1
Vad visas?
Beskriv bara det som faktiskt syns eller hörs. Undvik tolkningar i första steget. ”En person håller i en skylt” är säkrare än ”personen protesterar mot regeringen”.
Bild, film, AI och deepfakes
Portalsida
Bild, film, AI och deepfakes
En bild kan kännas som bevis. En film kan kännas ännu starkare. Men i en digital värld räcker det inte längre att något ser verkligt ut. Eleverna behöver kunna stanna upp, ställa rätt frågor och förstå skillnaden mellan dokumentation, tolkning, manipulation och AI-genererat innehåll.
Den här delen ska inte skapa panik. AI, bildredigering och digitala verktyg kan användas kreativt, pedagogiskt och praktiskt. Problemet uppstår när mottagaren inte förstår vad den ser, vem som står bakom eller vad materialet används till. Därför handlar området om både teknik och demokrati: avsändare, ansvar, äkthet, bevis och förtroende.
Portalens huvudfråga: Vad behöver vi kontrollera innan vi litar på en bild, film eller ljudinspelning?
Varför den här delen behövs
Under lång tid har fotografier och film haft en särskild tyngd. Vi säger ofta ”jag såg det med egna ögon” som om synintrycket är det starkaste beviset. Men en bild visar aldrig hela verkligheten. Någon har valt tidpunkt, plats, vinkel, beskärning och bildtext. En film har klippts. Ett ljudklipp kan sakna sammanhang. Och med AI kan material skapas som liknar verkligheten utan att verkligheten har funnits.
För elever i årskurs 7–9 är detta inte en framtidsfråga. De möter redan AI-bilder, filter, fejkade konton, virala klipp, memes, redigerade skärmdumpar och påstådda bevis i sina flöden. Ibland är det humor. Ibland är det reklam. Ibland är det politik, kris, konflikt eller ryktesspridning. Samma teknik kan användas för lek och skapande, men också för att lura, skada eller påverka.
Viktig balans: Målet är inte att eleverna ska sluta tro på allt digitalt material. Målet är att de ska bli bättre på att värdera bevis. En misstänksam elev säger bara ”allt kan vara fejk”. En källkritisk elev säger: ”Vad vet vi, vad antar vi och hur kan vi kontrollera det?”
Tre vägar genom området
Undersidorna fungerar bäst som en progression: först förstå vad AI-genererat innehåll är, sedan träna på bildkritik, och till sist undersöka deepfakes som ett mer avancerat exempel på manipulerad verklighet.
1 · Skapat
AI-genererat innehåll
Här lär sig eleverna vad AI kan skapa: text, bild, ljud, film, röster, sammanfattningar och fejkade profiler. Fokus ligger på användning, ansvar och begränsningar. AI kan vara ett verktyg, men det är inte en garanti för sanning.
Nyckelfråga: Vem har skapat innehållet, med vilket verktyg och varför?
2 · Tolkat
Bilder som bevis
Den här sidan tränar eleverna i att skilja mellan vad bilden faktiskt visar och vad de tror att bilden betyder. En bild kan vara äkta men ändå missvisande om den används med fel bildtext, fel tidpunkt eller fel sammanhang.
Nyckelfråga: Vad ser vi, vad vet vi och vad finns utanför bilden?
3 · Manipulerat
Deepfakes och manipulerad verklighet
Här möter eleverna film, ljud och bilder där människor kan verka säga eller göra saker som aldrig har hänt. Sidan kopplar deepfakes till rykten, bedrägerier, politik, integritet och förtroende.
Nyckelfråga: Om något ser äkta ut, vilka andra bevis behöver vi?
Från bild till beviskedja
En bra källkritisk vana är att inte behandla en bild eller film som ett färdigt svar. Behandla den som början på en undersökning.
2
Vad påstås?
Jämför bilden med rubriken, bildtexten eller inlägget. Ibland är själva bilden äkta, medan påståendet runt bilden är det som lurar mottagaren.
3
Vad saknas?
Fråga efter tid, plats, avsändare och sammanhang. Vad hände före och efter? Vad skulle vi se om bilden inte var beskuren?
4
Vad kan kontrolleras?
Sök efter ursprungskällan, jämför med trovärdiga källor, kontrollera datum och använd omvänd bildsökning när det passar.
Fyra frågor innan du delar
Den korta elevrutinen
Den här rutinen kan användas på nyhetsbilder, TikTok-klipp, skärmdumpar, AI-bilder, memes och påstådda ”bevis” i gruppchattar.
- Vad vet jag säkert?
- Vad antar jag?
- Vem vill att jag ska känna något?
- Hur kan jag kontrollera innan jag delar?
Är materialet äkta?
Äkthet handlar om ifall bilden, filmen eller ljudet faktiskt kommer från den situation som påstås. Men även äkta material kan användas vilseledande.
Är sammanhanget rätt?
En gammal bild från en brand, demonstration eller naturkatastrof kan återanvändas som om den vore ny. Då är det inte alltid bilden som är falsk, utan kopplingen till händelsen.
Finns det en tydlig avsändare?
Om kontot, webbplatsen eller personen bakom materialet är svår att kontrollera behöver eleverna vara extra försiktiga. Anonymitet behöver inte betyda lögn, men det gör kontrollen svårare.
Väcker det starka känslor?
Ilska, rädsla, äckel och panik gör att vi delar snabbare. Just därför används starka känslor ofta i vilseledande innehåll.
Två exempel som öppnar för samtal
Exemplen ska inte användas för att eleverna ska ”gissa rätt” på några sekunder. De ska användas för att träna resonemang: Vad i materialet gör oss säkra, osäkra eller misstänksamma?
När bilden känns som nyhet
En dramatisk bild kan få oss att reagera direkt. Men frågan är inte bara om bilden ser verklig ut. Frågan är om den går att koppla till en kontrollerbar händelse, en trovärdig källa och en tydlig tidpunkt.
När personen verkar säga något
Om ett klipp visar en känd person som säger något extremt, roligt eller chockerande behöver vi fråga: Var publicerades originalet? Finns samma klipp hos trovärdiga medier? Finns längre version eller bara ett kort utdrag?
Klassrumsuppdrag: bygg en beviskedja
Eleverna arbetar i par eller smågrupper. De får ett digitalt exempel: en bild, en skärmdump, ett kort klipp eller ett AI-genererat innehåll. Uppgiften är inte att snabbt säga ”sant” eller ”falskt”, utan att visa hur de tänker.
1. Beskriv
Skriv tre meningar om vad ni faktiskt ser eller hör. Inga slutsatser ännu.
2. Sortera
Dela upp era tankar i tre rubriker: fakta, antaganden och frågor.
3. Kontrollera
Hitta minst två sätt att kontrollera materialet: källa, datum, omvänd bildsökning, annan nyhetskälla eller originalklipp.
Snabbkoll: bild, AI och bevis
8 frågor
1. Vad betyder AI-genererat innehåll?
Rätt svar: Innehåll som helt eller delvis har skapats eller bearbetats av AI.
2. Varför kan en äkta bild ändå vara missvisande?
Rätt svar: Den kan vara beskuren, gammal eller placerad i fel sammanhang.
3. Vad bör du fråga när ett klipp väcker stark ilska?
Rätt svar: Vem tjänar på att jag tror på eller delar detta?
4. Vad är en deepfake?
Rätt svar: Manipulerat ljud, bild eller film där något verkar ha hänt fast det inte har hänt.
5. Vad är klokt innan man delar en dramatisk bild?
Rätt svar: Kontrollera datum, källa och andra trovärdiga källor.
6. Varför räcker det inte att något ser verkligt ut?
Rätt svar: Digitalt material kan se trovärdigt ut utan att vara äkta.
7. När kan AI vara ett bra verktyg?
Rätt svar: När det används öppet, kontrolleras och inte får ersätta eget källkritiskt tänkande.
8. Vad bör göras med AI-manipulerat innehåll?
Rätt svar: Det bör märkas tydligt så mottagaren förstår vad den ser.
Källor och bildkällor
- Mediemyndigheten – Bilders makt: AI och visuell påverkan https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/for-vuxna/bilders-makt-ai-och-visuell-paverkan/
- Mediemyndigheten – AI-bilder och fotografiets sanningsanspråk https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/for-vuxna/bilders-makt-ai-och-visuell-paverkan/ai-bilder-och-fotografiets-sanningsansprak/
- Myndigheten för psykologiskt försvar – AI och informationspåverkan https://mpf.se/kunskap-och-stod/temabibliotek/ai-och-informationspaverkan
- Internetstiftelsen – Så söker du källkritiskt med AI https://internetkunskap.se/artiklar/grundkurs-i-ai/sa-soker-du-kallkritiskt-med-ai/
- MSB Forskningsbanken – Falsk och missvisande information i sociala medier https://forskning.msb.se/sok-i-forskningsbanken/2023/sociala-medier-desinformation-och-missinformation—en-samlad-bild-av-forskning-fran-olika-falt/
- European Commission – AI Act https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/regulatory-framework-ai
- European Commission – Code of Practice on marking and labelling of AI-generated content https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/code-practice-ai-generated-content
- Wikimedia Commons – Artificial Intelligence https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Artificial-Intelligence.jpg
- Wikimedia Commons – AI-generated deepfake hoax image of the Hollywood sign https://commons.wikimedia.org/wiki/File:AI-generated_deepfake_hoax_image_of_the_Hollywood_sign_during_the_2025_California_wildfires.jpg
- Wikimedia Commons – Male and female deepfake https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Male_and_female_deepfake.jpg
