Sverige under andra världskriget
Sverige under andra världskriget
Neutralitet med stora kompromisser | 1939–1945
Svenska soldater omringar ett tyskt militärplan som tvingas nödlanda på svensk mark. Händelser som dessa ställde Sveriges neutralitet på prov — vad gör man med ett fiendelands flygplan och besättning?
När andra världskriget bröt ut i september 1939 hade Sverige en sak klart för sig: landet ville inte kriga. Men att hålla sig neutralt när hela Europa brann visade sig vara allt annat än enkelt. Sverige var geografiskt klämt — Danmark och Norge ockuperades av Tyskland 1940, Finland kämpade mot Sovjet, och de allierades blockader stängde de stora handelsvägarna. Kvar stod Sverige som en ö av fred omringad av krig.
Men neutralitet kostar. Under åren 1939–1945 tvingades den svenska regeringen under Per Albin Hansson göra eftergifter som fortfarande debatteras idag. Var Sverige fegt — eller klokt? Det är en fråga som inte har ett enkelt svar.
Neutralitet med stora kompromisser
Sveriges officiella hållning var neutralitet — att inte ta någon sidas parti. Men i praktiken luktade flera av besluten mer av anpassning till stormakterna än av principfast oberoende. Fyra stora kompromisser sticker ut.
▶ Transiteringstrafiken
1940–1943 fick tyska soldater, vapen och material transporteras på svenska järnvägar. Som mest rörde det sig om hundratusentals tyska soldater om året.
▶ Järnmalmen till Tyskland
Sverige exporterade 10 miljoner ton järnmalm per år till Nazityskland — en råvara som var helt avgörande för den tyska krigsindustrin och vapenproduktionen.
▶ Flyktingmottagning
Sverige tog emot hundratusentals flyktingar från Norge, Danmark och Finland — men avvisade tidigt judiska flyktingar som sökte skydd från nazisternas förföljelse.
▶ Informationskontrollen
Svenska tidningar fick inte skriva vad de ville om Nazi-Tyskland. Regeringen censurerade delar av pressen för att undvika att provocera Berlin.
Faktaruta: Per Albin Hansson och "samlingsregeringen"
Under krigsåren styrdes Sverige av en samlingsregering bestående av alla riksdagspartier utom kommunisterna. Statsminister Per Albin Hansson (Socialdemokraterna) ledde den med målet att hålla Sverige utanför kriget till varje pris. Hans ledord var att Sverige skulle vara ett "folkhemmets fästning" — en skyddad borg för den svenska demokratin.
Statsminister Per Albin Hansson fotograferad 1941 — mitt under krigets mest kritiska fas för Sverige. Hans samlingsregering höll ihop landet men tvingades till kompromisser som fortfarande debatteras.
Midsommarkrisen 1941 — Tyskar på svenska spår
Svenska soldater under marsch 1940 — samma år som Danmark och Norge föll och Sverige vaknade upp omringat av tyskt ockuperade grannländer. Mobiliseringen av det svenska försvaret var massiv, men konfrontation med Tyskland undveks till varje pris.
Den 22 juni 1941 — på midsommardagen — inledde Nazi-Tyskland Operation Barbarossa: invasionen av Sovjet. Samma dag bad Tyskland Sverige om tillstånd att transportera en hel division (drygt 14 000 soldater) med full utrustning från Norge till Finland. Svaret från Per Albin Hanssons regering kom snabbt: ja.
I riksdagen väckte beslutet starka reaktioner. Oppositionen protesterade. Justitieminister K.G. Westman brast i gråt under den hemliga riksdagsdebatten och sade att Sverige hade ”böjt sig för överväldigande maktövertag”. Socialdemokraternas egna ungdomsförbund demonstrerade på Stockholms gator. Men beslutet stod fast.
"Vi måste välja mellan ett självmord och en kompromiss. Vi väljer kompromissen."
– Gustav Möller, socialdemokratisk minister, under diskussionen om transiteringsöverenskommelsenFaktaruta: Hur länge pågick transiteringen?
Transiteringsavtalet löpte från juni 1941 till sommaren 1943. Under denna tid passerade uppskattningsvis 2,1 miljoner tyska soldater och enorm mängd krigsmaterial genom Sverige. När det stod klart att Tyskland höll på att förlora kriget avbröt Sverige avtalet. Beslutet var ett av de mest kontroversiella under hela krigsperioden och ledde till häftiga debatter i Sverige om huruvida neutraliteten hade kränkts.
Järnmalmen — livlinan till Hitlers krigsindustri
Djupt under Norrbottens fjäll låg något som hela Europa ville ha: järnmalm av världsklass, utvunnen ur Kirunas och Gällivares gruvor. Och Sverige sålde den — i enorma mängder — till Nazi-Tysklands krigsindustri.
Det rörde sig om tio miljoner ton per år. Utan denna malm hade den tyska ståltillverkningen — och därmed vapen, stridsvagnar och krigsfartyg — fallit samman. De allierade visste detta och satte under hela kriget press på Sverige att stoppa exporten. Men Sverige vägrade, med hänvisning till att handelsavtal var en del av neutralitetspolitiken och att ett stopp riskerade krig med Tyskland.
Faktaruta: Allierad sabotageaktion mot Kirunas malmbana
Brittiska underrättelsetjänsten SOE planerade under krigets tidiga fas en hemlig sabotageaktion mot den viktiga järnvägslinje som transporterade malmen söderr till Luleå och vidare till tyska hamnar. Planen lades aldrig i verket — bland annat av oro för att det skulle skada relationen med Sverige. Istället försökte Storbritannien använda diplomatisk press och ekonomiska erbjudanden för att övertala Sverige att minska exporten.
Flyktingarna — humanitet och svek
Berättelsen om Sverige och flyktingarna är en av andra världskrigets mest komplexa kapitel. Klicka på korten för att utforska den.
De norska flyktingarna
Grannlandet flyr
Norrmännen
När Tyskland ockuperade Norge 1940 flydde tusentals norrmän till Sverige. Landet mottog 50 000 norska flyktingar, inklusive den norska exilregeringens militära styrkor. Sverige blev en bas för den norska motståndsrörelsen.
De danska judarna
En räddningsaktion
"De danska båtarna"
Oktober 1943 organiserade danska fiskare en hemlig massevakuering: 7 000 danska judar roddades och motorbåtades i hemlighet över Öresund till Sverige. Sverige tog emot alla. Det var en av krigets mest hoppfulla räddningsaktioner.
Esterna — det mörka kapitlet
En tragedi
Esterna utvisas
1946 utvisade Sverige tvångsmässigt 167 baltiska soldater — de flesta ester — till Sovjet. Många av dem hade flytt Stalins röda armé och fruktade tortyr och död vid hemkomsten. Utvisningarna mötte starka protester i Sverige och är fortfarande ett av de mörkaste momenten i landets krigshistoria.
Faktaruta: Raoul Wallenberg — en svensk hjälte
I juli 1944 skickade Sverige affärsmannen Raoul Wallenberg till Budapest i Ungern som diplomat. Hans uppdrag var att rädda så många ungerska judar som möjligt från Förintelsen. Wallenberg delade ut svenska skyddspass och upprättade svenska ”skyddshus” som gav tusentals judar en fristad. Uppskattningsvis räddade han tens of thousands människor. I januari 1945 arresterades han av den röda armén och fördes till Sovjet, där han försvann spårlöst. Hans öde är fortfarande ett diplomatiskt sår.
Tidslinje: Sverige 1939–1945
Den 1 september invaderar Tyskland Polen. Sverige förklarar omedelbart neutralitet. Generalmobilisering inleds och hundratusentals svenska soldater kallas in till tjänst längs gränserna.
Sovjet attackerar Finland. Sverige skickar ingen militär hjälp officiellt, men tillåter 8 000 svenska frivilliga att ta sig till Finland och kämpa. Material och mat skickas också. Neutraliteten är redan sprickfärdig.
Tyskland invaderar Norge och Danmark på en enda dag. Plötsligt gränsar Sverige till tyskt ockuperat territorium i söder, väster och norr. Situationen är kritisk — Sverige är praktiskt taget omringat.
Sverige säger ja till att transportera en hel tysk division genom landet när Nazityskland invaderar Sovjet. Oppositionen rasar men beslutet fattas i hemlighet. Internationellt förblir Sverige formellt neutralt.
7 000 danska judar smugglas av danska fiskare till Sverige. Sverige tar emot samtliga. Det är en av krigets mest hoppfulla humanitära aktioner — och ett bevis på att Sverige när det ville kunde handla utan hänsyn till tyska krav.
När det stod klart att Tyskland var på väg att förlora kriget, efter Stalingrad-katastrofen, avbröt Sverige transiteringsavtalet. Det var nu säkrare att säga nej till Berlin.
Nazityskland kapitulerar den 8 maj. Sverige är det enda nordiska land som klarade sig igenom kriget utan att ockuperas. Men priset — de moraliska kompromisserna — debatteras i decennier framöver.
Vad visste Sverige — och när?
En avgörande fråga om den svenska neutraliteten är inte bara vad Sverige gjorde, utan vad man visste. Forskning visar att information om Förintelsen och naziregimens brott nådde Sverige löpande, men filtrerades genom censur och politisk hänsyn.
Informationsflödet till Sverige under kriget
Hur tidigt och hur väl kände svenska beslutsfattare till vad som pågick?
Källa: Historikern Paul A. Levinssons forskning, baserat på svenska UD:s arkiv och departementsprotokoll.
Fördjupning: Pressens roll och censuren
Under krigsåren utövade den svenska regeringen informell censur — officiellt kallad ”självdisciplin” — på pressen. Tidningar uppmuntrades starkt att undvika reportage som riskerade att provocera Berlin. Det ledde till att viktiga nyheter om naziregimens brott publicerades sent eller tonat ner. Flera redaktörer och journalister som trotsat denna linje confiscerades eller utsattes för press. Det var inte ett totalitärt system som i diktaturer — men det var inte heller fri press.
Den norska exilen i Stockholm
När kungen och regeringen i Oslo flydde för att undvika tysk fångenskap, hamnade delar av den norska motståndsrörelsen och exilnätverket i Stockholm. Sverige var officiellt neutralt — men tillät att norrmännen använde Sverige som bas för underrättelseverksamhet mot den tyska ockupationsmakten.
Norsk polis utbildades i hemlighet i Sverige. Underrättelseinformation passerade via Sverige mellan det norska motståndet och de allierade. Den svenska sidan blundade. Det var ännu en av de gråzoner som definierar Sveriges krig — formellt neutral, praktiskt taget en tyst medspjare på de allierades sida när det gällde Norden.
"Stockholm var under krigets år Europas verkliga informationscentrum. Alla underrättelsetjänster försökte verka där — för att Sverige hade tillgång till båda sidor."
– Historikern Gunnar Artéus, om Sveriges roll som underrättelsenavBikupan: Diskutera Sveriges val
Klicka för att få en diskussionsfråga till er grupp.
Quiz: Sverige under andra världskriget
Etikdilemma: Var Sverige fegt eller klokt?
Sverige sälde järnmalm till Nazi-Tysklands krigsindustri, lät tyska soldater åka tåg genom landet, och censurerade sin press. Allt detta gjordes i neutralitetens namn — för att hålla Sverige utanför kriget och rädda svenska liv.
Men var det rätt? Nedan ser du fyra möjliga ståndpunkter. Vilken står du närmast?
Vilket etiskt ramverk stöder ditt resonemang?
Skrivuppgift: Var Sveriges neutralitet äkta?
Skriv en kort analyserande text (minst 150 ord) där du besvarar frågan: Var Sverige verkligen neutralt under andra världskriget — eller var det en neutralitet med ett ansikte utåt och ett annat inåt?
Använd konkreta exempel från vad du har läst, och reflektera över vad neutralitet egentligen innebär.
Lädtråd: Så kan du tänka
Börja med att definiera vad ”neutral” betyder. Är ett land neutralt om det levererar råvaror som gör en sidas krigsmaskin möjlig? Är man neutral om man låter fiendens soldater åka tåg genom landet? Jämför med Danmarks och Norges situation — de hade inget val. Sverige hade det. Vad borde man ha gjort med det valet?
Carlgren, W.M. (1973). Svensk utrikespolitik 1939–1945. Allmänna förlaget.
Koblik, Steven (1988). The Stones Cry Out: Sweden’s response to the persecution of the Jews. Holocaust Library.
Levine, Paul A. (1996). From Indifference to Activism: Swedish diplomacy and the Holocaust. Uppsala universitet.
Lewin, Leif (2016). Statsvetare om Sverige under andra världskriget. SNS Förlag.
SO-portalen.se © Petrus Björk | Perslundaskolan, Ockelbo
Sverige var formellt neutralt under andra världskriget, men neutraliteten innehöll stora kompromisser. Landet försökte hålla sig utanför kriget samtidigt som regeringen gjorde eftergifter för att undvika konflikt med Nazityskland.
Transiteringstrafiken innebar att tyska soldater, vapen och material fick transporteras genom Sverige på järnväg. På sidan anges att avtalet pågick 1941–1943 och omfattade omkring 2,1 miljoner tyska soldater.
Sverige sålde järnmalm till Nazityskland eftersom handeln var ekonomiskt viktig och politiskt känslig. Järnmalmen var samtidigt central för den tyska krigsindustrin, vilket gör frågan till en av de mest omdiskuterade delarna av svensk neutralitet.
Midsommarkrisen uppstod när Tyskland, samtidigt som Operation Barbarossa inleddes, krävde att få transportera en hel division genom Sverige från Norge till Finland. Regeringen sade ja, trots starka reaktioner.
Sverige tog emot många flyktingar från Norge, Danmark och Finland, men avvisade tidigare under kriget judiska flyktingar som sökte skydd. Sidan lyfter också räddningen av de danska judarna 1943 som en viktig humanitär händelse.
Sverige leddes av statsminister Per Albin Hansson och en samlingsregering med alla riksdagspartier utom kommunisterna. Målet var att hålla Sverige utanför kriget, även om det krävde svåra kompromisser.
Källor
Nationalencyklopedin – Sverige under andra världskriget https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige/historia/sverige-under-andra-v%C3%A4rldskriget Ger en svensk faktagranskad översikt över neutralitetsförklaringen, beredskapen och Sveriges utsatta läge 1939–1945.
Armémuseum – Hur neutralt var Sverige under andra världskriget? https://armemuseum.se/utstallning/hur-neutralt-var-sverige-under-andra-varldskriget/ Förklarar Sveriges neutralitet, tyska påtryckningar, permittenttrafiken och de svåra kompromisserna under kriget.
Beredskapsmuseet – Beredskapsåren 1939–1945 https://www.beredskapsmuseet.com/beredskapstiden Passar till avsnitt om svensk beredskap, vardagsliv, försvar och hur kriget påverkade Sverige trots att landet stod utanför striderna.
Forum för levande historia – Tidslinje: Sverige 1928–1945 https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/forintelsen-och-andra-varldskriget/tidslinje-sverige-1928-1945 Pedagogisk svensk tidslinje över neutraliteten, flyktingpolitiken, tyska transporter genom Sverige och Sveriges relation till Förintelsen.
Forum för levande historia – Sverige och Förintelsen https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/sverige-och-forintelsen Ger ett nyanserat undervisningsmaterial om Sveriges dubbla roll: eftergifter till Nazityskland men också räddningsinsatser för judar och andra flyktingar.
Forum för levande historia – En (o)moralisk handel? https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/skriftserie-2-en-omoralisk-handel.pdf Fördjupar Sveriges handel med Nazityskland, ekonomiska beroenden, järnmalm, arisering och moraliska dilemman i svensk politik och näringsliv.
Forum för levande historia – Judar i Sverige https://www.levandehistoria.se/fakta/nationella-minoriteter-statens-paverkan/judar-i-sverige Förklarar Sveriges restriktiva flyktingpolitik före 1942 och hur landet senare tog emot judar från Norge, Danmark och koncentrationsläger.
Sveriges museum om Förintelsen – Vita bussarna https://museumforintelsen.se/digitala-utstallningar/vita-bussarna/ Ger material om räddningsaktionen med Vita bussarna, personliga berättelser, kartor och pedagogiska resurser kopplade till Sveriges roll 1945.
Svenska Röda Korset – Vita bussarna – vår räddningsaktion 1945 https://www.rodakorset.se/om-oss/var-historia/vita-bussarna/ Förklarar Röda Korsets egen roll i Vita bussarna, räddningsaktionen, mottagandet i Sverige och senare diskussioner om insatsen.
Helsingborgs stadslexikon – Permittenttrafiken https://stadslexikon.helsingborg.se/permittenttrafiken/ Ger konkret lokalhistorisk fördjupning om tysktågen, transporterna genom Helsingborg och hur permittenttrafiken avslutades 1943.
Encyclopaedia Britannica – History of Sweden: Sweden in the 20th century https://www.britannica.com/topic/history-of-Sweden/Sweden-in-the-20th-century Engelskspråkig översikt som placerar Sveriges neutralitet i ett större internationellt sammanhang med Finlandshjälpen, tyska trupptransporter och flyktingar.
Sweden.se – Raoul Wallenberg – World War II hero https://sweden.se/life/people/raoul-wallenberg-world-war-ii-hero Användbar engelsk källa om Raoul Wallenberg, skyddspassen i Budapest och Sveriges humanitära insatser under krigets slutskede