1. Isär
Spridningszon
Plattorna glider bort från varandra. Magma kan stiga upp och bilda ny jordskorpa.
Tre sätt som plattor kan mötas
Jordskorpan är inte ett enda fast skal. Den är uppdelad i stora och mindre plattor som rör sig långsamt. En plattgräns är platsen där två plattor möts. Där kan rörelsen skapa spänningar, sprickor, vulkanism, djuphavsgravar och bergskedjor.
Det viktiga är inte bara att plattor rör sig, utan hur de rör sig i förhållande till varandra. Tänk dig tre enkla rörelser: isär, ihop och längs med. De tre modellerna hjälper dig att förstå många av jordens mest aktiva zoner.
2. Ihop
Kollisionszon
Plattorna rör sig mot varandra. De kan pressa upp berg eller skapa subduktion.
3. Längs med
Förkastning
Plattorna skaver förbi varandra i sidled. Spänning kan byggas upp och släppa som jordbävningar.
Spridningszon: Plattor glider isär. Magma stiger upp, stelnar och bildar ny jordskorpa. Det kan skapa mittoceaniska ryggar, sprickdalar, vulkanisk aktivitet och grunda jordbävningar.
Modell 1: när plattor glider isär
Vid en spridningszon rör sig två plattor bort från varandra. Mellan plattorna kan het magma från manteln stiga upp. När magman kyls ner stelnar den och blir ny jordskorpa. Därför kallas gränsen ibland en konstruktiv plattgräns: den bygger ny skorpa.
På havsbotten kan detta skapa långa undervattensberg, så kallade mittoceaniska ryggar. Mittatlantiska ryggen är ett viktigt exempel. Där glider bland annat Nordamerikanska plattan och Eurasiska plattan långsamt isär.
Plattor glider isär
→
Magma stiger upp
→
Ny jordskorpa bildas
Begrepp: spridningszon
En spridningszon är en plattgräns där två plattor rör sig bort från varandra. Där kan ny jordskorpa bildas när magma stelnar.
Modell 2: när plattor krockar
Vid en kollisionszon rör sig två plattor mot varandra. Följden beror på vilka slags plattor som möts. När två kontinentalplattor krockar kan jordskorpan pressas ihop och uppåt. Då kan stora bergskedjor bildas, som Himalaya.
Om en oceanisk platta möter en annan platta kan den tyngre oceaniska plattan pressas ner under den andra. Det kallas subduktion. Där kan djuphavsgravar, jordbävningar och vulkaner uppstå.
Kontinent + kontinent
Ingen platta sjunker lätt ner. Jordskorpan pressas ihop och kan bilda höga bergskedjor.
Ocean + kontinent
Den oceaniska plattan kan sjunka ner. Det kan skapa djuphavsgrav, vulkaner och jordbävningar.
Ocean + ocean
En platta kan pressas ner under den andra. Vulkaniska öbågar och djuphavsgravar kan bildas.
Begrepp: subduktion
Subduktion betyder att en platta pressas ner under en annan platta och sjunker ner mot manteln. Det sker ofta där oceanisk jordskorpa möter en annan platta.
Modell 3: när plattor glider längs varandra
Vid en transform plattgräns rör sig plattorna i sidled längs varandra. De glider inte alltid jämnt. I stället kan kanterna haka i varandra medan plattorna fortsätter att pressa på. Då byggs spänningar upp i jordskorpan.
När spänningen till slut släpper kan marken skaka kraftigt. Därför är transformgränser ofta kopplade till jordbävningar. Däremot skapas vanligtvis inte stora vulkaner på samma sätt som vid subduktionszoner.
Lässtopp: Vilken plattgräns?
Matcha rörelsen med följden. Tänk först: glider plattorna isär, ihop eller längs med?
Matcha modell och följd
Vilken typ av plattgräns passar bäst?
Vilken typ av plattgräns passar bäst?
Vilken typ av plattgräns passar bäst?
Bygg landformen
Plattgränser är som naturens långsamma byggmaskiner. De kan skapa landformer under tusentals, miljoner eller tiotals miljoner år. Välj en rörelse och se vilka landformer som ofta hänger ihop med den.
Vad kan skapas?
Välj en rörelse
Jämför vad som händer när plattor rör sig isär, ihop eller längs med varandra.
Isärdragning
Kan skapa ny jordskorpa, mittoceaniska ryggar, sprickdalar och vulkanisk aktivitet.
Krock
Kan skapa bergskedjor, subduktionszoner, vulkaner och djuphavsgravar.
Sidledsrörelse
Kan skapa förkastningar och jordbävningszoner där spänningar släpper.
Varför vissa plattgränser är farliga
En plattgräns är inte farlig bara för att den finns. Den blir farlig för människor när starka naturprocesser möter bebyggelse, vägar, hamnar, skolor, sjukhus och samhällen som kan skadas. Därför behöver geografi alltid koppla ihop natur och samhälle.
En jordbävning i en tätbefolkad stad kan få mycket större konsekvenser än ett skalv i ett glest område.
Byggnader som inte är anpassade för skalv kan rasa och göra naturhändelsen katastrofal.
Subduktion under havet kan orsaka jordbävningar som i sin tur kan skapa tsunamier.
Varningssystem, övningar, riskkartor och evakuering kan minska skadorna när faran inte kan stoppas.
Resonera i flera led: från plattgräns till konsekvens
Exempel: Vid en subduktionszon pressas en oceanisk platta ner under en annan platta. Spänningar byggs upp och kan släppa som en jordbävning. Om jordbävningen sker nära en kuststad kan byggnader, vägar och hamnar skadas. Om samhället har varningssystem och starka byggnormer kan konsekvenserna minska.
Sorteringsövning: vad hör ihop?
Välj vilken plattgräns som bäst passar varje exempel. Det finns flera ledtrådar i orden: ny skorpa, subduktion, bergskedja, förkastning och jordbävningszon.
Två kontinentalplattor pressas mot varandra och jordskorpan veckas upp.
Plattor glider isär och ny havsbotten bildas när magma stelnar.
Plattor rör sig i sidled längs en förkastning och kan orsaka jordbävningar.
Centrala begrepp
Plattgräns
En plats där två tektoniska plattor möts, glider isär eller rör sig längs varandra.
Spridningszon
En plattgräns där plattor glider isär och ny jordskorpa kan bildas.
Kollisionszon
En plattgräns där plattor rör sig mot varandra och kan skapa berg, vulkaner eller djuphavsgravar.
Subduktion
När en platta pressas ner under en annan platta.
Förkastning
En spricka eller svaghetszon där berggrund rör sig i förhållande till annan berggrund.
Djuphavsgrav
En mycket djup sänka på havsbotten som ofta bildas vid subduktion.
Bergskedja
Ett långt område med berg som kan bildas när plattor pressas ihop.
Jordbävningszon
Ett område där jordbävningar är vanliga, ofta nära plattgränser.
Snabbkoll: 8 frågor
1. Vilken plattgräns bildar ofta ny havsbotten?
Rätt svar: Spridningszon. Plattor glider isär och magma kan stelna till ny jordskorpa.
2. Vad betyder subduktion?
Rätt svar: Att en platta pressas ner under en annan.
3. Vilken typ av gräns är San Andreas ett exempel på?
Rätt svar: Transformgräns/förkastning.
4. Hur bildas Himalaya?
Rätt svar: Genom att kontinentalplattor kolliderar.
5. Varför kan plattgränser vara farliga för människor?
Rätt svar: De kan orsaka jordbävningar, vulkaner och tsunamier nära samhällen.
6. Var bildas ofta djuphavsgravar?
Rätt svar: Vid subduktionszoner.
7. Vad händer ofta vid transformgränser?
Rätt svar: Jordbävningar uppstår när spänningar släpper.
8. Vad händer när plattor glider isär på havsbotten?
Rätt svar: Magma stiger upp och ny skorpa bildas.
Källor
Källor för faktainnehåll och bildmaterial.
USGS – Understanding plate motions Förklarar huvudtyperna av plattgränser och hur plattor rör sig.
NOAA Ocean Explorer – What are the different types of plate tectonic boundaries? Kort och tydlig genomgång av divergent, konvergent och transform plattgräns.
National Park Service – Types of Plate Boundaries Beskriver hur olika plattgränser kopplas till vulkanism och jordbävningar.
National Geographic Education – Plate Boundaries Pedagogisk förklaring av plattgränser och landformer.
Britannica – Plate tectonics Bakgrund om plattektonik, plattornas rörelser och teorin bakom.
Wikimedia Commons – Tectonic plates boundaries detailed-en.svg Bildkälla till kartan över tektoniska plattor.
Wikimedia Commons – San Andreas.svg Bildkälla till kartan över San Andreasförkastningen.
Wikimedia Commons – Pacific Ring of Fire Map Bildkälla till kartan över Eldringen runt Stilla havet.
