Efter andra världskriget stod världen inför en svår fråga: skulle ledare som startat krig, byggt förtryck och organiserat massmord bara försvinna in i historien – eller kunde de ställas inför rätta?
Rättegångarna i Nürnberg och Tokyo blev försök att visa att även mäktiga ledare kan hållas ansvariga. Men de väckte också en obekväm fråga: är det rättvisa när segrarna dömer förlorarna?
När kriget tog slut 1945 låg stora delar av Europa och Asien i ruiner. Miljoner människor hade dödats, fördrivits eller förlorat sina hem. Förintelsen hade visat hur en modern stat kunde använda lagar, järnvägar, läger, byråkrati och propaganda för att förfölja och mörda.
De allierade stod därför inför ett val. De kunde behandla de besegrade ledarna som fiender som bara skulle straffas. Men de kunde också försöka visa att även krig måste bedömas efter lagar. Därför skapades internationella rättegångar.
Det nya var inte att människor kunde dömas för övergrepp i krig. Det nya var att mycket högt uppsatta politiker, militärer och ledare skulle kunna hållas personligt ansvariga inför en internationell domstol.
Nürnberg och Tokyo var inte identiska, men de byggde på samma grundidé: personer med stor makt kunde inte gömma sig bakom staten, uniformen eller orderkedjan.
I Nürnberg prövades ledande personer från Nazityskland. Rättegångarna handlade bland annat om planeringen av aggressionskrig, krigsbrott, brott mot mänskligheten och nazistiska organisationers ansvar.
En viktig poäng var att domstolen inte skulle döma “alla tyskar”. Den skulle undersöka vilka personer och organisationer som hade planerat, lett eller deltagit i brott.
I Tokyo prövades japanska politiska och militära ledare. Rättegången tog upp Japans expansion, kriget i Kina och Stilla havet, behandlingen av krigsfångar och övergrepp mot civilbefolkningar.
Tokyo-rättegångarna blev mer omstridda än Nürnberg på flera sätt. Bland annat kritiserades de för politiska beslut kring vilka som åtalades och vilka som inte åtalades.
Tryck på korten för att öppna förklaringen. Begreppen är centrala för att förstå varför rättegångarna blev historiskt viktiga.
Systematiska övergrepp mot civila, till exempel mord, förslavning, deportation och förföljelse. Begreppet blev viktigt eftersom nazisternas brott inte bara skedde på slagfältet, utan mot hela folkgrupper och civilbefolkningar.
Brott mot krigets regler. Det kan handla om att döda civila, misshandla krigsfångar, plundra eller använda våld på ett sätt som bryter mot internationella överenskommelser.
Att planera, starta eller föra ett aggressionskrig. Här blev själva beslutet att angripa andra länder en juridisk fråga, inte bara en politisk eller militär fråga.
Tanken att en person kan hållas ansvarig för internationella brott även om brotten begicks genom en stat, en armé eller en myndighet. Man kan alltså inte alltid gömma sig bakom systemet.
Argumentet att man bara följde order. Efter Nürnberg blev detta inte ett automatiskt sätt att slippa ansvar. Domstolen kunde fortfarande fråga vad personen visste, vilken makt personen hade och om personen hade kunnat agera annorlunda.
Kritik mot att det var segrarmakterna som dömde de besegrade. Kritiker menar att rättvisan blir problematisk om bara ena sidans brott prövas, medan segrarnas egna handlingar inte granskas på samma sätt.
Ett av de mest kända försvaren efter andra världskriget var att den åtalade inte hade haft något val. Han hade bara gjort vad staten, chefen eller armén beordrade.
Men rättegångarna byggde på en annan tanke: även i en diktatur kan det finnas situationer där en människa har ett moraliskt val. Ju mer makt en person har, desto svårare blir det att skylla allt på någon annan.
Det betyder inte att alla människor i ett system har samma ansvar. En minister, general, lägervakt, järnvägsadministratör och vanlig soldat befinner sig på olika platser i maktkedjan. Men rättegångarna gjorde frågan om personligt ansvar omöjlig att undvika.
Rättegångarna blev inte bara en avslutning på andra världskriget. De blev också början på ett nytt sätt att tänka kring ansvar, krig och mänskliga rättigheter.
Förintelsen och krigets övergrepp var inte bara enskilda personers plötsliga våld. De möjliggjordes av lagar, myndigheter, järnvägar, militär, polis, propaganda och rädsla.
Ett system består av människor. Vissa skrev order, andra organiserade transporter, andra vaktade fångar och andra tjänade politiskt eller ekonomiskt på brotten.
En domstol kan inte döma en hel ideologi på samma sätt som den dömer en person. Den måste fråga: vem gjorde vad, med vilken kunskap och med vilket ansvar?
Om man bara dömer några få toppledare kan det se ut som om alla andra är oskyldiga. Om man däremot säger att “alla” i ett land eller system är skyldiga blir rättvisan orimlig. Rättegångarna försökte hitta en mellanväg: peka ut ansvariga personer och vissa organisationer, men inte döma hela folkgrupper.
Efter 1945 har internationella domstolar och tribunaler använts vid andra konflikter och folkmord. Även om systemen ser olika ut återkommer samma fråga: när blir en ledare, befälhavare eller tjänsteman personligt ansvarig för brott som begås av staten?
Utdraget nedan är en elevanpassad sammanfattning inspirerad av argument som förekom i efterkrigstidens rättegångar. Det är inte ett ordagrant protokollcitat. Arbeta som historiker: vad kan källan visa, och vad kan den inte visa?
Sammanfatta med egna ord: Vad försöker åklagaren bevisa? Vad försöker den åtalade skydda sig mot?
Vilka röster saknas i utdraget? Offrens? Soldaternas? Ledarnas? Journalisternas? Förklara varför det spelar roll.
Resonera om äkthet, tid, beroende och tendens. Vad behöver du veta mer om innan du använder utdraget som historisk källa?
Vad kan utdraget hjälpa oss att förstå om frågan “jag lydde bara order”? Svara i minst två led.
Välj en position och se vilka argument du kan använda. Målet är inte att hitta ett enkelt svar, utan att kunna resonera nyanserat.
När du trycker på en knapp får du stödargument. Använd dem för att skriva ett eget svar på frågan: Är segrarnas rättvisa riktig rättvisa?
Börja med en tydlig åsikt. Ge minst två argument. Ta också upp ett motargument och bemöt det.
Testa om du har koll på innehållet. Du får direkt respons när du svarar.
De visade att ledare kunde hållas personligt ansvariga för internationella brott.
Processerna kritiserades eftersom segrarna dömde de besegrade och inte prövade alla sidor lika.
Begrepp som brott mot mänskligheten och individuellt ansvar blev viktiga för senare internationell rätt.
Använd gärna dessa för lärarfördjupning eller källkritisk jämförelse. Undvik att låta eleverna fastna i för svåra juridiska originaltexter utan stödfrågor.
Nürnberg och Tokyo-rättegångarna var internationella rättegångar efter andra världskriget. De prövade ledare från Nazityskland och Japans krigsledning för bland annat aggressionskrig, krigsbrott och brott mot mänskligheten.
De allierade ville visa att även krig och massövergrepp kunde bedömas juridiskt. Poängen var att mäktiga ledare inte skulle kunna gömma sig bakom staten, uniformen eller orderkedjan.
Brott mot mänskligheten handlar om systematiska övergrepp mot civila, till exempel mord, förslavning, deportation och förföljelse. Begreppet blev viktigt eftersom nazisternas brott inte bara skedde på slagfältet, utan riktades mot hela folkgrupper och civilbefolkningar.
Rättegångarna gjorde frågan om personligt ansvar omöjlig att undvika. Domstolen kunde fråga vad personen visste, vilken makt personen hade och om personen hade kunnat agera annorlunda.
Rättegångarna bidrog till ett nytt sätt att tänka kring ansvar, krig och mänskliga rättigheter. Nürnbergprinciperna formulerade senare idén att individer kan hållas ansvariga för internationella brott.
Nationalencyklopedin – Nürnbergprocessen https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nurnbergprocessen Ger en faktagranskad svensk översikt över rättegången mot nazistiska krigsförbrytare efter andra världskriget.
Forum för levande historia – Faktatext om Förintelsen och andra världskriget https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/forintelsen-och-andra-varldskriget/faktatext-om-forintelsen-och-andra-varldskriget Tar upp Nürnbergrättegångarna i samband med Förintelsen, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och efterkrigstidens ansvarstagande.
United States Holocaust Memorial Museum – International Military Tribunal at Nuremberg https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/international-military-tribunal-at-nuremberg Förklarar hur den internationella militärtribunalen i Nürnberg fungerade, vilka som åtalades och varför rättegången blev historiskt viktig.
United States Holocaust Memorial Museum – War Crimes Trials https://encyclopedia.ushmm.org/content/en/article/war-crimes-trials Ger en bred översikt över krigsförbrytarrättegångar efter andra världskriget, inklusive både Nürnberg och Tokyo.
Britannica – Nuremberg trials https://www.britannica.com/event/Nurnberg-trials Förklarar åtalspunkterna i Nürnberg, bland annat brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Britannica – International Military Tribunal for the Far East https://www.britannica.com/topic/International-Military-Tribunal-for-the-Far-East Ger en tydlig översikt över Tokyorättegångarna, de japanska ledarna som ställdes inför rätta och domstolens betydelse.
The National WWII Museum – War Crimes on Trial: The Nuremberg and Tokyo Trials https://www.nationalww2museum.org/war/articles/nuremberg-and-tokyo-war-crimes-trials Jämför Nürnberg- och Tokyorättegångarna och visar hur de allierade försökte skapa rättvisa efter kriget genom domstolar.
The National WWII Museum – Tokyo War Crimes Trial https://www.nationalww2museum.org/war/topics/tokyo-war-crimes-trial Fokuserar på Tokyorättegången och hur japanska ledare åtalades för krigsförbrytelser och aggressionskrig.
Office of the Historian – The Nuremberg Trial and the Tokyo War Crimes Trials (1945–1948) https://history.state.gov/milestones/1945-1952/nuremberg Ger en sammanhållen historisk bakgrund till både Nürnberg- och Tokyorättegångarna ur efterkrigstidens internationella perspektiv.
National Archives – World War II War Crimes Records https://www.archives.gov/research/captured-german-records/war-crimes-trials Visar arkivmaterial och rättegångshandlingar från krigsförbrytarrättegångarna, särskilt Nürnbergprocesserna.
United Nations International Law Commission – Principles of International Law Recognized in the Charter of the Nürnberg Tribunal https://legal.un.org/ilc/texts/instruments/english/draft_articles/7_1_1950.pdf Innehåller Nürnbergprinciperna som visar hur rättegångarna påverkade internationell rätt och idén om individuellt ansvar.
Peace Palace Library – The Tokyo Trial https://peacepalacelibrary.nl/research-guide/tokyo-trial Ger forskningsstöd och bakgrund till Tokyorättegången, inklusive dess roll i diskussionen om rättvisa, ansvar och segrarmakternas domstolar
