Yttrandefrihet är en av demokratins viktigaste rättigheter. Den gör att människor kan kritisera makten, diskutera problem, skämta, protestera och uttrycka åsikter. Men yttrandefrihet betyder inte att allt man säger är klokt, schysst eller lagligt. Den här delen handlar om skillnaden mellan att få säga något, att bör säga något och att kunna ta ansvar för konsekvenserna.
Portalen samlar tre artiklar som tillsammans förklarar rättigheter, plattformars makt och gränserna för hot, hat och kränkningar.
Här möter eleverna den grundläggande frågan: vad innebär yttrandefrihet i en demokrati, och varför finns det ändå gränser?
Här flyttas fokus från lagen till flödet. Även om staten inte censurerar kan plattformar, algoritmer och moderatorer påverka vad som syns.
Här blir området elevnära. Eleverna får språk för att skilja mellan elaka kommentarer, kränkningar, hot och brott.
De här orden gör det lättare att diskutera svåra situationer utan att allt blandas ihop.
En viktig poäng i området är att samma inlägg kan bedömas på flera sätt samtidigt.
Man får ofta uttrycka åsikter som andra tycker är fel, provocerande eller obekväma. I en demokrati måste människor få kritisera politiker, religioner, företag, skolan och samhället.
Något kan vara lagligt men ändå elakt, oschysst eller konfliktskapande. En kommentar kan såra, frysa ut eller göra att någon inte vågar delta i samtalet.
Hot, förtal, olaga integritetsintrång, hets mot folkgrupp och spridning av kränkande bilder kan vara brott. Det gäller även på nätet.
Använd exemplen för korta diskussioner. Poängen är inte att eleverna ska leka domstol, utan att träna omdöme.
Detta är kritik mot en verksamhet och kan vara en del av ett demokratiskt samtal. Frågan blir hur kritiken framförs: sakligt, överdrivet, roligt eller personangripande?
Det här är inte samhällskritik utan ett angrepp mot en person. Det behöver inte alltid vara brottsligt, men det kan vara kränkande och bidra till mobbning eller utfrysning.
Här handlar det inte bara om en åsikt. Hot kan vara brottsliga, särskilt om den som utsätts kan känna rädsla för att hotet ska bli verklighet.
Spridning kan göra skadan mycket större. Även den som inte tog bilden kan bidra till ett brott eller en allvarlig kränkning genom att dela vidare.
Det beror på vad man menar. Censur handlar oftast om att staten stoppar yttranden. En privat plattform kan samtidigt ha egna regler för vad som får finnas där. Det väcker frågor om makt, rättvisa och öppen debatt.
En enkel väg genom portalsidan och de tre undersidorna.
Ge eleverna tre rubriker: får säga, bör inte säga och kan vara olagligt. Läs upp korta exempel och låt eleverna placera dem.
Låt eleverna undersöka hur ett inlägg kan förändras när det delas vidare: från skämt till kränkning, från kritik till hot, eller från en enskild konflikt till något som påverkar många.
Jämför tre aktörer: staten, plattformen och användaren. Vem sätter reglerna? Vem kan stoppa innehåll? Vem bär ansvar när något skadar andra?
Eleverna formulerar en egen regel för hur man kan använda yttrandefriheten på nätet utan att tysta andra, skada andra eller sprida vidare sådant som gör situationen värre.
Sex frågor som kan användas som exit ticket eller repetition.
Källor som passar som faktastöd för portalsidan och undersidorna.
