Imperialism
Under det sena 1800-talet och fram till första världskrigets utbrott 1914 drabbades Europas stormakter av en aggressiv guldfeber. Den industriella revolutionen gick på högvarv och fabrikerna skrek efter billiga råvaror som gummi, bomull och koppar. Lösningen? Att erövra andra länder. Denna epok kallas för imperialismen – en tid då länder som Storbritannien och Frankrike tävlade om att bygga gigantiska globala imperier genom att lägga under sig nästan hela Afrika och stora delar av Asien. På den här sidan ska vi utforska drivkrafterna bakom denna hänsynslösa erövring. Vi tittar på hur uppfinningar som kulsprutan gjorde det möjligt, hur länderna styckade upp Afrika under Berlinkonferensen, och hur man använde rasbiologi för att intala sig själva att förtrycket egentligen var en ”god gärning”.
Imperialism
& vägen mot kriget
Hur Europa erövrade världen — och hur den erövringen till slut förstörde Europa självt.
Vid mitten av 1800-talet kontrollerade en handfull europeiska makter nästan hela jordklotet. Det var inte slumpen — det var ångkraft, krutkraft och en ideologi som sa att det var deras rätt. Den här portalen berättar hur det gick till, och varför det till slut slutade i det största krig världen dittills skådat.
22 undersidor · Podcast · Quiz · Tidslinje · FlashcardsNu vet du allt du behöver för att förstå varför allt gick åt helvete 1914.
Gå till: Första världskriget →
De hänger tätt ihop, men har en nyansskillnad. Kolonialism började redan på 1500-talet (när Columbus kom till Amerika) och handlade ofta om att ta över kuster för att bygga handelsstationer eller flytta dit sin egen befolkning. Imperialism (som hade sin storhetstid 1870–1914) är mer aggressiv och storskalig. Det innebar att en stat tog total politisk, militär och ekonomisk kontroll över ett annat land för att bygga ett gigantiskt imperium och utnyttja hela landets resurser och befolkning.
Det fanns tre huvudorsaker:
Ekonomi: Industrin i Europa behövde råvaror (som gummi till bildäck) och nya marknader för att sälja sina massproducerade varor.
Status & Nationalism: Att ha många kolonier var den ultimata statussymbolen. Man tävlade mot sina grannländer om vem som var mäktigast.
Militär strategi: Man behövde hamnar runt om i världen för att landets krigsfartyg skulle kunna fylla på kol och skydda handelsrutterna.
När jakten på kolonier i Afrika (den så kallade Kapplöpningen om Afrika) höll på att leda till krig mellan de europeiska länderna, sammankallade Tysklands ledare Otto von Bismarck till ett möte i Berlin. Där satt europeiska politiker och delade upp Afrika mellan sig med linjal på en karta, helt utan att bry sig om var etniska grupper eller befintliga riken låg. Ingen enda afrikan var inbjuden till mötet. Innan konferensen kontrollerade Europa 10 % av Afrika; tjugo år senare kontrollerade de 90 %.
Svaret ligger i teknologisk överlägsenhet. Den industriella revolutionen hade gett européerna ångbåtar (som kunde åka uppför floderna), telegrafen (för snabb kommunikation), medicin mot malaria (kinin) och framför allt Maxim-kulsprutan. Oavsett hur stort mod eller hur många soldater de afrikanska och asiatiska rikena hade, blev de ofta brutalt nermejade av Europas moderna och industriella vapen.
Man använde en livsfarlig mix av rasism och feltolkad vetenskap som kallas Socialdarwinism. Européerna ansåg sig högre stående i den mänskliga utvecklingen och ansåg det vara en naturlag att den starke styr över den svage. Detta kläddes in i ett hycklande begrepp som kallades ”Den vita mannens börda” (efter en dikt av Rudyard Kipling) – idén om att det var européernas tunga plikt och ansvar att åka ut i världen och ”civilisera” de ”vildar” som bodde där, oavsett om de ville ha hjälp eller inte.
Källor
Wikipedia – Imperialism https://sv.wikipedia.org/wiki/Imperialism Den svenska basartikeln om själva begreppet. Den förklarar imperialismens rötter och hur stormakterna använde militärt våld och ekonomisk makt för att erövra och utnyttja andra länders naturresurser och arbetskraft, ofta rättfärdigat genom rasistiska ideologier.
Nationalencyklopedin – Imperialism https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/imperialism En faktagranskad och akademisk text från NE. Artikeln belyser de drivande faktorerna bakom den aggressiva expansionspolitiken under perioden 1870–1914, och reder ut de ekonomiska, politiska och strategiska motiven som drev Europas stater.
Wikipedia – Kapplöpningen om Afrika https://sv.wikipedia.org/wiki/Kappl%C3%B6pningen_om_Afrika En oumbärlig artikel för att förstå imperialismens mest intensiva fas. Texten redogör för Berlinkonferensen 1884–1885, där Europas ledare satt med linjaler över kartan och bokstavligen styckade upp den afrikanska kontinenten mellan sig, helt utan hänsyn till lokalbefolkningen.
Wikipedia – Brittiska imperiet https://sv.wikipedia.org/wiki/Brittiska_imperiet Fokuserar på det i särklass största kolonialväldet i världshistorien. Artikeln förklarar hur Storbritannien kom att härska över nästan en fjärdedel av jordens landyta och befolkning – imperiet ”där solen aldrig gick ner” – och hur de säkrade handelsrutter världen över.
Engelska källor
Wikipedia – New Imperialism https://en.wikipedia.org/wiki/New_Imperialism Den omfattande engelskspråkiga artikeln om just den tidsepok som föregick världskrigen. Här analyseras hur den industriella revolutionens behov av råvaror (som gummi, olja och bomull) och nya marknader fungerade som en enorm katalysator för erövringarna.
Encyclopaedia Britannica – Western colonialism https://www.britannica.com/topic/Western-colonialism En djuplodande internationell resurs av högsta akademiska standard. Den ger ett brett historiskt perspektiv på kolonialism och imperialism, och analyserar de djupa och ofta förödande kulturella, ekonomiska och politiska avtryck som västvärldens styre lämnade efter sig globalt.
Wikipedia – Scramble for Africa https://en.wikipedia.org/wiki/Scramble_for_Africa Den engelska huvudkällan om uppstyckningen av Afrika. Denna text erbjuder en oerhört detaljerad genomgång av konflikterna mellan stormakterna (som Fashodakonflikten mellan Frankrike och Storbritannien) och hur erövringarna ledde till fruktansvärda övergrepp, inte minst i Belgiska Kongo.
The National Archives (UK) – British Empire https://www.nationalarchives.gov.uk/education/resources/british-empire/ Ett utmärkt digitalt primärkällsarkiv. Genom historiska dokument, brev och propagandamaterial kan man här studera exakt hur den brittiska staten administrerade sitt massiva imperium, hur man slog ner lokala uppror och hur man sålde in den imperialistiska drömmen till den egna befolkningen.