Platsen där köpare och säljare möts – kan vara fysisk eller digital.
Monopol
När ett enda företag har ensamrätt på en vara eller tjänst. Priset blir ofta högt.
Oligopol
Bara ett fåtal företag kontrollerar en marknad (t.ex. matvarukedjorna i Sverige).
Kartellbildning
Olagligt: när ett fåtal företag i smyg kommer överens om priser istället för att konkurrera.
Konkurrensverket
Myndigheten som bevakar att den fria konkurrensen fungerar – kan utreda karteller.
Planekonomi
Staten äger fabriker och bestämmer vad som produceras, i vilken mängd och till vilket pris.
Kretsloppsekonomi
Ekonomi med miljön i fokus – resurser ska räcka till framtida generationer. Återvinning och hållbarhet.
Blandekonomi
Mix av marknadsekonomi, planekonomi och kretsloppsekonomi – det system de flesta länder har idag.
Avsnitt 3: Det ekonomiska kretsloppet
Hushåll
Du, din familj, alla privatpersoner. Ger arbetskraft, betalar skatt, konsumerar varor och sparar på bank.
Företag
Producerar varor och tjänster, anställer arbetskraft, betalar löner och skatter.
Offentliga sektorn
Staten, kommuner och regioner. Finansieras av skatter och erbjuder välfärd: skola, sjukvård, omsorg.
Banker
Kretsloppets hjärta – tar emot sparpengar och lånar ut kapital till de som behöver det.
Ränta
Den avgift banken tar ut för att låna ut pengar. Sparräntan är vad du får för dina insättningar.
Arbetsgivaravgift
Avgift som företag betalar till staten utöver den anställdes lön – finansierar välfärd.
Välfärdssystem
Samhällets skyddsnät – skola, sjukvård, bidrag (barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag).
Snabblån
Lån med extremt höga räntor – kan bli en mardröm för din privatekonomi.
Avsnitt 4–5: Konjunkturer & statens politik
Konjunktur
Ekonomins svängningar – en evig vågrörelse mellan goda och dåliga tider.
Högkonjunktur
Hög efterfrågan, låg arbetslöshet, stigande produktion – men risk för inflation.
Lågkonjunktur
Sjunkande efterfrågan, stigande arbetslöshet, minskad produktion.
Inflation
Prisnivån stiger och pengarna tappar i värde – 100 kr räcker inte lika långt.
BNP
Bruttonationalprodukten – det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år.
Ond cirkel
Minskad efterfrågan → färre sålda varor → uppsägningar → ännu mindre efterfrågan.
Finanspolitik
Regeringens verktyg: styr ekonomin med skatter, bidrag och statens budget.
Penningpolitik
Riksbankens verktyg: styr ekonomin genom att ändra styrräntan.
Riksbanken
Sveriges centralbank – oberoende från regeringen. Enda uppgift: hålla inflationen på 2 %.
Styrränta / Reporänta
Räntan som vanliga banker betalar för att låna av Riksbanken – påverkar alla andra räntor.
Sysselsättning
Andelen människor som har jobb. Hög sysselsättning = låg arbetslöshet.
Ekonomisk tillväxt
Att BNP ökar – vi producerar mer, blir effektivare och kan förbättra levnadsstandarden.
Avsnitt 6–7: Handel & globalisering
Export
Varor och tjänster som säljs till andra länder.
Import
Varor och tjänster som köps in från andra länder.
Specialisering
Länder fokuserar på det de är bäst på – ger billigare och bättre varor för alla.
Tull
Avgift som staten lägger på importerade varor – gör utländska produkter dyrare.
Handelshinder
Tullar, lagar och regler som försvårar handel mellan länder.
Frihandel
Handel utan tullar – varor och tjänster flödar fritt mellan länderna.
EU:s inre marknad
Inom EU är handeln tullfri – att köpa från Tyskland är lika enkelt som från grannstaden.
Tjänsteexport
Försäljning av IT-tjänster, mjukvara, musik och patent till utlandet – osynlig handel.
Globalisering
Ökad rörelsefrihet – varor, tjänster, pengar och människor rör sig fritt över gränser.
Dominoeffekt
En kris på en plats i världen sprids blixtsnabbt till resten – alla hänger ihop.
Avsnitt 8: Att mäta välstånd
BNP per capita
Landets BNP delat på antal invånare – ett genomsnitt per person.
HDI
Human Development Index – mäter inkomst, förväntad livslängd och utbildningsnivå (0–1).
Bruttonationallycka (GNH)
Bhutans sätt att mäta välstånd – lycka, hälsa, kultur och tid med familjen.
Finansiellt kapital
Pengar, bostäder, infrastruktur och banker (Nya Zeelands modell).
Naturligt kapital
Ren natur – skog, vatten, mark och hållbar energi (Nya Zeelands modell).
Mänskligt kapital
Utbildning, hälsa och meningsfulla aktiviteter (Nya Zeelands modell).
Socialt kapital
Gemenskap, tillit och trygghet i samhället (Nya Zeelands modell).
Nya mått på välstånd
Sveriges ramverk från 2017 – 15 mätpunkter för livskvalitet, inte bara pengar.
