Jordens krafter och naturkatastrofer

Vad är en naturkatastrof?

En naturkatastrof är inte bara något stort som händer i naturen. Det är när en naturhändelse får så stora konsekvenser att människor, samhällen och livsmiljöer drabbas allvarligt.

Naturhändelse

Något sker i naturen: ett skyfall, en jordbävning, en storm eller ett vulkanutbrott.

Samhälle

Människor, byggnader, vägar, sjukvård och ekonomi finns på platsen där händelsen sker.

Katastrof

Konsekvenserna blir stora: liv hotas, hem förstörs och samhället får svårt att fungera.

Samma naturhändelse – olika följder

Tänk dig två platser som får lika mycket regn under ett dygn. På den ena platsen finns bra avlopp, grönytor som suger upp vatten, varningssystem och tydliga planer för hur människor ska skyddas. Där blir skyfallet besvärligt, men hanterbart.

På den andra platsen bor många människor trångt nära en flod. Husen är enkla, avloppen fungerar dåligt och vägarna översvämmas snabbt. Där kan samma mängd regn bli en katastrof.

Plats A: bättre skydd

Regnet är kraftigt, men vattnet leds bort, människor varnas och viktiga vägar hålls öppna.

Plats B: större sårbarhet

Regnet gör att floden stiger, bostäder översvämmas och hjälp får svårt att komma fram.

Det här är en av de viktigaste idéerna i geografi: katastrofer uppstår ofta i mötet mellan natur och samhälle. Naturen skapar en fara, men samhällets sårbarhet avgör hur stora följderna blir.

Lässtopp: Händelse eller katastrof?

Bedöm exemplen. Är det främst en naturhändelse, eller har det blivit en naturkatastrof?

1. Jordbävning långt ute i ett obebott ökenområde

Marken skakar kraftigt, men inga människor, vägar eller byggnader påverkas.

2. Skyfall över en tät stad nära en flod

Vatten fyller bostäder, sjukhus får problem och tusentals människor behöver evakueras.

3. Vulkanutbrott på en avlägsen plats

Lava rinner ut i ett område där ingen bor och inga viktiga vägar finns.

4. Storm som slår ut el, vägar och vatten

Träd faller över vägar, elnätet slutar fungera och människor blir isolerade.

Facit om JavaScript inte laddas

1 och 3 är främst naturhändelser. 2 och 4 har blivit naturkatastrofer eftersom människor och samhällen drabbas hårt.

Naturhändelse och naturkatastrof

En naturhändelse är något som sker i naturen. Det kan vara ett jordskalv, ett vulkanutbrott, ett skyfall, en storm, en torka eller en lavin. Händelsen kan vara liten eller stor, långsam eller plötslig.

En naturkatastrof uppstår när naturhändelsen får allvarliga konsekvenser för människor och samhällen. Det kan handla om dödsfall, skadade människor, förstörda hem, brist på mat och vatten, trasiga vägar, avbruten elförsörjning eller långvariga ekonomiska problem.

Fara Naturhändelsen: exempelvis jordbävning, storm eller översvämning.

→

Utsatthet Människor, byggnader och infrastruktur finns där faran slår till.

→

Sårbarhet Hur väl platsen klarar händelsen avgör hur stora följderna blir.

Därför räcker det inte att fråga: Hur stark var jordbävningen? Man måste också fråga: Var hände den? Hur bodde människor? Hur var husen byggda? Fanns varningssystem, sjukvård, räddningstjänst och fungerande vägar?

Exempel: när natur och samhälle möts

Naturkatastrofer kan se olika ut, men de har ofta samma grundmönster: en naturhändelse möter människor och samhällen som är mer eller mindre sårbara.

Skadade byggnader efter jordbävningen i Haiti 2010. — Jordbävningar blir särskilt farliga där byggnader är svaga och hjälpinsatser är svåra. Källa: Wikimedia Commons – Haiti earthquake damage.

Översvämning i Bangladesh med vatten över stora områden. — Översvämningar kan slå hårt mot lågt liggande och tätbefolkade områden. Källa: Wikimedia Commons – Flood of Bangladesh.

Askplym från vulkanen Eyjafjallajökull på Island. — Vulkanaska kan påverka människor, jordbruk, transporter och flygtrafik långt från själva vulkanen. Källa: Wikimedia Commons – Eyjafjallajokull volcano plume.

Förödelse i Japan efter tsunamin 2011. — En tsunami kan förstöra kustsamhällen, vägar, hamnar och elförsörjning. Källa: Wikimedia Commons – Japan’s Triple Disaster.

Jordbävningar

En jordbävning kan skaka marken på några sekunder. Men skadorna beror inte bara på skalvets styrka. Täta städer, svaga byggnader, dåliga vägar och brist på sjukvård kan göra följderna mycket större.

Vulkanutbrott

Vulkaner kan orsaka lavaflöden, aska, gaser och lerskred. Samtidigt bor människor ofta nära vulkaner eftersom jorden kan vara bördig, energin kan användas och turism kan ge inkomster.

Översvämningar

Översvämningar kan bero på kraftigt regn, snösmältning, stormfloder eller floder som stiger. Skadorna blir ofta större där människor har byggt nära vatten, där marken är hårdgjord och där naturliga våtmarker har försvunnit.

Torka och stormar

Torka kan förstöra skördar, minska tillgången på dricksvatten och tvinga människor att flytta. Stormar kan slå ut el, skada hus och stoppa transporter. Även här spelar samhällets beredskap stor roll.

Katastrofens byggstenar

Klicka på begreppen och använd dem för att analysera en katastrof.

Fara

Själva naturhändelsen: till exempel jordbävning, översvämning, vulkanutbrott, storm eller torka.

Utsatthet

Att människor, bostäder, vägar, skolor, sjukhus eller odlingsmark finns på platsen där faran kan slå till.

Sårbarhet

Hur känsligt samhället är: byggnader, ekonomi, beredskap, sjukvård, vägar och möjlighet att få hjälp.

Välj ett begrepp för att se hur det kan användas i ett geografiskt resonemang.

Varför blir vissa platser hårdare drabbade?

En plats kan vara mer sårbar av flera skäl. Det kan handla om naturen, till exempel låg höjd över havet, branta sluttningar, torka eller närhet till plattgränser. Men det kan också handla om samhället.

Fattigdom kan göra att människor bor i enklare hus, på farligare mark eller utan försäkringar. Tät befolkning kan göra evakuering svårare. Brist på vägar, sjukhus och rent vatten kan göra krisen värre efter själva händelsen.

Begrepp: risk

Risk handlar både om sannolikheten att något händer och hur allvarliga konsekvenserna kan bli.

Begrepp: sårbarhet

Sårbarhet beskriver hur hårt människor och samhällen kan drabbas när en fara inträffar.

Begrepp: beredskap

Beredskap är det som finns förberett innan krisen: varningssystem, planer, övningar, skydd, sjukvård och räddningstjänst.

Förebyggande arbete: man kan inte stoppa allt, men minska skadorna

Människor kan inte stoppa jordbävningar, vulkanutbrott eller skyfall. Men samhällen kan ofta minska konsekvenserna. Det kallas förebyggande arbete eller riskreducering.

Varningssystem kan ge människor tid att söka skydd eller lämna ett område.
Byggnormer kan göra hus mer motståndskraftiga mot jordbävningar, stormar och översvämningar.
Riskkartor kan visa var man inte bör bygga bostäder, skolor eller sjukhus.
Våtmarker, vallar och grönytor kan bromsa vatten och minska översvämningar.
Utbildning och övningar gör att människor vet vad de ska göra när varningen kommer.

Därför är frågan inte bara vad naturen gör, utan också vad människor gör före, under och efter händelsen.

Skriv själv: vad gör en naturhändelse katastrofal?

Skriv en egen förklaring. Försök använda minst fyra av begreppen: naturhändelse, naturkatastrof, fara, risk, sårbarhet, utsatthet, konsekvens och beredskap.