Åklagare
Staten för talan
Åklagaren företräder samhället i brottmål. Det betyder inte att åklagaren ska få någon dömd till varje pris. Åklagaren ska bedöma om bevisningen räcker och föra fram det som talar för åtalet.
Åklagare, försvarare och domstol
Lag och rätt · Rättsprocessen
Åklagare, försvarare och domstol
Rollerna som avgör rättsprocessen
När ett brott hamnar i domstol är det lätt att tänka att allt handlar om en enda fråga: skyldig eller oskyldig? Men en rättegång är mer än så. Den är ett ordnat sätt att pröva bevis, lyssna på olika berättelser och fatta ett beslut enligt lagen.
För att det ska bli rättssäkert måste flera roller fungera samtidigt. Åklagaren ska visa vad staten menar har hänt. Försvararen ska skydda den tilltalades rättigheter och granska bevisningen. Domaren ska leda rättegången och se till att reglerna följs. Nämndemännen deltar i dömandet och gör att rättssalen inte bara består av jurister.
Nyckelidé: Domstolen ska inte hjälpa åklagaren att vinna eller försvararen att vinna. Domstolen ska pröva målet opartiskt och självständigt.
Varför behövs olika roller?
I en demokrati får staten använda starka verktyg: polisen kan utreda brott, åklagare kan väcka åtal och domstolen kan döma någon till straff. Därför måste processen vara tydlig. Ingen ska dömas bara för att någon är arg, för att ett rykte sprids eller för att en person verkar misstänkt.
Rättsprocessen bygger på att olika personer har olika uppgifter. Det kan verka krångligt, men poängen är att makten ska delas upp. Åklagaren ska inte både anklaga och döma. Försvararen ska inte bestämma om någon är skyldig. Domaren ska inte utreda brottet i stället för polisen och åklagaren. När rollerna hålls isär minskar risken för maktmissbruk.
Försvarare
Den tilltalades rättigheter
Försvararen hjälper den misstänkta eller tilltalade att förstå processen, granska bevis och föra fram sådant som talar emot åtalet eller för en mildare bedömning.
Domstol
Prövar bevisen
Domstolen ska lyssna på båda sidor, bedöma bevisningen och avgöra om åklagaren har bevisat åtalet. Om bevisningen inte räcker ska personen inte dömas.
Nämndemän
Med och dömer
I många brottmål i tingsrätten sitter nämndemän tillsammans med en juristdomare. De är inte åklagare, försvarare eller vittnen, utan en del av domstolen.
Från misstanke till dom
Rättsprocessen kan beskrivas som en kedja. Varje del påverkar nästa. Om polisutredningen är svag kan åklagaren få svårt att väcka åtal. Om åklagaren väcker åtal måste domstolen ändå pröva bevisen självständigt. En dom ska bygga på det som kommer fram i rättegången, inte på rykten utanför rättssalen.
1. UtredningPolis och åklagare samlar in uppgifter, förhör och bevis.
2. ÅtalsbeslutÅklagaren avgör om bevisningen räcker för åtal.
3. RättegångÅklagare och försvarare för fram sina sidor.
4. PrövningDomare och nämndemän bedömer bevis och lag.
5. DomDomstolen friar eller fäller och bestämmer eventuell påföljd.
Rollkort: Vem gör vad i rättssalen?
Öppna rollkorten och jämför. Lägg särskilt märke till skillnaden mellan att anklaga, försvara och döma.
Åklagaren – driver åtalet
Åklagaren är juristen som för samhällets talan i brottmålet. Det är åklagaren som ska visa att ett brott har begåtts och att den tilltalade är skyldig.
- Leder ofta förundersökningen när brottet är mer allvarligt.
- Beslutar om åtal ska väckas.
- Presenterar bevisningen i domstol.
- Ska vara saklig och även se sådant som talar till den misstänktas fördel.
Försvararen – skyddar den tilltalades rättigheter
Försvararen är den misstänktas eller tilltalades juridiska stöd. Uppgiften är att se till att den tilltalade får en rättvis prövning och att åklagarens bevisning granskas noga.
- Förklarar vad som händer i processen.
- Ställer frågor till vittnen och granskar bevis.
- För fram sådant som talar emot åtalet.
- Kan argumentera för att den tilltalade ska frias eller få en mildare påföljd.
Domaren – leder och ansvarar för rättens arbete
Domaren leder rättegången, ser till att reglerna följs och ansvarar för att domstolen använder lagen korrekt. Domaren är inte på åklagarens eller försvararens sida.
Nämndemän – lekmän som deltar i dömandet
Nämndemän sitter i domstolen tillsammans med juristdomaren och är med när domstolen avgör skuldfrågan och påföljden. De ska döma opartiskt enligt lag och bevisning.
Vittnet – berättar vad personen vet
Vittnet är inte en part i målet. Vittnets uppgift är att berätta vad hen har sett, hört eller vet. Ett vittne ska inte gissa, överdriva eller välja sida.
DomareLeder rättegången och ansvarar för ordningen.
NämndemänDömer tillsammans med juristdomaren i många brottmål.
ÅklagareFör fram åtalet och ska bevisa brottet.
FörsvarareHjälper den misstänkta eller tilltalade.
Snabbkoll: Vem gör detta?
Vem ska bevisa att den tilltalade har begått brottet?
Varför ska domstolen vara oberoende?
Domstolens oberoende betyder att domstolen ska kunna döma utan att politiker, myndigheter, medier eller starka grupper bestämmer resultatet. Det är en grundidé i en rättsstat. Om regeringen kunde ringa domaren och säga hur ett mål skulle sluta, skulle domstolen inte längre vara en trygg plats där lagen prövas opartiskt.
Oberoendet skyddar både den enskilda personen och samhället. Den som anklagas för brott ska inte dömas för att opinionen kräver det. Den som utsatts för brott ska kunna lita på att domstolen faktiskt lyssnar på bevisen. Och medborgarna ska kunna tro på att domar inte köps, styrs eller avgörs på förhand.
Orsak
Staten har stor makt över människor genom polis, åklagare och domstol.
Händelse
Ett brottmål prövas i domstol och parterna lägger fram olika bevis.
Konsekvens
Om domstolen är oberoende kan domen bygga på lag och bevis, inte på press utifrån.
Quiz – 8 frågor
Testa om du kan skilja på rollerna i rättssalen. Läs förklaringen efter varje fråga.
Fråga 1 av 8
Poäng: 0
Quizet laddas…
Välj ett svarsalternativ.
Skrivuppgift: Rättssalen som system
Välj en fråga och svara i flera led. Använd gärna begreppen åklagare, försvarare, domstol, bevis, rättssäkerhet och oberoende.
- Varför är det viktigt att åklagaren och domaren inte har samma roll?
- Hur kan en försvarare stärka rättssäkerheten även om den tilltalade faktiskt har gjort något fel?
- Vad kan hända i ett samhälle där domstolarna inte är oberoende?
Få en ledtråd
Börja med en orsak: staten har makt att straffa. Beskriv sedan vad som händer i rättegången: åklagaren lägger fram bevis, försvararen granskar och domstolen prövar. Avsluta med en konsekvens: rättssäkerheten ökar när rollerna är tydliga.
Källor
Visa källor som faktadelen och bilderna bygger på
- Åklagarmyndigheten – Åklagarens roll
- Sveriges Domstolar – Vem är vem i en brottmålsrättegång?
- Sveriges Domstolar – Sveriges Domstolars uppdrag och roll
- Sveriges Domstolar – Nämndeman – roll, uppgift och skyldigheter
- Wikimedia Commons – Courtroom European Court of Human Rights 01.JPG
- Wikimedia Commons – European Court of Human Rights, courtroom, 2014
- Wikimedia Commons – Solna tingsrätt 01.jpg
- Wikimedia Commons – Courtroom in Edinburgh Sheriff Court
- Wikimedia Commons – Brothers Fritiof and Martin Enbom entered the courtroom
Vad gör en åklagare?
Åklagaren företräder samhället i brottmål och ska visa att ett brott har begåtts och att den tilltalade är skyldig.
Vad gör en försvarare?
Försvararen hjälper den misstänkta eller tilltalade, granskar bevis och ser till att personen får en rättvis prövning.
Vad gör domstolen?
Domstolen ska lyssna på båda sidor, pröva bevisen och avgöra om åklagaren har bevisat åtalet.
Vad är nämndemän?
Nämndemän är lekmän som i många brottmål dömer tillsammans med juristdomaren i tingsrätten.
Varför ska domstolen vara oberoende?
Domstolen ska kunna döma utan att politiker, myndigheter, medier eller starka grupper bestämmer resultatet.
Källor
Åklagarmyndigheten – Åklagarens roll https://www.aklagare.se/aklagarens-roll/ Förklarar åklagarens tre huvuduppgifter: att leda förundersökningar, väcka åtal och föra statens talan i domstol.
Sveriges Domstolar – Vem är vem i en brottmålsrättegång https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/sa-gar-rattegangen-till/vem-ar-vem-i-en-brottmalsrattegang/ Ger en tydlig översikt över rollerna i rättssalen, till exempel domare, nämndemän, åklagare, försvarare, målsägande och vittnen.
Sveriges Domstolar – Det här händer i ett brottmål https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/sa-hanteras-ett-brottmal-i-domstol/ Förklarar hur ett brottmål går från förundersökning och åtal till rättegång och dom, med fokus på åklagare, försvarare och domstolens roll.
Sveriges Domstolar – Huvudförhandling i brottmål https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/sa-gar-rattegangen-till/huvudforhandling-i-brottmal/ Beskriver hur själva rättegången går till och hur åklagare, försvarare, tilltalad, målsägande och vittnen får komma till tals.
Sveriges Domstolar – Tilltalad https://www.domstol.se/amnen/brott-och-straff/for-dig-som-ar-kallad-till-brottmalsrattegang/tilltalad/ Förklarar den tilltalades roll, rätten till offentlig eller privat försvarare och hur domstolen prövar skuld och straff.
Åklagarmyndigheten – Offentlig försvarare https://www.aklagare.se/ordlista/o/offentlig-forsvarare/ Ger en kort och tydlig definition av offentlig försvarare som en advokat utsedd av rätten för att försvara en misstänkt.
Åklagarmyndigheten – Anhållande och häktning https://www.aklagare.se/fran-brott-till-rattegang/brottsutredningen/anhallande-och-haktning/ Visar hur polis, åklagare och domstol har olika roller vid frihetsberövande och när den misstänkte har rätt till försvarare.
Sveriges riksdag – Rättegångsbalk (1942:740) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rattegangsbalk-1942740_sfs-1942-740/ Primärkälla till reglerna om domstolar, rättegångar, åklagare, försvarare, bevisning och brottmål.
Sveriges riksdag – Lag (1988:609) om målsägandebiträde https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1988609-om-malsagandebitrade_sfs-1988-609/ Primärkälla till reglerna om målsägandebiträde och hur brottsoffrets intressen kan tas tillvara under förundersökning och rättegång.
Brottsoffermyndigheten – Stöd efter en polisanmälan https://www.brottsoffermyndigheten.se/utsatt-for-brott/stod-och-skydd/stod-efter-en-polisanmalan/ Förklarar målsägandebiträde, stödperson, vittnesstöd och juridisk hjälp ur brottsoffrets perspektiv.
Regeringen – Rättsväsendet https://www.regeringen.se/regeringens-politik/rattsvasendet/ Sätter polis, åklagare, domstol och kriminalvård i ett större sammanhang och visar hur rättsväsendet ska skapa rättssäkerhet och rättstrygghet.
Advokatsamfundet – Advokaten i rättsstaten https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/advokatyrket/advokatens-roll-i-rattsstaten.pdf Förklarar advokatens roll i rättsstaten och passar särskilt till avsnitt om försvararens uppdrag och lojalitet mot klienten.