☀ Ljust / Mörkt

Geografi · Jordens krafter

Plattektonik
och jordens inre krafter

Marken under oss verkar stilla. Men jordens yta rör sig hela tiden – och där plattorna möts uppstår vulkaner, jordbävningar och världens mäktigaste bergskedjor.

15–20 tektoniska plattor

~10 cm per år rör sig plattor

90% av jordbävningarna sker längs Eldringen

Kontinenter i rörelse

Varför jordens yta är som ett långsamt pussel av plattor

Titta på en karta och du ser något märkligt: Sydamerikas östkust och Afrikas västkust verkar passa ihop som pusselbitar. Det är ingen tillfällighet. För ungefär 200 miljoner år sedan bildade de ett enda kontinent. Sedan dess har de sakta drivit isär – med ungefär samma hastighet som dina naglar växer.

Det här är plattektonikens grundidé: jordens yttersta lager – jordskorpan – är inte ett enda sammanhängande skal utan uppdelad i tektoniska plattor. De flesta är enorma, som den Nordamerikanska plattan eller den Eurasiatiska plattan. Andra är mindre. Plattorna flyter på det halvsmälta material som finns under dem – manteln – och rör sig mycket långsamt men ständigt.

Genomskärning av jordens inre lager: kärna, mantel och jordskorpa

Jordens inre lager: den inre kärnan av järn och nickel, den yttre kärnan (flytande), manteln och jordskorpan. Det är värmen från kärnan som driver rörelsen i manteln – och ytterst plattornas rörelse. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

Jordens lager

Inre kärna: Fastnat järn och nickel. Temp. ~5 000–6 000 °C. Otroligt högt tryck håller den solid.
Yttre kärna: Flytande järn och nickel. Skapar jordens magnetfält.
Manteln: Halvfast silikatsten som kan flöda mycket långsamt. Det är här konvektionsströmmar driver plattorna.
Jordskorpan: Det yttersta tunna lagret (5–70 km) som vi lever på. Uppdelad i tektoniska plattor.

Vad driver plattorna? Värmeskillnader i manteln skapar konvektionsströmmar – liknande mönster som man ser i kokande gröt. Varmt material stiger upp, svalnar och sjunker ner. Den rörelsen drar med sig jordskorpans plattor.

🔍 Lässtopp

Titta på en världskarta – kan du se mönstret?

Jordbävningar och vulkaner verkar inte ligga slumpmässigt på kartan. De samlas längs långa band. Det stämmer – de följer plattgränserna. När du fortsätter läsa, tänk på varför det är just där de inre krafterna är som starkast.

Detaljerad karta över världens tektoniska plattor och deras gränser

Detaljerad karta över jordens tektoniska plattor. Notera hur plattgränserna (linjerna) stämmer överens med var världens vulkaner och jordbävningar är vanligast. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

Kontinentalplattor och plattgränser

När plattor krockar, glider isär eller skaver mot varandra

Plattorna rör sig inte alla på samma sätt. Det är typen av rörelse vid plattgränsen som avgör vad som händer – om det bildas hav, bergskedjor, djuphavsgravar eller om marken skakar.

Det finns tre huvudtyper av plattgränser, och de ger mycket olika resultat:

Spridningszon

Plattor glider isär

Ny havsbotten bildas när magma stiger upp. Skapar mittoceaniska ryggar och sprickzoner. Exempel: Atlanten, Island.

Kollisionszon

Plattor krockar

En platta pressas ner (subduktion) eller jordskorpan viks upp till bergskedjor. Skapar Himalaya, Anderna och djuphavsgravar.

Transformförkastning

Plattor skaver mot varandra

Spänningar byggs upp och släpper plötsligt. Skapar kraftiga jordbävningar. Exempel: San Andreas-förkastningen i Kalifornien.

Subduktion – när en platta försvinner

När en tyngre oceansk platta krockar med en lättare kontinental platta pressas den ner i manteln. Det kallas subduktion. Det nedpressade materialet smälter och bildar magma som kan tränga upp som vulkaner. Det är också därför det bildas djuphavsgravar vid subduktionszoner – den oceanska plattan skapar en djup ranke längs nedpressningszonen.

Karta över San Andreas-förkastningen i Kalifornien

San Andreas-förkastningen löper längs Kaliforniens kust. Här glider den Nordamerikanska och Stillahavsplattan förbi varandra – och skapar jordskakningar. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

Flygfoto över San Andreas-förkastningen, som syns tydligt i landskapet

Förkastningen syns tydligt i landskapet som en lång spricka och rak dal. Plattor som skaver mot varandra lämnar spår ovan jord. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

Sorteringsövning

Vilken plattgräns skapar vad?

Koppla ihop plattgränstypen med vad den skapar:

Bergskedja Ny havsbotten Jordbävning utan vulkan Djuphavsgrav Sprickzon på havsbotten Vulkan vid kust

Plattgränstyp	Skapar
Spridningszon	Ny havsbotten, mittoceanisk rygg, sprickzon (t.ex. Island)
Kollision – ocean mot kontinent	Djuphavsgrav, kustsakara vulkaner, bergskedjor (t.ex. Anderna)
Kollision – kontinent mot kontinent	Höga bergskedjor utan vulkan (t.ex. Himalaya)
Transformförkastning	Kraftiga jordbävningar utan stora vulkaner (t.ex. San Andreas)

Jordbävningar

När spänningar i jordskorpan släpper och marken börjar skaka

Vid plattgränser byggs spänningar upp under lång tid. Plattorna rör sig, men de låser fast mot varandra i veckor, år, decennier. Till slut är spänningen för stor – och energin frigörs på några sekunder. Marken skakar. Det kallas ett jordskalv.

Jordbävningar uppstår alltså inte slumpmässigt. De är ett direkt resultat av plattornas rörelser. Det är därför jordbävningskartor och plattgränskartor ser nästan identiska ut.

Nyckelbegrepp – jordbävning

Fokus: Platsen djupt nere i jordskorpan där skalvet uppstår. Kallas också hypocentrum.
Epicentrum: Punkten på jordytan rakt ovanför fokus. Här är skakningen vanligtvis starkast.
Magnitud: Mått på energin som frigörs. Mäts på Richterskalan (eller momentmagnitudskalan). Varje steg innebär ca 32 gånger mer energi.
Efterskalv: Mindre skalv som följer efter det stora skalvet. Kan göra redan skadade byggnader farliga.
Seismograf: Instrument för att mäta och registrera jordskalv.

Från plattrörelse till katastrof

En jordbävning med hög magnitud behöver inte bli en katastrof. Det avgörande är var den sker och hur samhället är förberett. En magnitud 7-jordbävning utanför en ödemark orsakar nästan inga skador. Samma skalv under en tätbefolkad stad med dåliga byggnormer kan döda hundratusentals människor.

Spänning byggs upp → Spänningen frigörs → Skalvvågor sprids → Mark skakar → Byggnader skadas → Vägar blockeras → Hjälp försenas

🇭🇹

Fallstudie · Haiti 2010 Samma magnitud – katastrofalt olika följder

Den 12 januari 2010 skakade ett jordskalv med magnitud 7,0 Haiti. Epicentrum låg 25 km från huvudstaden Port-au-Prince. Dödstalet uppskattades till över 200 000 människor – en av de dödligaste jordbävningarna i historien.

Bara ett år tidigare, 2009, slog ett skalv med magnitud 6,3 mot Aquila i centrala Italien. Dödstalet: 308 personer. Och 2011 drabbades Japan av ett skalv med magnitud 9,0 – världens fjärde starkaste sedan mätningar startade. Dödstalet, exklusive tsunamieffekten, var relativt begränsat jämfört med vad som hade kunnat hända i ett land med sämre beredskap.

Vad förklarar skillnaderna? Inte framför allt magnitudet – utan fattigdom, byggnormer, beredskap, sjukvård och infrastruktur.

Haiti 2010Magnitud 7,0 – ca 200 000 döda
Japan 2011Magnitud 9,0 – ca 16 000 döda (inkl. tsunami)
NyckelByggnormer, beredskap och resurser avgör konsekvenserna
LärdomenEn naturhändelse blir katastrof när samhällets sårbarhet är stor

Förstörda byggnader i Port-au-Prince efter jordbävningen i Haiti 2010

Port-au-Prince efter jordbävningen 2010. Dåliga byggmaterial och brist på byggnormer bidrog till de enorma skadorna. Källa: Wikimedia Commons (public domain)

Skadade husfasader i Haiti efter jordbävningen

Husfasader som kollapsat. Efterskalv fortsatte att hota redan skadade byggnader under veckorna efter skalvet. Källa: Wikimedia Commons (public domain)

💬

Tänk efter

Varför kan samma jordbävning bli en liten händelse i ett land och en katastrof i ett annat?

Fundera på: byggnormer, ekonomi, sjukvård, varningssystem, infrastruktur och beredskap.

Vulkaner

När magma, lava, aska och gaser skapar både hot och nya landskap

Vulkaner är en av jordens mest kraftfulla krafter. De kan förstöra hela städer under några timmar. Men de skapar också ny mark, bördig jord och geotermisk energi. Det är just den paradoxen – att vulkaner är både farliga och livgivande – som gör att hundratals miljoner människor bor nära aktiva vulkaner världen över.

Magma, lava och allt däremellan

Magma: Smält bergart under jordens yta, i manteln eller jordskorpan.
Lava: Samma sak – men när magman nått jordytan kallas den lava.
Krater: Öppningen i vulkanens topp varifrån lava, aska och gaser erupterar.
Askmoln: Fina partiklar som skjuts upp i atmosfären och kan spridas hundratals mil. Störar flyg, skymmer sol och skadar lungor.
Hot spot: En plats i manteln med extra hög temperatur, som smälter hål i jordskorpan. Hawaiiöarna bildades av en hot spot.
Pyroplastiskt flöde: Glödhet blandning av gas och vulkaniska partiklar som rör sig nedför vulkanen med upp till 700 km/h. Extremt farligt.

Varför finns vulkaner just där?

Merparten av världens vulkaner finns längs plattgränserna – framför allt vid subduktionszoner och spridningszoner. Men det finns undantag. Hot spots, som Hawaii och Yellowstone, finns mitt på plattor. Dessa beror på extra varma zoner djupt i manteln.

Vulkanutbrott på Island med glödande lava och askmoln mot natthimlen

Island ligger på spridningszonen mellan den Nordamerikanska och Eurasiatiska plattan – och är ett av världens mest vulkaniskt aktiva områden. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

Utbrott på Mount St. Helens 1980 med massiv askpelare

Mount St. Helens utbrott 1980 i delstaten Washington, USA – ett av 1900-talets mest dramatiska vulkanutbrott. Hela bergstoppen blåste bort på några sekunder. Källa: Wikimedia Commons (public domain)

🔍 Lässtopp

Hot eller möjlighet – båda på en gång?

Vulkaners jord är extremt bördig eftersom askan innehåller mineraler som är nyttiga för grödor. Det är en av anledningarna till att Indonesien, med fler aktiva vulkaner än något annat land, ändå är ett av världens mest tätbefolkade länder. Vulkaner ger geotermisk energi (Island), bördiga jordbrukszoner, unika ekosystem och turistattraktioner. Risk och resurs lever sida vid sida.

Eyjafjallajökull på Island eruption 2010 med askpelare

Eyjafjallajökull på Island 2010. Utbrottet skapade ett massivt askmoln som stängde europeiskt luftrum i flera dagar – ett tydligt exempel på hur ett vulkanutbrott kan få globala effekter långt utanför det drabbade området. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

💬

Dilemma

En by nära en aktiv vulkan har boende där i generationer. Vulkanens aska ger bördig jord och bra skördar. Men vulkanen erupterar vart 50:e år. Skulle du råda byborna att flytta? Varför, eller varför inte?

Fundera på: ekonomi, tradition, resurser, alternativa platser, beredskap och varningssystem.

Tsunamier

När havsbotten rör sig och vågen blir en katastrof

En tsunami ser inte ut som de höga havsvågor vi föreställer oss i filmer. Ute på öppet hav är den knappt märkbar – kanske bara en halv meter hög, men med våglängder på hundratals kilometer. Det är när den når grundare vatten nära kusten som energin koncentreras uppåt. Plötsligt är det inte längre en bula av vatten – det är en vägg.

Hur uppstår en tsunami?

Den vanligaste orsaken är en jordbävning under havet, vid en subduktionszon. När en platta glider under en annan frigörs enorm energi. Havsbotten höjs eller sänks tvärt. En gigantisk vattenmassa förskjuts och börjar sprida sig som ringar på vattnet – men långt snabbare och med oerhört mycket mer energi. En tsunami kan röra sig med mer än 800 km/h ute på öppet hav.

Jordbävning under havet → Havsbotten rör sig → Vattenmassa förskjuts → Vågor sprids → Havet drar sig tillbaka → Tsunamin slår till

Varningssignalen du måste känna igen

En av de farligaste missuppfattningarna är att havet drar sig tillbaka – och folk går ut för att titta. Det är faktiskt ett tecken på att tsunamin är på väg. När havet drar sig tillbaka ska man omedelbart springa till hög mark. Inte stanna och filma. Inte vänta.

I länder med bra varningssystem skickas larmsignaler ut via SMS, sirener och radio. Evakueringsskyltar (ofta gröna med en flyktvåg) visar vägen till säkra höjder.

Japan efter tsunamin 2011 – förstörda kustsamhällen och vrakvrak

Japan efter tsunamin 2011. Tsunamin, som utlöstes av jordbävningen med magnitud 9,0, dröjde sig in upp till 10 km inåt land och förstörde hela kustsamhällen. Källa: Wikimedia Commons (CC BY 2.0)

Sjövall i Japan, byggd för att skydda mot tsunamier

Japan har byggt enorma sjövallar längs kusten för att bromsa tsunamier. De kan vara upp till 15 meter höga. De skyddar, men de ger ingen garanti – 2011 slog tsunamin över många av dem. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

🌊

Fallstudie · Indiska oceanen 2004 Tsunamin utan förvarning

Den 26 december 2004 utlöstes en av historiens mäktigaste jordbävningar utanför Sumatras kust – magnitud 9,1–9,3. Jordbävningen utlöste en serie tsunamier i Indiska oceanen som dödade uppskattningsvis 227 000 människor i 14 länder.

Fatala för dödstalet var bristen på varningssystem i Indiska oceanen. I Stilla havet fanns sedan 1940-talet ett nätverk av boj- och detektionsstationer. Indiska oceanen saknade detta. Det gick timmar från jordbävning till att tsunamin nådde Sri Lanka, Indien och östra Afrika – tid nog för varning – men inga larm gick.

Efter 2004 har ett varningssystem byggts upp även i Indiska oceanen. Det visar hur teknologi och internationellt samarbete kan rädda liv – men det kräver beslut, resurser och tid.

Evakueringsskylt för tsunamivarning längs en kustväg

Evakueringsskyltar längs kustvägarna visar vägen till säkra zoner. I välförberedda länder kombineras detta med SMS-larm, sirener och regelbundna övningar. Källa: Wikimedia Commons (CC BY-SA)

Bergskedjor och sprickzoner

När kontinenter krockar, marken pressas upp och jordskorpan spricker

Himalaya – med Mount Everest på 8 849 meter – är inte ett slumpmässigt berg. Det är ett direkt resultat av att den Indiska plattan och den Eurasiatiska plattan kolliderat under de senaste 50 miljoner åren. Och kollisionen fortsätter. Himalaya växer fortfarande med några millimeter per år.

Det är en av jordens fundamentala processer: när plattor krockar, pressas jordskorpan ihop och viks uppåt till bergskedjor. Ju nyare kollisionen, desto högre och spetsigare är bergen. Ju äldre, desto mer har erosion brytt ner dem till rundare former.

Jämförelse	Unga berg (t.ex. Himalaya, Alperna)	Gamla berg (t.ex. Skanderna, Appalackerna)
Ålder	10–60 miljoner år	300–500 miljoner år
Form	Spetsiga, branta toppar	Rundade, lägre toppar
Höjd	3 000–8 000+ meter	500–2 500 meter
Geologisk aktivitet	Fortfarande aktiv (jordbävningar)	Geologiskt stabil
Erosion	Pågår, men bygger fortfarande upp	Erosion har dominerat under mycket lång tid

Sprickzoner och förkastningar

Jordskorpan kan inte bara pressas ihop – den kan också tänjas isär. I Östafrika har jordskorpan spruckit upp i det Östafrikanska gravsänkesystemet, ett av världens mest fascinerande geologiska fenomen. Här håller Afrika på att brytas isär längs en lång sprickzon som sträcker sig från Röda havet ner till Moçambique. Miljontals år från nu kan en ny oceanbottnen börja bildas där.

Förkastning – när jordskorpan spricker

En förkastning är en spricka eller brottkant i jordskorpan där block av berg har rört sig mot varandra. Längs en förkastning kan marken röra sig uppåt, nedåt eller sidleds. Det är längs förkastningar som jordbävningar ofta sker – och det är längs förkastningar som dramatiska landformer kan uppstå, som branta bergsväggar, dalar och sjöar.

🔍 Lässtopp

Berg som byggs upp och bryts ner

Skanderna – bergskedjan längs norska och svenska fjällen – var en gång lika höga som Himalaya. Det var för 400 miljoner år sedan, när proto-Europa och proto-Nordamerika kolliderade. Sedan dess har erosion, glaciärer och vind brytt ner dem till de rundade former vi ser idag. Det är jordens yttre krafter som ”vinner” till slut – men det tar oerhört lång tid.

Eldringen runt Stilla havet

Varför många av världens jordbävningar och vulkaner samlas runt Stilla havet

Om du markerar alla jordbävningar och vulkaner på en karta syns ett tydligt mönster: de bildar en nästan sammanhängande ring runt Stilla havet. Det är Eldringen – The Ring of Fire – ett av de mest geologiskt aktiva områdena på jorden.

Karta över Eldringen runt Stilla havet med vulkaner och jordbävningszoner markerade

Eldringen ringlar 40 000 km runt Stilla havet och omsluter länder som Japan, Indonesien, Filippinerna, Chile och USA. Här sker 90 % av jordens jordbävningar och 75 % av de aktiva vulkanerna. Källa: Smithsonian Institution, Wikimedia Commons (CC BY-SA)

Förklaringen är plattgränserna. Stilla havet är omgiven av subduktionszoner – platser där oceanplattorna pressas ner under kontinentplattorna. Den Stilla havsplattan omges på nästan alla sidor av plattgränser, vilket skapar en konstant vulkanisk och seismisk aktivitet.

Japan

Fyra tektoniska plattor möts nära Japan – den Eurasiatiska, Nordamerikanska, Filippinska och Stilla havsplattan. Japan är ett av jordens mest jordbävningsdrabbade länder och har dessutom hundratals aktiva vulkaner, inklusive Mount Fuji. Japan investerar enorma resurser i beredskap.

Indonesien

Med 130+ aktiva vulkaner är Indonesien det land i världen som har flest. Landet ligger längs subduktionszonen där den Indo-Australienska plattan pressas under den Eurasiatiska. Trots riskerna har Indonesien 280 miljoner invånare – världens fjärde folkrikaste land.

Chile

Anderna bildades av kollisionen mellan den Sydamerikanska och Nazca-plattan. Chile drabbades 1960 av den starkaste jordbävningen som någonsin mätts – magnitud 9,5 – och upplevde också den efterföljande tsunamin. Chile investerar idag mycket i seismisk byggnorm.

Filippinerna

Arkipelagens öar är till stor del vulkaniska till ursprunget. Pinatubo-utbrottet 1991 var ett av 1900-talets mäktigaste – askan sänkte den globala temperaturen med nästan 0,5 °C under ett par år.

USA / Alaska

Alaska och Aleuterna är en vulkanisk öbåge längs subduktionszonen. Kaskadryggen längs USA:s västkust inkluderar Mount St. Helens (utbrott 1980), Mount Rainier och Yellowstone-kaldran – en supervulkan under ständig övervakning.

Nya Zeeland

Landet ligger längs kollisionszonen mellan den Australiska och Stillahavsplattan. Nya Zeeland är känt för sin geotermiska aktivitet, geysrar, och medelstarka jordbävningar. Christchurch drabbades av ett kraftigt skalv 2011.

💬

Avslutningsfråga

Hundratals miljoner människor bor i Eldringen, trots de regelbundna jordbävningarna och vulkanutbrotten. Varför bor man kvar? Vad väger tyngre – riskerna eller fördelarna?

Tänk på: bördiga vulkanjordar, geotermisk energi, havsresurser, historia, ekonomi, familjebindningar och beredskap.

Tecknad karta som visar vulkaner runt Stilla havets Eldring

Illustration av vulkaner runt Stilla havet. Varje röd markering representerar en vulkan. Mönstret är tydligt: de följer plattgränserna. Källa: Wikimedia Commons (public domain)

✦

Centrala begrepp

Klicka för att se definitionen

Plattektonik

Teorin om att jordens yta är uppdelad i tektoniska plattor som rör sig långsamt. Teorin förklarar hur bergskedjor, vulkaner, jordbävningar och havsbottnar bildas och förändras.

Kontinentalplatta

De stora skivor av jordskorpa som jordens yta är uppdelad i. De flyter på manteln och rör sig några centimeter per år.

Spridningszon

Plattgräns där plattor glider isär och ny havsbotten bildas genom att magma stiger upp. Exempel: mittatlantiska ryggen.

Subduktion

När en tyngre oceansk platta pressas ner under en lättare platta. Ger upphov till vulkaner, djuphavsgravar och jordbävningar.

Förkastning

En spricka i jordskorpan där bergsblock har rört sig mot varandra. Längs förkastningar sker ofta jordbävningar. San Andreas-förkastningen är ett känt exempel.

Epicentrum

Punkten på jordytan rakt ovanför fokus – platsen där jordbävningen uppstod. Skakningen är vanligtvis starkast nära epicentrum.

Magnitud

Mått på hur mycket energi en jordbävning frigör. Richterskalan (och modernare momentmagnitudskalan) är logaritmisk: varje steg innebär ca 32 gånger mer energi.

Magma / Lava

Smält bergart kallas magma när den befinner sig under marken. Samma material kallas lava när det nått jordytan.

Tsunami

En serie enorma havsvågor som oftast orsakas av jordbävningar under havet. Farlig inte på öppet hav utan när den koncentreras mot kusten.

Eldringen

The Ring of Fire – ett bälte av vulkaner och jordbävningszoner som omger Stilla havet. Här sker 90 % av jordens jordbävningar.

Hot spot

En extra het plats i manteln som smälter hål i jordskorpan och ger upphov till vulkaner mitt på en platta. Hawaiiöarna bildades av en hot spot.

Kontinentaldrift

Kontinenternas långsamma rörelse på manteln, driven av konvektionsströmmar. Förklarar bl.a. varför Sydamerika och Afrika verkar passa ihop.

Snabbquiz – Plattektonik

Testa dina kunskaper om jordens inre krafter

Fråga 1 av 8

Fråga 1

AV 8 RÄTT

1. Vad är plattektonik?

Rätt svar: Teorin om att jordens yta är uppdelad i tektoniska plattor som rör sig långsamt. Plattornas rörelser förklarar var jordbävningar, vulkaner och bergskedjor uppstår.

2. Vad kallas den punkt på jordytan rakt ovanför en jordbävnings ursprung?

Rätt svar: Epicentrum. Det är dit markskakningen vanligtvis är starkast. Platsen djupt nere i jordskorpan där brottet sker kallas fokus (eller hypocentrum).

3. Vad är subduktion?

Rätt svar: Subduktion är när en tyngre oceansk platta pressas ner under en lättare platta vid kollisionszoner. Det ger upphov till djuphavsgravar, vulkaner och jordbävningar.

4. Vad är skillnaden mellan magma och lava?

Rätt svar: Det är samma material (smält bergart), men det kallas magma när det finns under jordytan och lava när det nått jordytan.

5. Vad är Eldringen?

Rätt svar: Eldringen (The Ring of Fire) är ett bälte av vulkaner och jordbävningszoner som omger Stilla havet. Här sker ca 90 % av jordens jordbävningar och finns 75 % av de aktiva vulkanerna.

6. Varför kan samma magnitud jordbävning orsaka mycket fler dödsfall i ett land än i ett annat?

Rätt svar: Det beror på samhällets sårbarhet – byggnormer, ekonomi, sjukvård, infrastruktur, beredskap och varningssystem. En jordbävning blir katastrof när den möter ett sårbart samhälle.

7. Hur bildas en tsunami?

Rätt svar: Vanligtvis av en jordbävning under havet som plötsligt höjer eller sänker havsbotten. En enorm vattenmassa förskjuts och sprider sig som vågor. De är farliga när de koncentreras mot kusten i grundare vatten.

8. Vad skapar en spridningszon?

Rätt svar: Ny havsbotten. När plattor glider isär stiger magma upp och stelnar till ny bergart. Den mittatlantiska ryggen är ett exempel – och Island bildades av samma spridningszon.

→