Roaring twenties
Roaring Twenties: Modernitetens explosion
En färgstark scen från en fest under det glada 20-talet, en tid präglad av nyvunnen frihet, jazz och ett uppbrott från gamla traditioner.
När Första världskrigets mardröm och Spanska sjukans härjningar äntligen var över, drog världen – och framför allt USA – en djup suck av lättnad. Människor var trötta på död, uppoffringar och svält. De ville leva, konsumera och roa sig.
Resultatet blev 1920-talet. I USA kallas årtiondet för ”The Roaring Twenties” (Det vrålande/glada tjugotalet). Det var en explosion av rikedom, ny teknik, nya friheter och en total revolt mot föräldragenerationens stela och tråkiga regler. Världen blev plötsligt väldigt modern.
”Det var en era av mirakel, det var en era av konst, det var en era av överdrifter, och det var en era av satir.”
Det moderna livets pelare
Samhället förändrades snabbare än någonsin tidigare. Massproduktion (som Henry Fords bilfabriker) gjorde att vanliga arbetare plötsligt hade råd att köpa bilar. Elektricitet drogs in i hemmen, vilket gjorde att man kunde köpa dammsugare, kylskåp och brödrostar på avbetalning. Men den största förändringen skedde i kulturen.
Ford Modell T revolutionerade världen. Genom det löpande bandet blev bilen så billig att vanliga arbetare plötsligt hade råd att köpa en egen, vilket förändrade städerna och infrastrukturen för alltid.
Klicka på korten för att utforska de fyra stora genombrotten under årtiondet.
🎷
Jazzen
Ett nytt sound
Harlem Renaissance
Musiken som definierade eran var Jazzen. Den föddes i den afroamerikanska kulturen och spreds snabbt till norra USA:s städer, inte minst under The Harlem Renaissance – en kulturell guldålder i New York. Legender som Louis Armstrong och Duke Ellington blev superstjärnor, och jazzen blev ljudspåret till ungdomens revolt mot det gamla.
🎬
Film & Hollywood
Drömfabriken
Från stumt till ljud
Bio blev det absolut största nöjet. Stumfilmsstjärnor som Charlie Chaplin och Buster Keaton fick hela världen att skratta. Hollywood i Kalifornien blev den globala ”Drömfabriken”. År 1927 skedde en teknisk revolution när ”The Jazz Singer” hade premiär – den första kommersiellt framgångsrika filmen med inspelat tal och ljud (”Talkies”).
💃
Flappers
Den nya kvinnan
Självständighet
Efter att ha skött fabrikerna under kriget vägrade unga kvinnor återgå till att sitta tysta hemma. Den nya ”Flappern” klippte sitt hår kort (bob), bar korta klänningar, drack alkohol, rökte offentligt, körde bil och dansade loss till jazz. Det var en frigörelse från 1800-talets stela korsetter och moralregler.
📻
Radion
Världen krymper
Vardagsrummets magi
För första gången i historien kunde miljoner människor uppleva exakt samma sak samtidigt i realtid. Radion spred nyheter, musik, reklam och sport (som boxning) rakt in i vardagsrummen. Detta skapade en gemensam populärkultur, där folk i små byar och storstäder plötsligt lyssnade på samma låtar.
Rösträtt och Framsteg
Ett av de absolut viktigaste politiska framstegen kom precis i början av årtiondet. Efter årtionden av extremt hård kamp, fängelsestraff och hungerstrejker från kvinnorättskämpar (Suffragetter), vann man till slut striden. År 1920 ratificerades det 19:e tillägget i USA:s konstitution, vilket äntligen gav kvinnor rätten att rösta i hela USA. Många länder i Europa (däribland Sverige, 1919/1921) genomförde liknande demokratiska reformer ungefär samtidigt.
Tre kvinnor från Harlem i typisk 1920-talsstil (flappers). 1920-talet blev på många sätt ett startskott för kvinnlig frigörelse, både politiskt genom rösträtten och socialt genom nytt mode och större självständighet.
Förbudstiden: Alkoholens svarta marknad
Paradoxalt nog valde USA också att år 1920 införa Prohibition (Förbudstiden), vilket gjorde all tillverkning och försäljning av alkohol olaglig. Istället för att göra landet nyktert skapade det en gigantisk svart marknad. Maffiabossar som Al Capone i Chicago blev stormrika på att smuggla alkohol till hemliga nattklubbar, så kallade Speakeasies, där jazzmusiken dånade hela nätterna.
Tidslinje: Boom and Bust
Kvinnlig Rösträtt
Det nittonde tillägget röstas igenom i USA, vilket förbjuder stater att neka rösträtt baserat på kön. Samma år inleds Förbudstiden (Prohibition) i USA.
Louis Armstrong i Chicago
Louis Armstrong flyttar till Chicago och jazzens storhetstid exploderar. Radion sprider de afroamerikanska rytmerna över hela Nordamerika och vidare till Europa.
”The Jazz Singer”
Den första filmen med synkroniserat ljud och tal släpps. Stumfilmseran dör ut snabbt, och Hollywood cementerar sin roll som världens drömfabrik.
Wall Street-kraschen
Människor hade under årtiondet köpt aktier och lyxartiklar på lånade pengar. I oktober 1929 spricker bubblan. Börsen i New York kraschar (Svarta Torsdagen), vilket kastar världen in i den Stora Depressionen. Det glada tjugotalet är över.
Bikupan: Reflektera över det glada årtiondet
Klicka på knappen för att få en historisk diskussionsfråga till er grupp.
Snabb-Quiz: Det Glada Tjugotalet
Slutuppgift: Födelsen av det moderna
Under 1920-talet uppfanns i princip det moderna livet som vi lever idag: masskultur, bio, radio, popmusik och en ny, mer jämställd syn på kvinnan.
Få en ledtråd för att komma igång
Fundera på hur Radion påverkade människor. Innan radion var nöjen något lokalt (man spelade musik i byn). Med radion lyssnade alla plötsligt på samma sak. Hur förändrades kvinnorollen i städerna av ”Flapper”-stilen och det faktum att de fick rösträtt?
- Stor fest: Wikimedia Commons (Cecil Howard)
- Ford Modell T: Picryl
- Tre kvinnor (Harlem): Wikimedia Commons
Roaring Twenties var ett namn på 1920-talet, särskilt i USA. Perioden förknippas med ekonomisk optimism, jazz, film, radio, konsumtion, nya nöjen och förändrade normer efter första världskriget.
1920-talet kallas ofta det glada tjugotalet eftersom många människor ville roa sig och leva friare efter krig och sjukdomar. Musik, dans, bio, bilar och konsumtion blev viktiga symboler för den nya tiden.
Jazzen blev ett ljudspår till den nya ungdomskulturen. Den växte fram ur afroamerikansk kultur och spreds genom städer, klubbar och radio. På sidan lyfts Harlem Renaissance, Louis Armstrong och Duke Ellington som viktiga exempel.
Förbudstiden innebar att tillverkning och försäljning av alkohol blev förbjuden i USA från 1920. Förbudet minskade inte alkoholen så mycket som tänkt, utan bidrog till smuggling, hemliga klubbar och organiserad brottslighet.
Källor
Röhsska museet – Frihet med fladdrande mode https://rohsska.se/frihet-med-fladdrande-mode/ Mycket bra svensk källa om 1920-talets mode, flappers, kvinnlig frigörelse, rösträtt, jazz, radio och hur kläderna speglade ett modernare samhälle.
Nationalencyklopedin – Jazz https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jazz Ger en faktagranskad svensk förklaring av jazzens bakgrund och hur jazzen blev känd över stora delar av världen under 1920- och 1930-talet genom radio och grammofon.
Tekniska museet – Radion https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/radion/ Bra svensk källa för radions betydelse: 1920 fanns radiostationer med prat och musik, vilket passar avsnittet om masskultur och gemensamma upplevelser.
Nationalencyklopedin – Förbudstiden https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rbudstiden Kort och tydlig svensk källa om Prohibition i USA 1920–1933 och hur förbudet mot alkohol bidrog till illegal sprittillverkning, smuggling och korruption.
Nationalencyklopedin – Löpande band https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%B6pande-band Användbar svensk begreppskälla för massproduktion och Fordismen: förklarar det löpande bandet och kopplar det till Ford Motor Company i början av 1900-talet.
Sveriges riksdag – Kampen om rösträtten https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/riksdagens-historia/kampen-om-rostratten/ Stark svensk källa för kopplingen till Sverige: besluten 1919/1921, det första demokratiska riksdagsvalet och de första kvinnorna i riksdagen.
Encyclopaedia Britannica – Roaring Twenties https://www.britannica.com/topic/Roaring-Twenties Gedigen engelskspråkig översikt över varför 1920-talet kallas Roaring Twenties: ekonomisk optimism, kulturförändringar, jazz, kvinnors ökade rättigheter, elektricitet, radio, bilar och konsumtion.
Library of Congress – The Great Gatsby: Primary Sources from the Roaring Twenties https://www.loc.gov/classroom-materials/great-gatsby-primary-sources-from-the-roaring-twenties/ Perfekt lärarkälla med primärkällor om 1920-talets attityder, reklam, nöjen, vardagsliv och värderingar. Passar särskilt bra till elevuppgifter och källkritik.
Smithsonian National Museum of African American History and Culture – A New African American Identity: The Harlem Renaissance https://nmaahc.si.edu/explore/stories/new-african-american-identity-harlem-renaissance Mycket bra källa om Harlem Renaissance, afroamerikansk kultur, jazz, litteratur, konst, dans och hur Harlem blev ett kulturellt centrum under 1920-talet.
National Archives – 19th Amendment to the U.S. Constitution: Women’s Right to Vote https://www.archives.gov/milestone-documents/19th-amendment Officiell amerikansk primär-/bakgrundskälla om det 19:e tillägget, ratificerat 18 augusti 1920, som gav kvinnor rösträtt i USA.
Encyclopaedia Britannica – Prohibition https://www.britannica.com/event/Prohibition-United-States-history-1920-1933 Stark engelskspråkig källa om förbudstiden, Volstead Act, speakeasies, bootlegging, organiserad brottslighet och varför alkoholpolitiken blev så omstridd.
Smithsonian Magazine – The History of the Flapper, Part 1: A Call for Freedom https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/the-history-of-the-flapper-part-1-a-call-for-freedom-11957978/ Bra för att förklara flappern som symbol för förändrade könsroller, mode, nöjen, rösträtt, bilar, ljudfilm, Charleston och ungdomskultur under 1920-talet.
National Humanities Center – Becoming Modern: America in the 1920s https://americainclass.org/sources/becomingmodern/index.htm Väldigt användbar källsamling för undervisning: primärkällor, bilder, texter, radio, film, musik, reklam och diskussionsfrågor om modernitet, maskiner, välstånd och sociala konflikter.