Moral handlar om de faktiska värderingar, normer och regler som en person eller grupp lever efter i praktiken – vad man faktiskt gör och anser är rätt. Etik är den filosofiska disciplinen som undersöker och analyserar moral: Varför är något rätt? Vilka principer bör vi grunda våra handlingar på? Enkelt uttryckt är moral det vi lever, och etik är det vi tänker om det vi lever.

Konsekvensetik (även kallad utilitarism) är en etisk modell som bedömer en handling utifrån dess konsekvenser. En handling är rätt om den leder till mesta möjliga nytta eller lycka för flest möjliga människor. Den mest kände konsekvensetikern är den brittiske filosofen John Stuart Mill. Problemet med modellen är att den kan motivera att man skadar ett fåtal om det gagnar de många.

Pliktetik, förknippat med filosofen Immanuel Kant, säger att en handling är rätt eller fel oberoende av dess konsekvenser. Det avgörande är om handlingen följer en moralisk princip eller plikt. Kants huvudregel kallas det kategoriska imperativet: handla bara efter den princip som du samtidigt kan vilja ska gälla som allmän lag för alla. En lögn är alltid fel – oavsett om den räddar liv.

Dygdetik, med rötterna hos den antike filosofen Aristoteles, fokuserar inte på regler eller konsekvenser utan på vilken typ av människa man är och bör bli. En handling är rätt om den är vad en person med gott karaktär – en dygdig människa – skulle göra. Centrala dygder är mod, rättvisa, ärlighet och visdom. Frågan är inte ”Vad ska jag göra?” utan ”Vilken människa ska jag vara?”

Ett etiskt dilemma är en situation där man tvingas välja mellan två handlingar som båda strider mot viktiga moraliska värden, eller där olika etiska principer pekar åt olika håll. Det finns inget enkelt rätt svar. Ett klassiskt exempel är trolleyproblemet: ska du aktivt styra om ett spårfordon för att döda en person och rädda fem, eller låta det rulla vidare och döda fem utan att ingripa? Olika etiska modeller ger olika svar.