Att leva under nazistiskt styre
Att leva under nazistiskt styre
Ockupation, rädsla, vardagsval och motståndets gråzoner.
Att leva i ett ockuperat land betydde inte bara att främmande soldater syntes på gatorna. Det kunde betyda nya lagar, censur, brist på mat, tvångsarbete, förföljelse, angiveri och svåra val där inget alternativ kändes rent. Den här sidan handlar om hur nazistiskt styre kunde se ut i Polen, Norge, Danmark och Storbritannien – och varför orden motstånd och kollaboration ibland är svårare än de först verkar.
Föreställ dig att ett främmande styre bestämmer vilka tidningar du får läsa, vilka människor du får hjälpa, vad du får säga i skolan och vad din familj måste göra för att få mat. Är motstånd alltid möjligt? Är samarbete alltid fel? Historien om ockupationen handlar inte bara om hjältar och förrädare, utan också om människor som försökte överleva.
Ockuperat Polen – det hårdaste styret
När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 inleddes andra världskriget i Europa. Polen drabbades av ett särskilt brutalt ockupationsstyre. Nazityskland såg inte Polen som ett land som bara skulle besegras militärt, utan som ett område som skulle kontrolleras, utnyttjas och på sikt omformas efter nazistisk rasideologi.
I de västra delarna införlivades områden direkt i Tyskland. Andra delar gjordes till det så kallade Generalguvernementet, där tyskarna styrde med terror, tvångsarbete och hårda straff. Den polska eliten – lärare, präster, officerare, politiker och akademiker – utsattes för förföljelse eftersom ockupationsmakten ville krossa möjligheten till självständigt polskt motstånd.
Vardagen i ett samhälle under terror
I Polen kunde vardagen präglas av utegångsförbud, ransoner, tyska order, beslagtagna bostäder, tvångsarbete och ständig rädsla för razzior. Judar spärrades in i getton och utsattes senare för deportationer och massmord. För många polacker blev ockupationen ett liv där varje handling – att dela mat, gömma någon eller säga fel sak – kunde få dödliga följder.
Vad menas med Generalguvernementet?
Generalguvernementet var ett område i det ockuperade Polen som inte direkt införlivades i Tyskland, men styrdes av nazisterna. Det blev en plats för exploatering, förtryck, getton, tvångsarbete och senare en central del av Förintelsens geografi.
Nazistiskt styre såg olika ut i olika länder. I Polen var målet ofta brutal kontroll och förstörelse av nationellt ledarskap. I Danmark försökte tyskarna länge styra mer indirekt.
Motstånd kunde betyda sabotage eller väpnad kamp, men också att gömma människor, sprida nyheter eller bevara språk, kultur och skolundervisning.
Det norska och danska motståndet
Den 9 april 1940 anföll Tyskland både Norge och Danmark. Länderna hamnade under samma ockupationsmakt men fick olika erfarenheter. Danmark kapitulerade snabbt och fick till en början behålla delar av sin regering och förvaltning. Norge gjorde militärt motstånd längre, och tyskarna tillsatte ett mer öppet nazistiskt styre med Vidkun Quisling som symbol för kollaboration.
Norge
I Norge blev motståndet tydligt genom kungens vägran att ge upp, exilregeringen i London, illegala tidningar, sabotage och organisationer som Milorg. Namnet Quisling blev efter kriget ett internationellt ord för landsförrädare.
Danmark
I Danmark fanns länge en samarbetspolitik där regering och myndigheter försökte begränsa skadorna. Men efterhand växte strejker, sabotage och motstånd. År 1943 hjälpte många danskar judar att fly till Sverige.
Motstånd var inte alltid spektakulärt. En illegal tidning, ett gömställe, ett falskt papper, en järnväg som saboterades eller en tyst vägran att delta kunde vara farligt nog. Samtidigt kunde ockupationsmakten straffa hela familjer eller byar för en persons handlingar. Därför var frågan om motstånd ofta laddad: Hur mycket får man riskera – och vem får betala priset?
Tyskland anfaller Danmark och Norge. Danmark kapitulerar snabbt, medan Norge gör militärt motstånd längre.
Illegala tidningar, underrättelser, sabotage och exilkontakter blir viktiga delar av motståndet.
Danmarks samarbetspolitik bryter samman. Räddningen av danska judar till Sverige blir ett starkt exempel på civilt motstånd.
Ockupationen upphör. Efter kriget ställs frågor om ansvar, förräderi, överlevnad och vad människor egentligen kunde välja.
Kollaboration och motstånd – gråzonen
Historieböcker kan ibland dela in människor i två grupper: de som gjorde motstånd och de som samarbetade. Men ockuperade samhällen var ofta mer komplicerade. En person kunde arbeta i en myndighet för att behålla matkort åt sin familj, samtidigt som hen i hemlighet hjälpte motståndsrörelsen. En annan kunde ange grannar av rädsla, vinstintresse eller ideologisk övertygelse.
Kollaboration betyder samarbete med ockupationsmakten. Det kunde vara aktivt och ideologiskt, som nazistiska partier och angivare. Men det kunde också vara mer vardagligt: att fortsätta arbeta på en järnväg, i en kommunal förvaltning eller i en butik som nu kontrollerades av ockupanterna. Frågan blir då: var går gränsen mellan att överleva och att stödja förtryck?
Tre personer – tre svåra val
Klicka fram ett fall. Diskutera: är personen motståndare, kollaboratör, överlevare – eller något däremellan?
Välj ett fall ovan.
Tänk först själv i 30 sekunder. Jämför sedan med en klasskamrat.
Tre begrepp som hjälper analysen
Tvång: Handlade personen under hot? Fanns det realistiska alternativ?
Vinst: Tjänade personen på ockupationen genom pengar, makt, status eller hämnd?
Risk: Vem utsattes för fara – personen själv, familjen, grannar eller de förföljda?
Evakueringen av brittiska barn – Operation Pied Piper
Alla människor under kriget levde inte under nazistisk ockupation, men kriget påverkade ändå vardagen. I Storbritannien fruktade regeringen tyska bombningar av städer. Därför startades Operation Pied Piper i september 1939: en enorm evakuering av barn, mödrar och andra utsatta grupper från städer till landsbygden.
Barn skickades iväg med gasmask, namnlapp och packning. Många hamnade hos familjer de aldrig träffat. För vissa blev det tryggare än hemma. För andra blev det ensamt, förvirrande eller svårt. Evakueringen visar hur krig påverkar även dem som inte håller i ett vapen: barn, föräldrar, lärare och familjer långt från fronten.
En namnlapp runt halsen
En evakuerad elev kunde bära med sig en liten väska, gasmask, matpaket och en lapp med namn och hemadress. Det praktiska såg ordnat ut på papperet – men känslomässigt kunde det vara dramatiskt. Vad händer med ett barn som skickas bort för att vuxna tror att staden snart ska bombas?
Polen, Norge och Danmark handlade om att leva under ockupation. Operation Pied Piper handlade om att försöka skydda civila i ett land som ännu inte var ockuperat. Tillsammans visar de att andra världskriget inte bara var slagfält, utan också beslut vid köksbord, på skolor, i tågkupéer och i familjer.
Slumpa en fråga för bikupa
Tryck på knappen och låt eleverna prata två och två i två minuter. Byt sedan fråga och låt några par dela med sig.
Tryck på “Snurra” för att få en diskussionsfråga.
Var det rätt att samarbeta med ockupanterna för att skydda sin familj?
Du bor i ett ockuperat land. Ockupationsmakten erbjuder dig ett arbete i en lokal förvaltning. Om du säger ja får din familj matkort och skydd. Om du säger nej kan du förlora bostaden. Men arbetet innebär också att du hjälper systemet att fungera.
Välj en ståndpunkt. Motivera sedan med minst två argument och ett motargument.
Roll 1: Föräldern
Du tänker på barnens mat, säkerhet och framtid. Vilka handlingar är försvarbara när familjen hotas?
Roll 2: Motståndaren
Du menar att varje del av systemet hjälper ockupationen. Var går gränsen där överlevnad blir medhjälp?
Roll 3: Historikern
Du försöker förstå utan att förenkla. Vilken information behöver du innan du dömer personen?
Två berättelser – två bilder av samma val
Läs de två fiktiva källorna. De bygger på typiska situationer från ockuperade samhällen, men är skrivna för klassrummet.
Källa A: Brev till en släkting
“Jag tog arbetet på kontoret. Jag vet hur det ser ut, men utan det hade barnen inte fått mat. Jag skriver bara av listor. Jag försöker hjälpa där jag kan, men jag vågar inte säga mer i brev.”
Källa B: Minnesanteckning efter kriget
“Alla visste vilka som gjorde ockupanternas arbete lättare. Vissa sade att de bara följde order eller skyddade familjen. Men deras listor ledde till gripanden. Man kan inte gömma sig bakom rädsla hur länge som helst.”
Frågor att ställa till källorna
Vem har skrivit källan, och i vilken situation?
Vad vill personen förklara, försvara eller anklaga?
Vilka ord visar känslor, skuld eller ilska?
Vilken information saknas för att vi ska kunna dra en säker slutsats?
Skriv en historisk-etisk analys
Svara på frågan: Hur ska vi bedöma människor som samarbetade med ockupationsmakten för att skydda sig själva eller sin familj? Använd exempel från sidan: Polen, Norge, Danmark, Operation Pied Piper, motstånd, kollaboration och gråzoner.
Få en ledtråd
Börja med att skilja på olika typer av samarbete. Var personen tvingad? Tjänade personen på det? Skadades andra? Skriv sedan en balanserad slutsats: ibland kan man förstå en handling utan att försvara den helt.
Det kunde innebära censur, nya lagar, brist på mat, tvångsarbete, förföljelse, angiveri och ständig rädsla. Sidan visar särskilt hur vardagen kunde se olika ut i Polen, Norge och Danmark.
Nazityskland såg Polen som ett område som skulle kontrolleras, utnyttjas och omformas efter nazistisk rasideologi. Eliter förföljdes, tvångsarbete användes och judar spärrades in i getton innan deportationer och massmord.
Generalguvernementet var den del av ockuperade Polen som inte införlivades direkt i Tyskland, men styrdes av nazisterna. Det blev ett område präglat av exploatering, getton, tvångsarbete och förtryck.
Motstånd kunde vara sabotage, illegala tidningar, underrättelser, gömställen, falska papper eller hjälp till förföljda. I Norge blev kungens vägran, exilregeringen och Milorg viktiga, medan Danmark bland annat förknippas med räddningen av danska judar 1943.
Kollaboration betyder samarbete med ockupationsmakten. Det kunde handla om ideologiskt stöd till nazismen, men också mer vardagliga handlingar där gränsen mellan överlevnad, rädsla och medhjälp blev svår att dra.
Storbritannien fruktade tyska bombningar av städer och startade Operation Pied Piper i september 1939. Barn, mödrar och andra utsatta grupper skickades från städer till landsbygden för att skyddas.
Källor
Nationalencyklopedin – nazism https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nazism Ger en svensk faktagranskad grund till nazismen som ideologi, NSDAP:s maktperiod och regimens syn på samhälle, folk och stat.
Forum för levande historia – 1933–1939: Nazityskland https://www.levandehistoria.se/fakta/forintelsen/forintelsens-historia-kronologiskt/1933-1939-nazityskland Ger en svensk kronologi över hur Nazityskland byggde diktatur, Gestapo, propaganda, upprustning och förföljelse före kriget.
Sveriges museum om Förintelsen – Förintelsen https://museumforintelsen.se/kunskapsbank/fakta-om-forintelsen/folkmordet-pa-judar/ Förklarar hur nazistisk rasideologi, antisemitism, lagar och propaganda stegvis ledde till förföljelse och folkmord.
Sveriges museum om Förintelsen – Vad är antisemitism? https://museumforintelsen.se/kunskapsbank/antisemitism/vad-ar-antisemitism/ Ger tydlig svensk bakgrund till nazistisk antisemitism och hur judar gjordes till syndabockar i nazismens världsbild.
United States Holocaust Memorial Museum – Nazi Terror Begins https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/nazi-terror-begins Förklarar hur nazisterna avskaffade demokratin, slog ner politiskt motstånd och använde polis, SA och Gestapo för att skapa rädsla.
United States Holocaust Memorial Museum – The Gestapo: Overview https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/gestapo Ger en stark förklaring av Gestapos roll i övervakning, angiveri, gripanden och kontroll av människor under nazistiskt styre.
United States Holocaust Memorial Museum – Nazi Propaganda https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/nazi-propaganda Visar hur propaganda användes för att forma opinionen, sprida antisemitism och få människor att acceptera förföljelse och krig.
United States Holocaust Memorial Museum – Indoctrinating Youth https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/indoctrinating-youth Passar särskilt bra till avsnitt om skola, ungdomar, Hitlerjugend och hur nazismen trängde in i vardagsliv och uppfostran.
Anne Frank House – Germany 1933: from democracy to dictatorship https://www.annefrank.org/en/anne-frank/go-in-depth/germany-1933-democracy-dictatorship/ Förklarar på ett pedagogiskt sätt hur Hitler kunde ta makten och steg för steg göra Tyskland till en diktatur.
The Holocaust Explained – Education https://www.theholocaustexplained.org/life-in-nazi-occupied-europe/controlling-everyday-life/controlling-education/ Skolnära engelsk källa om hur nazisterna förändrade undervisningen och använde skolan för antisemitism, lydnad och ideologisk fostran.
Deutsches Historisches Museum – NS-Propaganda https://www.dhm.de/lemo/kapitel/ns-regime/innenpolitik/ns-propaganda Fördjupar hur den nazistiska propagandan fungerade genom upprepade budskap, massmöten, medier och styrning av offentligheten.
Deutsches Historisches Museum – Hitler-Jugend https://www.dhm.de/lemo/kapitel/ns-regime/ns-organisationen/jugend Ger bakgrund till Hitlerjugend och hur nazistiska ungdomsorganisationer användes för kontroll, gemenskap och ideologisk påverkan.