Propaganda och censur
För att vinna ett totalt krig räcker det inte att kontrollera fabriker och soldater – staten måste också kontrollera vad folket tänker. Propaganda handlar om att plantera idéer och sprida en specifik (ofta överdriven eller falsk) berättelse. Men för att den berättelsen ska fungera måste man hindra verkligheten från att läcka ut. Det är här censuren kommer in. Under första världskriget tog Europas regeringar ett stenhårt strypgrepp om informationen. På den här sidan ska vi titta närmare på hur sanningen blev krigets allra första offer. Vi undersöker hur journalister förbjöds berätta om de blodiga förlusterna, hur soldaternas privata brev klipptes sönder av deras egna befäl, och vad som hände med de som vågade tala klarspråk.
Propaganda & Censur
– Första världskriget –
När första världskriget bröt ut 1914 insåg militären snabbt en sak: det räckte inte med vapen för att vinna. Man var tvungen att vinna folkets sinnen. Första världskriget var det första ”totala kriget”, där hela ländernas befolkningar (hemmafronten) arbetade i fabriker för att stödja arméerna.
För att hålla stridsviljan uppe myntades ett uttryck som gäller än idag: ”Det första offret i krig är sanningen.” Alla länder införde stenhård censur. Man ville dölja de extrema förlusterna i skyttegravarna. Dra muspekaren över texten i det historiska tidningsurklippet från 1916 nedan för att se hur staten dolde sanningen från folket:
THE DAILY TELEGRAPH – 1916
Goda nyheter från fronten i Somme! Våra modiga och ståtliga pojkar har lidit fruktansvärda förluster i leran och kämpar hjältemodigt mot fienden. Soldaternas moral är på topp och de lider av svält, sjukdomar och granatchock sjunger sånger i väntan på nästa anfall. Fienden flyr i panik och seger är förmodligen omöjlig i år mycket nära förestående!
Viktiga Begrepp under WW1
Hur formade krigsmakten folkets tankar? Klicka på korten för att vända på dem och träna.
Vapnet på hemmaplan: Affischkriget
Innan TV och internet fanns var affischer och tidningar de viktigaste kanalerna. Länderna pumpade ut miljontals propagandabilder. De hade tre huvudsakliga syften:
1. Demonisera fienden
Fienden (ofta Tyskland) målades upp som en blodtörstig gorilla eller ett monster som hotade oskyldiga kvinnor och barn. Detta för att göra det lättare att döda dem.
2. Skapa skuld
Affischer frågade rakt ut: ”Pappa, vad gjorde DU i det stora kriget?”. Målet var att få unga män att skämmas så mycket att de anmälde sig frivilligt till armén.
3. Spara & Arbeta
Riktade sig ofta till kvinnor på hemmafronten. ”Köp inte nya kläder, sy om!” och ”Jobba i ammunitionsfabriken för att rädda din man i skyttegraven!”.
Ett historiskt bevis på censur: Spanska Sjukan (1918)
År 1918 bröt en dödlig influensapandemi ut som dödade mellan 50-100 miljoner människor (betydligt fler än själva kriget). Sjukdomen kallas ”Spanska sjukan”, men den kom inte från Spanien!
Varför heter den så? Jo, länder som var med i kriget (USA, Frankrike, Tyskland) censurerade alla nyheter om sjukdomen. De ville inte att fienden skulle veta hur försvagade deras arméer var. Spanien, däremot, var neutralt i kriget och hade inte infört krigscensur. Därför var spanska tidningar de enda i världen som fritt rapporterade om pandemin. Folk trodde därför felaktigt att smittan kom därifrån!
Dilemma: Skyttegravskorrespondenten
Du befinner dig vid fronten 1916 som krigsreporter för en stor tidning. Det du ser är fruktansvärt.
🚨 Det stora anfallet
Du har precis bevittnat en katastrof. Din sidas general beordrade 10 000 unga män att springa rakt mot fiendens kulsprutor. Nästan alla dog för ingenting. Generalen kallar in dig och ger dig en färdigskriven rapport som påstår att anfallet var en ”lysande framgång med minimala förluster”. Vad skriver du i din artikel som ska skickas hem?
Informationskriget 1914–1918
1914
Censuren rullar in. Inom en vecka efter krigsutbrottet skär alla länders regeringar av viktiga telegrafkablar. Storbritannien bildar ”Wellington House”, en hemlig propagandabyrå som rekryterar kända författare för att skriva patriotiska böcker.
1915
Sänkningen av Lusitania. En tysk ubåt sänker passagerarfartyget Lusitania. 1198 dör, varav många amerikaner. Brittisk propaganda utnyttjar detta maximalt, trycker brutala affischer och driver opinion för att få med USA i kriget (vilket lyckas senare).
1916
Slaget vid Somme på bio. Den brittiska filmen ”The Battle of the Somme” släpps på bio. Det är propaganda tänkt att ena folket, men filmen visar (iscensatta) döda kroppar. Det blir en chock för civilbefolkningen som för första gången ser krigets verklighet.
1918
Dolktötslegenden. Tyskland förlorar kriget. Men den tyska censuren har varit så hård att befolkningen länge trott att de höll på att vinna. När kapitulationen kommer sprids propagandan att den tyska armén blev ”huggen i ryggen” (dolkhugget) av fega politiker. Denna konspirationsteori använder Adolf Hitler senare för att ta makten.
Diskussions-Roulette
Sitter ni i grupper? Använd spinnaren för att lotta fram en fråga att diskutera i er ”bikupa” i klassrummet.
Testa dina kunskaper om WWI-propagandan
✍️ Fördjupning: Sanningens offer
Tänk dig in i situationen för en person på hemmafronten i London eller Berlin 1916. Varje dag läser du tidningen och ser propagandaaffischer på gatorna.
Få en ledtråd för skrivandet 💡
Fundera på: Är det någonsin rätt av en regering att ljuga för sitt eget folk för att ”skydda moralen”? Vad händer med tilliten till staten när sanningen (t.ex. miljontals döda) till slut kommer fram?
De är två sidor av samma informationskrig. Propaganda är aktivt: staten skapar och lägger till information (som affischer eller lögner om fienden) för att påverka dina åsikter. Censur är passivt: staten tar bort, förbjuder eller gömmer information (som dödssiffror eller foton från skyttegravarna) för att du inte ska börja tvivla.
Varje brev som en soldat skrev hem lästes av hans egna officerare innan det skickades. Det fanns två anledningar till detta. Den officiella anledningen var militär säkerhet: soldater fick inte råka skriva var de befann sig (vilket kunde hjälpa fiendens spioner). Den verkliga anledningen var att skydda stridsmoralen på hemmafronten. Befälen strök med svart bläck över alla rader som handlade om svält, panik, myteri eller hur många kamrater som dött.
För att göra censuren ännu enklare uppfann den brittiska armén färdigtryckta vykort. Soldaten fick inte skriva egna ord på dessa kort. Istället fanns det förtryckta meningar som ”Jag mår bra”, ”Jag är inlagd på sjukhus (sjuk/skadad)” eller ”Jag har inte fått brev från er på länge”. Soldaten fick bara kryssa i rätt ruta och skriva under med sitt namn. Skrev de något annat förstördes kortet direkt. Det var det ultimata sättet att hindra sanningen från att nå familjerna.
Absolut inte. Regeringarna införde nödlagar (som den brittiska DORA – Defence of the Realm Act) som i praktiken avskaffade tryckfriheten. Journalister fick från början inte ens besöka skyttegravarna. Istället skickade militärens högkvarter ut färdigskrivna ”pressmeddelanden”. När 20 000 brittiska soldater dog under första dagen vid Somme, tryckte tidningarna hemma i London rubriker om en storslagen seger och att fienden var på flykt.
Man stämplades omedelbart som landsförrädare, fegis eller spion. Pacifister (personer som vägrade våld), socialister som tyckte kriget var ett arbetarklass-slakteri, eller tidningsredaktörer som försökte publicera ocensurerade nyheter, kastades ofta i fängelse. Rädslan för att bli utfryst av grannarna gjorde också att befolkningen utövade en enorm social självcensur – man höll helt enkelt tyst för att skydda sig själv.
Källor
Wikipedia – Krigspropaganda https://sv.wikipedia.org/wiki/Krigspropaganda Den svenska basartikeln om hur man använder kommunikation som ett vapen. Sektionen om första världskriget belyser hur krigsutbrottet 1914 utlöste en dittills oöverträffad explosion av regeringssponsrad propaganda, där de krigförande makterna massproducerade material och nidbilder för att utmåla den egna saken som helig.
Wikipedia – Spanska sjukan https://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_sjukan Ett konkret och tragiskt bevis på vad krigscensur kan leda till. Denna svenska artikel förklarar att den dödliga influensapandemin troligtvis inte alls startade i Spanien. Eftersom länder som Frankrike, Torbritannien och Tyskland censurerade all pressrapportering om smittan för att inte sänka truppernas moral, blev det neutrala och ocensurerade Spanien det enda landet där sjukdomen uppmärksammades offentligt – därav namnet.
Wikipedia – Censur https://sv.wikipedia.org/wiki/Censur Ger en viktig svensk och statsvetenskaplig övergripande bakgrund till själva fenomenet. Artikeln klargör skillnaderna mellan statlig förhandsgranskning (vilket snabbt blev praxis i de krigförande länderna i syfte att skydda nationens säkerhet) och den självcensur (intern censur) som spred sig bland tidningsutgivarna.
Wikipedia – Filmcensur https://sv.wikipedia.org/wiki/Filmcensur Ett oumbärligt mediehistoriskt komplement. Denna artikel redogör för hur rörliga bilder började granskas, och belyser att Sverige via Biografbyrån faktiskt var först i världen med att införa en statlig filmcensur år 1911. Detta ger en bra förståelse för hur dåtidens myndigheter världen över just vid denna tid insåg – och valde att ta kontroll över – massmediernas enorma kraft.
Wikipedia – Propaganda in World War I https://en.wikipedia.org/wiki/Propaganda_in_World_War_I Den extremt omfattande engelskspråkiga huvudartikeln i ämnet. Den går på djupet kring hur olika länders regeringar (bland annat genom amerikanska Committee on Public Information) för första gången byggde enorma maskinerier för att manipulera allmänheten, och hur man införde strikta ackrediteringsregler för journalister så att de inte kunde sprida sanningen från skyttegravarna.
1914-1918-Online – Censorship https://encyclopedia.1914-1918-online.net/article/censorship-2-0/ En djuplodande akademisk genomgång av högsta internationella standard. Den förklarar varför censuren var ett absolut oumbärligt vapen. Författaren analyserar i detalj vad som förbjöds: från avslöjanden om militära misstag och myterier, till de helt ofattbara förlustsiffrorna (exempelvis att i snitt 1 158 tyska soldater dog varje dag) som regeringen vägrade släppa till pressen.
Wikipedia – Defence of the Realm Act 1914 https://en.wikipedia.org/wiki/Defence_of_the_Realm_Act_1914 Fokuserar på det juridiska fundamentet för Storbritanniens krigscensur. Artikeln beskriver krislagstiftningen DORA, som drevs igenom i parlamentet bara fyra dagar in i kriget och som bland annat etablerade att ”ingen person får i tal eller skrift sprida rapporter som sannolikt orsakar missnöje eller larm”, vilket effektivt tystade de brittiska journalisterna.
Imperial War Museums (IWM) – Letters To Loved Ones In The First World War https://www.iwm.org.uk/history/letters-to-loved-ones Erbjuder ett musealt och mänskligt perspektiv på censuren via fältposten. Artikeln belyser hur miljarder brev korsade Engelska kanalen, hur militärens censur fungerade rent praktiskt för att soldater inte skulle råka avslöja strategiska placeringar för fienden, och hur soldater ibland utvecklade egna kodord för att kringgå granskarna