EU styrs inte av ett enda organ utan av fyra institutioner som samverkar och kontrollerar varandra. Europeiska rådet samlar EU-ländernas stats- och regeringschefer vid toppmöten fyra gånger om året i Bryssel. Dess uppgift är att peka ut unionens politiska riktning — men rådet stiftar inga lagar.

EU-kommissionen är unionens motor och initiativtagare. Varje land utser en kommissionär vart femte år, och dessa 27 kommissionärer ska sätta EU:s gemensamma intresse framför sina hemländers. Kommissionen lägger fram lagförslag och ser till att befintliga regler respekteras.

Europaparlamentet är den folkvalda kammaren med 705 ledamöter som väljs direkt av EU-medborgarna vart femte år. Parlamentet stiftar lagar, godkänner budgeten och kan fälla kommissionen med majoritetsbeslut. Sverige har 21 platser.

Ministerrådet — också kallat Europeiska unionens råd — samlar de nationella ministrarna beroende på fråga. Rådet och parlamentet fattar lagar gemensamt.

EU-parlamentets platser fördelas efter befolkningsstorlek, men en väljare i ett litet land väger tyngre än en i ett stort — principen kallas ”degressiv proportionalitet”. Debatten om rättvisa i representationen pågår.

EU-valet har historiskt haft lågt valdeltagande. I valet 2019 röstade 55 % av svenska röstberättigade — en markant skillnad mot riksdagsvalet samma år.

Ledamöterna organiserar sig inte per land utan i partigrupper baserade på politisk ideologi. Kristdemokraterna och Moderaterna tillhör Europeiska folkpartiet (EPP), medan Socialdemokraterna sitter i S&D-gruppen.

En lobbyist arbetar yrkesmässigt med att påverka politiker i specifika frågor. Det kan handla om att arrangera möten, presentera rapporter, bjuda in beslutsfattare till konferenser eller driva mediekampanjer.

I Bryssel finns fyra typer av lobbyister: de som representerar företag och branschorganisationer, ideella organisationer (som miljörörelser), offentliga aktörer (som svenska kommuner) samt frilansande lobbyister.

EU har ett frivilligt Öppenhetsregister där lobbyister kan anmäla sig. Förslaget att göra det obligatoriskt möter motstånd från flera länder, däribland Sverige.

Upphovsrättsdirektivet (2019) skapade intensiv lobbying från alla håll. Musikbranschens organisation IFPI hann med 37 möten med EU-parlamentariker, medan Google argumenterade för det motsatta. Direktivet innebär att den som publicerar material på en webbsida är ansvarig om det bryter mot upphovsrätten.

Plastförbudet (2019): Från 2021 är engångsartiklar i plast förbjudna i EU. Miljöorganisationer som Greenpeace spelade en central roll. Exemplen visar att lobbyism varken är entydigt bra eller dåligt.

År 1957 samlades representanter för Frankrike, Italien, Västtyskland, Belgien, Holland och Luxemburg i Rom och undertecknade Romfördraget. Det skapade en tullunion med fri handel mellan de sex länderna och gemensamma tullar mot omvärlden.

De tre ursprungliga fördragen slogs 1967 ihop till Europeiska gemenskapen (EG). 1986 beslutades om de fyra friheterna. År 1992 undertecknades Maastrichtfördraget som skapade EU. Sverige gick med 1995 — men röstade 2003 nej till euron med 55 % mot.

Den senaste stora reformeringen kom med Lissabonfördraget 2009, som reglerade hur ett land kan lämna EU.

Varor rör sig fritt — en vara godkänd i ett EU-land är automatiskt godkänd i alla andra. Tjänster kan erbjudas i hela unionen. Personer har rätt att resa, bo och arbeta i alla EU-länder. Kapital kan överföras fritt.

Varje EU-land betalar en årsavgift på strax över en procent av landets BNI. Sverige betalar 24–44 miljarder kronor per år. Ungefär 90 procent av EU:s inkomster återgår till länderna som stöd — det kallas återflöde.

De tre största utgiftsposterna är: jordbruksstödet, regionalstödet och diverse bidrag till infrastruktur, kultur och forskning.

Subsidiaritetsprincipen: beslut ska alltid fattas på lägsta möjliga politiska nivå. EU får bara lagstifta om det tydligt är bättre än 27 nationella lagar. Om tillräckligt många länder anser att ett förslag bryter mot subsidiariteten kan kommissionen tvingas ompröva — det kallas det ”gula kortet”.

I de flesta frågor beslutar ministerrådet med kvalificerad majoritet: minst 55 % av länderna + de representerar minst 65 % av EU:s befolkning. I känsliga frågor krävs enhällighet — ett enda nej stoppar förslaget.

Som EU-medborgare har du rätt att studera i andra EU-länder på samma villkor som landets egna studenter. Erasmus+ ger ekonomiskt stöd till studenter som vill läsa i ett annat EU-land.

EU-medborgare behöver inget arbetstillstånd i ett annat EU-land. I upp till tre månader kan du resa dit och jobba utan tillstånd.

De flesta EU-länder plus Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ingår i Schengenområdet — ett passfritt resområde. Mobilsamtal och datatrafik kostar lika mycket som hemma — roamingfrihet. Om du blir sjuk i ett annat EU-land har du rätt till sjukvård med europeiskt sjukförsäkringskort.

Fri rörlighet skapar välkomstsituationer — men också spänningar. Länder som Bulgarien förlorar välutbildad arbetskraft till rikare länder. En tredjedel av EU:s yttre gränser administreras av länder som Grekland och Italien, som tar emot oproportionerligt många migranter.

Dublinförordningen bestämmer att asylsökande registreras i det EU-land de anländer till. Frontex koordinerar gränsbevakningen. Sverige gick 2018 med i Pesco — EU:s försvarssamarbete — och 2024 i Nato.

Den 23 juni 2016 röstade britterna om EU-medlemskapet. Med 51 % mot 49 % vann utträdessidan — kallad brexit. Den 31 januari 2020 trädde utträdet i kraft. Bakom beslutet låg tre nyckelargument: ekonomi, självbestämmanderätt och invandring.

Under Trump-administrationens tid hotade USA med strafftullar på europeiska bilar (25 %). Relationerna med Ryssland har försämrats kraftigt sedan invasionen av Ukraina 2022, som EU svarade på med sanktioner. Ukraina och Moldavien fick kandidatstatus 2022.

Ungern och Polen har utmanats för att bryta mot EU:s demokratiska grundvärden.