Ubåtar
Även om experiment med undervattensbåtar hade pågått i decennier, var det under första världskriget som tekniken slipades till att bli ett fullfjädrande, strategiskt mördarvapen. Den tyska flottans Unterseeboote (U-båtar) var tekniska underverk för sin tid, men de krävde oerhörda uppoffringar av de män som tjänstgjorde på dem. På den här sidan ska vi titta närmare på tekniken bakom ubåtarna. Vi dyker ner i hur det livsviktiga (och farliga) växelspelet mellan diesel- och elmotorer fungerade, varför torpeden var ett sådant revolutionerande vapen, och hur nya motvapen som sjunkbomber tvingade ner ubåtarna i ett ständigt mörker.
Ubåtar: Det tysta hotet i djupet
Den tyska ubåten U-65. Trots namnet spenderade de tidiga ubåtarna nästan hela sin tid ovanför vattenytan som vanliga fartyg.
Innan Första världskriget ansåg många amiraler att ubåtar var fega leksaker. Krig till sjöss skulle föras av stolta, gigantiska slagskepp som sköt på varandra där alla kunde se dem. Att smyga sig på någon underifrån ansågs vara ohedersamt och ”obrittiskt”.
Men allt detta förändrades den 22 september 1914. Den lilla tyska ubåten U-9 (under befäl av Otto Weddigen) stötte på tre enorma brittiska kryssare. Inom loppet av en timme hade den lilla ubåten, beväpnad med torpeder, sänkt alla tre fartygen. Nästan 1 450 brittiska sjömän dog. En enda liten ståltub hade besegrat tre gigantiska krigsfartyg. Världens flottor insåg i panik att spelreglerna hade förändrats för alltid.
”Ett skepp kan slåss mot ett annat skepp. En fästning kan slåss mot en fästning. Men vad gör man mot en osynlig fiende som hugger underifrån i mörkret?”
Besättningen på den tyska ubåten UB-14 samlad på däck. Livet ombord var trångt, stinkande och extremt farligt.
Livet i en stålburk
Att tjänstgöra på en tidig ubåt var ingen lek. Det var ett liv fyllt av extrem klaustrofobi, fruktansvärda stinker och konstant livsfara.
En fruktansvärd miljö
När ubåten dök stängdes alla ventiler. Syret räckte oftast bara i några timmar. Luften fylldes snabbt av koldioxid, vilket gav besättningen svår huvudvärk. Till detta kom stanken: en blandning av dieselångor, batterisyra, ruttet matavfall och 30 otvättade, svettiga män som inte kunde duscha på flera veckor. Toaletterna kunde dessutom inte spolas när de var djupt under ytan på grund av vattentrycket.
Ytläge vs Undervattensläge
Tidiga ubåtar var egentligen ytfartyg som kunde dyka ibland. På ytan drevs de av högljudda dieselmotorer som också laddade batterierna. Men dieselmotorer kräver luft (syre). När de dök under ytan var de tvungna att stänga av dieseln och köra på elmotorer (batterier). Batterierna var svaga, vilket gjorde att de i undervattensläge kröp fram i promenadtakt och var tvungna att gå upp till ytan snabbt igen för att ladda.
Det osynliga svärdet
Ubåtens huvudvapen var torpeden. Den var dyr, opålitlig och drevs ofta av en egen liten kompressormotor som lämnade ett tydligt spår av bubblor i vattnet fram mot målet. Att sikta var extremt svårt; kaptenen tittade i periskopet och var tvungen att göra snabba matematiska beräkningar i huvudet (målets fart, vinkel och avstånd) innan han ropade ”Los!” (Eld!).
Oinskränkt ubåtskrig: Tysklands trumfkort
Eftersom Tysklands egen flotta (ytfartygen) var instängd av britternas blockad i Nordsjön, blev U-båtarna (Unterseeboote) Tysklands enda sätt att slå tillbaka. Strategin de valde kallades ”oinskränkt ubåtskrig”. Det innebar helt enkelt att de sänkte alla fartyg som närmade sig de brittiska öarna – oavsett om fartygen var brittiska krigsskepp, passagerarbåtar eller lastfartyg från neutrala länder som Sverige och USA.
Faktaruta: Ett farligt men effektivt val
Beslutet att sänka civila fartyg utan förvarning sågs av världen som ett fruktansvärt krigsbrott. Tysklands ledning visste att det skulle göra länder som USA rasande (vilket det gjorde efter sänkningen av Lusitania). Men Tyskland räknade kallt med att de kunde svälta ut Storbritannien till kapitulation med ubåtarna snabbare än vad USA hann bygga en armé och segla över Atlanten. De var skrämmande nära att lyckas.
Passagerarfartyget RMS Lusitania. Sänkningen av detta civila fartyg blev en vändpunkt i kriget och fick USA att till slut agera mot Tyskland.
Tidslinje: Ubåtarnas guldålder och fall
U-9 chockerar världen
Den tyska ubåten U-9 sänker tre brittiska kryssare (Aboukir, Hogue och Cressy) på under en timme. Myten om att slagskeppen var osårbara på havet krossas direkt.
Reglerna kastas ut
Tyskland börjar sänka civila fartyg. Jakten intensifieras 1917 i ett desperat försök att vinna kriget innan USA kan lägga sig i. Britterna är nära att svälta ihjäl då tusentals ton mat sänks till havets botten varje vecka.
Ett flockbeteende
Till slut tvingas britterna överge sin taktik att låta fartyg segla ensamma. Man tvingar samman handelsfartygen i enorma ”konvojer” som bevakas av krigsfartyg. Om en ubåt attackerade nu, fanns det direkt krigsfartyg på plats som kunde jaga den.
Jägaren blir bytet
Nya uppfinningar som hydrofonen (undervattensmikrofoner) och sjunkbomber gör att de allierade fartygen äntligen kan hitta och krossa ubåtarna i djupet. Många tyska ubåtsbesättningar dör en hemsk död på havets botten.
Ett gigantiskt transportfartyg, HMTS Saxonia. När de allierade började samla dessa jättar i bevakade konvojer, förlorade de tyska ubåtarna sitt övertag.
Bikupan: Reflektera över ubåtskriget
Klicka på knappen för att få en historisk diskussionsfråga till er grupp.
Snabb-Quiz: Maskinerna i djupet
Slutuppgift: Krigets lagar på havet
Tyskland kritiserades extremt hårt globalt för att deras ubåtar sänkte civila fartyg utan förvarning. Samtidigt blockade Storbritannien Tyskland med sina ytfartyg och svalt ihjäl hundratusentals tyska civila – en taktik som ansågs ”laglig” och accepterad i krig.
Få en ledtråd för att komma igång
Fundera över hyckleriet i krig. Varför tror du världen blev så upprörd över att en civil amerikan dog på ett torpederat fartyg (som Lusitania), men blundade när en tysk civil svälte ihjäl på grund av en blockad? Är ubåtens förmåga att smyga det som gör den ”ohedersam”?
- Tysk ubåt U-65: Picryl
- Tysk ubåt UB-14: Wikimedia Commons
- RMS Lusitania: Wikimedia Commons
- HMTS Saxonia: Wikimedia Commons
De använde ett så kallat dieselelektriskt system. Ovanför ytan kördes de med stora dieselmotorer, som också laddade upp enorma batterier. Men en dieselmotor kräver luft, så när ubåten skulle dyka var man tvungen att stänga av dem och slå över till elmotorer som drevs av batterierna. Elmotorerna var tysta, men batterierna räckte bara i några timmar innan ubåten var tvungen att gå upp till ytan igen för att ladda dem.
Det mest berömda vapnet var torpeden – en stor, självgående missil formad som en cigarr som avfyrades under vattnet och sprängde hål i fiendeskeppets skrov. Men torpeder var extremt dyra och ubåtarna fick bara plats med några få ombord. Därför föredrog ubåtsaptenerna ofta att smyga upp till ytan, öppna luckan och skjuta sönder obeväpnade handelsfartyg med ubåtens däckskanon för att spara på torpederna.
Tekniken var väldigt primitiv. Modernt ekolod fanns inte i början av kriget. Kaptenerna fick förlita sig på periskopet (ett långt rör med speglar som stacks upp över ytan) för att se sig omkring. Senare under kriget började man använda tidiga hydrofoner – gigantiska undervattensmikrofoner där en operatör med hörlurar satt och försökte lyssna efter fiendefartygens propellrar i mörkret.
Det var en klaustrofobisk mardröm. Det fanns inget utrymme; 30–40 män kunde dela på en enda toalett och sov i hängmattor spända över torpederna. Eftersom väggarna var kalla bildades konstant kondens, så allting droppade av iskallt vatten. Syret tog snabbt slut när de var i undervattensläge, och luften blev fylld av klorgas från batterierna, dieselångor och oerhörd stank.
Till en början var ubåtarna nästan oslagbara, men britterna uppfann snart sjunkbomben (depth charge). Det var stora tunnor fyllda med sprängämne som rullades av från krigsfartyg. De var inställda på att explodera på ett visst djup. Tryckvågen från explosionen under vattnet räckte ofta för att spräcka ubåtens skrov, vilket fick den att sjunka som en sten. Britterna använde också ”Q-ships” – krigsfartyg som klätts ut till vanliga, oskyldiga handelsfartyg för att lura upp ubåtarna till ytan och sedan skjuta sönder dem.
Källor
Nationalencyklopedin – Oinskränkt ubåtskrig https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oinskr%C3%A4nkt-ub%C3%A5tskrig Förklarar begreppet och Tysklands deklarerade princip att attackera all sjöfart på Nordsjön och Atlanten under första världskriget.
Encyclopaedia Britannica – Unrestricted submarine warfare https://www.britannica.com/topic/unrestricted-submarine-warfare En detaljerad genomgång av den tyska sjökrigsstrategin och hur sänkningen av civila fartyg, som Lusitania, vände världsopinionen och påverkade USA:s inträde i kriget.
Imperial War Museums (IWM) – The German U-Boat Campaign Of WW1 That Almost Broke Britain https://www.iwm.org.uk/history/the-u-boat-campaign-that-almost-broke-britain Ur ett brittiskt perspektiv beskrivs hur nära den tyska ubåtskampanjen faktiskt var att strypa Storbritanniens handel och tvinga landet på knä.
Wikipedia – Ubåtskrigföring https://sv.wikipedia.org/wiki/Ub%C3%A5tskrigf%C3%B6ring Ger en god svensk översikt över hur ubåtsvapnet för första gången i historien fick en avgörande militär och politisk betydelse under just första världskriget.
Wikipedia – Atlantic U-boat campaign of World War I https://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_U-boat_campaign_of_World_War_I En mycket djupgående och omfattande engelskspråkig artikel som täcker de specifika ubåtsoperationerna, tekniken och de allierades motåtgärder i Atlanten.
Wikipedia – Första världskriget till sjöss https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget_till_sj%C3%B6ss Sätter in ubåtskriget i en bredare kontext av den generella sjökrigföringen, inklusive den brittiska blockaden av Nordsjön som tvingade tyskarna att förlita sig på ubåtar.
Encyclopaedia Britannica – Zimmermann Telegram https://www.britannica.com/event/Zimmermann-Telegram Ger den avgörande diplomatiska och politiska bakgrunden till varför Tyskland valde att återuppta det oinskränkta ubåtskriget i början av 1917, och konsekvenserna av detta.
Wikipedia – Mediterranean U-boat campaign of World War I https://en.wikipedia.org/wiki/Mediterranean_U-boat_campaign_of_World_War_I Belyser en ofta förbisedd del av kriget till sjöss, nämligen ubåtskampanjen i Medelhavet och de österrikisk-ungerska samt tyska ubåtarnas operationer mot allierad sjöfart där.