I Frankrike växte under slutet av 1700-talet ett starkt missnöje fram mot hur landet styrdes. Nästan all politisk makt låg hos kungen och adeln, medan stora delar av befolkningen saknade inflytande.

Missnöje och förändring

När landet dessutom drabbades av en djup ekonomisk kris bröt en revolution ut. Den franska revolutionen påminde på flera sätt om den amerikanska, men blev betydligt mer våldsam. Revolutionens idéer om mänskliga rättigheter kom att få stor betydelse långt in i framtiden. Samtidigt präglades tiden av blodiga uppgörelser, långvariga krig och politisk osäkerhet. Till slut tog Napoleon Bonaparte makten och blev en ny sorts ledare.

Lyxliv och verklighet

Sedan slutet av 1600-talet hade den franska kungafamiljen bott i slottet Versailles, strax utanför Paris. Där levde hovet ett praktfullt liv fyllt av fester, musik, teater och överdådiga måltider. Versailles blev en symbol för rikedom och makt. Bakom glansen dolde sig dock allvarliga problem. I slutet av 1780-talet led stora delar av befolkningen av brist på bröd och missväxt.

Staten hade dragit på sig stora skulder efter långa och dyra krig – bland annat mot Storbritannien och genom stödet till de amerikanska kolonisterna. Nu var statskassan nästan tom.

Ståndssamhället i Frankrike

Tre grupper – olika villkor

Frankrikes befolkning var indelad i tre stånd med mycket olika rättigheter och skyldigheter. Prästerna (första ståndet) betalade inte vanlig skatt – kyrkan tog istället ut tionde. Adeln (andra ståndet) slapp också skatt och hade ensamrätt på höga militärposter, jakt och fiske. Tredje ståndet – nästan 25 miljoner människor – betalade all skatt och var skyldiga att göra dagsverken åt adeln, betala avgifter för att använda kvarnar och vinpressar samt betala tionde till kyrkan.

Generalständerna sammankallas

När statens skulder växte uppstod frågan om vem som skulle betala. Kung Ludvig XVI, som blivit kung 1774, hade svårt att hantera krisen. Finansministern föreslog reformer, men adeln krävde att generalständerna – som inte sammankallats sedan 1614 – skulle besluta. År 1789 hade kungen inget val utan kallade samman riksdagen.

Upplysningen och amerikanska förebilder

Bland borgare och intellektuella spreds nya idéer. Många inspirerades av den amerikanska revolutionen och av upplysningens tankar om förnuft, frihet och människors lika värde. Dessa idéer ifrågasatte det gamla samhällets maktordning och kom att spela en avgörande roll för revolutionens utbrott.

År 1789 kallades generalständerna samman till Versailles – och det som följde förändrade Frankrike för alltid.

Från generalständer till nationalförsamling

Tidigare hade varje stånd en gemensam röst, vilket innebar att prästerna och adeln alltid kunde rösta ner tredje ståndet. Tredje ståndet vägrade acceptera detta och bildade en ny riksdag – nationalförsamlingen – där varje ledamot hade en egen röst. Kungen stängde möteslokalen, varpå ledamöterna samlades i ett bollhus och svor eden att inte lämnas förrän Frankrike fått en ny grundlag.

Bastiljen stormas – 14 juli 1789

När befolkningen i Paris hörde att kungen samlade soldater kände de sig hotade. Den 14 juli 1789 stormade folkmassor fästningen Bastiljen för att komma åt vapen. Befälhavarens död blev en symbol för folkets vrede. Nyheten spred sig snabbt, och uppror bröt ut i hela landet – inklusive bondeuppror där adelsslott brändes och privilegiedokument förstördes.

Det gamla systemet avskaffas

Nationalförsamlingen avskaffade dagsverkena, prästerna avstod tiondet, och alla invånare skulle hädanefter betala skatt. Man antog också en förklaring om de mänskliga rättigheterna som slog fast att alla människor är födda fria och lika. Slagorden ”frihet, jämlikhet och broderskap” föddes.

Kungens makt försvagas

Trots förändringarna fortsatte brödbristen. I oktober 1789 marscherade tusentals kvinnor till Versailles och krävde bröd. Kungen tvingades flytta till Paris och sattes i husarrest på Tuilerierna. Sommaren 1791 försökte kungafamiljen fly med hjälp av svenske greve Axel von Fersen – men avslöjades i Varennes och fördes tillbaka. Kraven på republik växte.

Vänster, höger och krig

I nationalförsamlingen satt de republikanska jakobinerna till vänster och monarkisterna till höger – begreppen vänster och höger i politiken föds här. Kungen lyckades övertala nationalförsamlingen att förklara krig mot grannländerna – i hemlighet hoppande han att Frankrike skulle förlora. Trots motgångar anmälde sig tusentals frivilliga och sjöng Marseljäsen, som senare blev nationalsång.

Kungen avsätts, guillotinen arbetar och en ung general tar makten – Frankrike genomgår sina våldsaste år.

Republiken utropas

Kungen greps och fördes till Tempeltornet. Monarkin avskaffades och Frankrike utropades till republik. I slutet av 1792 ställdes Ludvig XVI inför rätta. Hemliga dokument visade att han kontaktat landets fiender. Han dömdes till döden och avrättades med giljotin i januari 1793 – en chock för Europa.

Välfärdsutskottet och Skräckväldet

Med kriget utomlands och motståndare inomlands bildades välfärdsutskottet, lett av advokaten Robespierre. Det fungerade som en diktatorisk regering. Under skräckväldet 1793–1794 avrättades ca 2 500 personer i Paris, däribland drottning Marie-Antoinette. Ute i landet dödades tusentals bönder som protesterade mot tvångsutskrivningar.

Till slut vände sig även medrevolut ionärer mot Robespierre. Han greps 1794 och avrättades – skräckväldet tog slut. Rika borgare tog kontrollen och ville bevara revolutionens reformer men hindra nya radikala rörelser.

Napoleon tar makten

Napoleon Bonaparte steg snabbt i graderna tack vare sina militära framgångar. År 1799 genomförde han en statskupp och blev envåldshärskare. Han genomförde reformer: vägar byggdes, handel uppmuntrades och Code Napoléon – en lagbok baserad på revolutionens idéer om likhet inför lagen – antogs. År 1804 krönte han sig till kejsare.

Napoleons uppgång och fall

Napoleon försökte besegra Storbritannien men förlorade sjöslaget vid Trafalgar 1805. Fälttåget mot Ryssland 1812 slutade i katastrof – av hundratusentals soldater återvände bara en bråkdel. Han besegrades vid Leipzig 1813, förvisades till Elba, återvände (”de hundra dagarna”), men besegrades slutgiltigt vid Waterloo 1815 och förvisades till S:t Helena.

Wienkongressen

Europas ledare samlades och ritade om kartan, återinförde kungahus och skapade ett system av maktbalans. Det dröjde nästan hundra år innan Europa åter drabbades av ett lika stort krig.

Krigen är slut – men vad blev kvar? Mer än man tror.

Ideal och verklighet 1815

Många upplevde 1815 att revolutionen misslyckats: Frankrike styrdes åter av en kung, kvinnor saknade politiska rättigheter, slaveriet hade återinförts i kolonierna och kyrkan hade återfått inflytande. Men det gamla ståndssamhället gick aldrig att återställa fullt ut – revolutionen hade visat att makthavare kan störtas.

Bestående förändringar

• Grundläggande mänskliga rättigheter erkändes i lag
• Lagen gäller lika för alla oavsett bakgrund
• Tortyr avskaffades som straffmetod
• Yrken öppnades för alla, inte bara privilegierade grupper
• Kyrkans politiska makt begränsades
• Tryckfrihet infördes
• Handel underlättades (tullar togs bort)
• Gemensamt måttsystem: meter, liter och kilo
• Bibliotek och konstmuseer öppnades för allmänheten
• Grunden lades för allmän folkskola

Stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 firas fortfarande som Frankrikes nationaldag.

Sverige i revolutionens skugga

Sverige gick från envälde till maktdelning. Gustaf III styrde med nästan all makt när revolutionen bröt ut – han sköts 1792 på en maskeradbal av en adelsman. Gustav IV Adolf avsattes 1809 efter förlusten av Finland till Ryssland. Ny grundlag med maktdelning antogs. Den franske generalen Jean Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare 1810 och besteg tronen 1818 som Karl Johan.

Karl Johan valde att stödja koalitionen mot Napoleon och riktade istället svenska trupper mot Danmark. Norge överfördes till Sverige men behöll sin riksdag och grundlag – en union bildades, och kriget 1814 räknas som Sveriges sista.