Välkommen till din guide om politik och statsskick! Vem bestämmer i ett land, och hur går det egentligen till? Politik handlar i grunden om hur vi fördelar makt och resurser i ett samhälle. Men för att förstå politiken måste vi först förstå statsskicket – alltså de regler som bestämmer hur ett land ska styras. Är det folket som väljer sina ledare i en demokrati, eller är det en enskild person som har all makt i en diktatur?

På den här sidan har vi samlat allt du behöver för att få koll på statskunskapens grunder. Här hittar du lättlästa faktatexter, diskussionsfrågor och arbetsmaterial som reder ut skillnaderna mellan olika politiska system. Oavsett om du pluggar till ett prov eller är lärare som letar efter färdigt lektionsmaterial, så hittar du verktygen här för att förstå maktens mekanismer.

Politik och statsskick

Demokratins
Maskineri

Alla människor ingår i ett samhälle. Frågan är inte om vi påverkas av samhället – utan hur vi kan påverka det i gengäld. Välkommen till en resa genom makt, ideologier och styrelseskick.

Scrolla för att läsa

Del 1. Politik och Statsskick

Vad är Makt?

Politik handlar om att diskutera, driva och fatta beslut i frågor som rör det gemensamma. Hur ska resurser fördelas och hur ska makten användas?

Politiska beslut fattas på olika nivåer. Lokalt i kommunen (ska vi bygga en ny skola?), nationellt i riksdagen (ska skatterna sänkas?), och internationellt inom EU. För att få igenom ett beslut krävs oftast en majoritet. Politik är därför konsten att övertyga – men också konsten att kompromissa. Ingen politiker har obegränsad makt.

Formell och informell makt

Den formella makten är den som står inskriven i lagar och grundlagar. Sveriges statsskick (hur landet styrs av riksdag, regering och domstolar) är formell makt. Men det finns också informell makt – makt som inte står i lagen men som påverkar enormt. Företag, medier, influencers och intresseorganisationer (t.ex. Greenpeace) utövar ofta informell makt genom opinionsbildning och lobbying.

Maktsorteraren

Vem har vilken typ av makt i samhället? Sortera aktören i rutan!

Laddar…

Del 2. Din påverkan

Att göra sin röst hörd

Att rösta i val är grunden i en demokrati, men det är långt ifrån det enda sättet att påverka. Du kan engagera dig i en förening, starta en namninsamling på sociala medier, skriva insändare eller demonstrera på gatorna. Till och med dina vardagliga val är politiska – väljer du att köpa eller bojkotta en viss produkt?

Ungas engagemang

Många unga engagerar sig djupt i specifika frågor (som klimat eller rasism) snarare än i traditionell partipolitik. Tyvärr känner en stor andel unga (16-24 år) att de har små möjligheter att påverka samhället i stort.

Från Lobbying till Civil Olydnad

Begreppet aktivism används när människor aktivt agerar för förändring. Det mesta sker inom lagens ramar, men ibland tar det extrema uttryck.

Aktivism-mätaren

Klicka på punkterna för att se var gränsen i demokratin går.

Lagligt / Demokratiskt

Rösta & Gå med i parti

Kärnan i det representativa demokratiska systemet.

Del 3. Idéerna bakom makten

De politiska Ideologierna

Hur ska samhället fungera? Vem ska bestämma? Försök att svara på de frågorna kallas ideologier. En ideologi är en karta över hur man tycker samhället bör se ut (en utopi). De klassiska ideologierna formades under 1700- och 1800-talets revolutioner och industrialisering.

”Ideologier uppstår sällan av en slump. De växer fram som en reaktion när människor upplever att samhället är orättvist.”

Liberalism

Klicka för att läsa mer

Fokus: Individens frihet.
Staten ska lägga sig i så lite som möjligt. Fri handel, företagsamhet och yttrandefrihet är centralt. Alla ska ha rätten att forma sitt eget liv.

Socialism

Klicka för att läsa mer

Fokus: Jämlikhet och gemensamt ägande.
Växte fram som kritik mot klassklyftorna. Samhällets resurser måste fördelas rättvist, människors behov går före företagens vinst.

Konservatism

Klicka för att läsa mer

Fokus: Bevara traditioner och stabilitet.
Snabba samhällsförändringar (revolutioner) är farliga. Man vill bygga vidare på historiska erfarenheter och betonar personligt ansvar.

Ekologism

Klicka för att läsa mer

Fokus: Miljön och hållbarhet.
Människan är beroende av naturen. Kritiserar överkonsumtion och vill att beslut ska tas med hänsyn till kommande generationer.

Det finns även nyare rörelser som Feminism (kampen för jämställdhet mellan könen) och extrema, auktoritära ideologier som Fascism och Nazism som är raka motsatsen till demokrati, där staten styr med våld och rasistiska grunder.

Del 4. Den politiska kartan

Höger, Vänster och GAL-TAN

Partier klumpar ofta ihop sig baserat på sin ideologi. Historiskt har Höger-Vänster-skalan (som härstammar från franska revolutionen) varit viktigast. Vänster = staten ska fördela resurser (högre skatt). Höger = staten ska hålla sig undan (individens frihet).

Men idag räcker inte den skalan för att förklara allt. Därför har vi fått GAL-TAN-skalan som mäter kulturella värderingar istället för bara ekonomi.

Politiska Kompassen

Hovra över eller klicka på kvadraterna för att förstå fälten.

GAL (Grön, Alternativ)

TAN (Traditionell, Auktoritär)

Vänster

Höger

Välj ett område i kompassen för att se vad det innebär.

Del 5–7. Världens styren

Statsskick och Diktaturer

Ett lands grundlag bestämmer statsskicket. I Sverige har vi representativ demokrati (vi väljer politiker till riksdagen) och parlamentarism (regeringen måste tolereras av riksdagen). Vi har också en monarki, men kungen saknar politisk makt.

Ute i världen ser det mörkare ut. Enligt index från t.ex. Freedom House minskar antalet demokratier. En sann demokrati kräver fria val, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rättssäkerhet. Motsatsen är Diktaturen. Där ligger makten hos en person eller elit, medierna censureras, och mänskliga rättigheter kränks rutinmässigt. Det kan vara enpartistater (Kina), militärdiktaturer (Myanmar) eller teokratier (Iran).

Lärarsektion & Arbetsbok

Här kan du arbeta med texten direkt på skärmen. Gör quizet för att testa dig, skriv dina svar och skriv ut när du är klar!

Tips: Du kan skriva dina svar direkt i rutorna nedan. När du är färdig kan du klicka på knappen ”Skriv ut / Spara som PDF” längst ner.

1. Vad menas med politik och varför är den viktig i ett samhälle?

2. Förklara skillnaden mellan formell och informell makt. Ge ett exempel på varje.

3. På vilka sätt påverkar politiska beslut människors vardag?

4. Ge tre exempel på andra sätt än att rösta som en person kan påverka samhället på.

5. Förklara hur konsumtion (vad du väljer att köpa) kan vara ett sätt att uttrycka en politisk åsikt.

6. Vad är aktivism, och vad är den avgörande skillnaden mellan laglig aktivism och civil olydnad?

7. Välj två ideologier (t.ex. Liberalism och Socialism). Beskriv deras största olikheter när det gäller ekonomi och frihet.

8. Vad är populism, och på vilket sätt skiljer den sig från en vanlig ideologi?

9. Vad mäter GAL–TAN-skalan och varför har den blivit viktigare för att förstå dagens politik?

10. Förklara kort hur Parlamentarism fungerar i ett land (som t.ex. Sverige).

11. Vilka är de allra viktigaste grundkraven för att ett land faktiskt ska räknas som en sann demokrati?

12. Beskriv tre typiska kännetecken för hur en Diktatur styrs och hur det påverkar medborgarna.

Fråga 1 av 10

Laddar fråga…

Demokrati

Styrelseskick där folket har makt genom fria, återkommande val och politiskt deltagande.

Ideologi

En kompass! Sammanhängande idéer om hur samhället bör organiseras och styras.

Formell makt

Makt som är tydligt reglerad i lagar och grundlagar (t.ex. Sveriges Riksdag).

Informell makt

Makt som inte är lagstadgad men som påverkar enormt (t.ex. media, influencers, stora företag).

Civil olydnad

Att medvetet men fredligt bryta mot en lag som protest, för att uppmärksamma en fråga.

Populism

Politisk stil som erbjuder enkla lösningar och målar upp en konflikt mellan ”folket” och ”eliten”.

GAL-TAN

Kulturell värderingsskala. GAL (Grön, Alternativ, Libertär) och TAN (Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk).

Parlamentarism

System där regeringen måste ha stöd (eller iallafall tolereras) av riksdagen (parlamentet) för att få styra.

Teokrati

En diktatur där religiösa ledare har den yttersta politiska makten och styr utifrån religionen.

Rättssäkerhet

Att lagarna gäller lika för alla och att domstolarna är helt oberoende av politikerna.

Vad menas med statsskick?

Statsskick är de grundläggande reglerna för hur ett land styrs. Det beskriver vem som har makten, hur den utövas och hur ledarna utses. De vanligaste formerna av statsskick är republik och monarki, som i sin tur kan vara antingen demokratier eller diktaturer.

Vad är skillnaden mellan demokrati och diktatur?

I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, oftast genom fria val där man väljer representanter. Medborgarna har rättigheter som åsiktsfrihet och rättssäkerhet. I en diktatur styrs landet av en person eller en liten grupp (t.ex. ett parti eller militären) utan folkets kontroll, och mänskliga rättigheter är ofta kraftigt begränsade.

Vad är en parlamentarisk republik?

Det är ett statsskick där statschefen är en president (republik) och där regeringen är beroende av stöd från parlamentet (parlamentarism). Sverige är en parlamentarisk monarki, medan t.ex. Tyskland är en parlamentarisk republik.

Hur hänger politik och statsskick ihop?

Man kan se det som att statsskicket är spelplanen och reglerna, medan politiken är själva spelet. Statsskicket sätter ramarna för hur beslut får fattas, och politiken är de olika idéer och beslut som partier och politiker driver inom dessa ramar.

Vad innebär maktdelningsprincipen?

Det är idén att makten i en stat ska delas upp mellan olika organ (oftast den lagstiftande, verkställande och dömande makten) för att förhindra att en person eller grupp får för mycket makt och missbrukar den.

Källor

Nationalencyklopedin – Statsskick https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/statsskick En oumbärlig svensk grundkälla som förklarar de olika sätten att organisera en stat. Den reder ut skillnaderna mellan monarki och republik, samt hur makten fördelas mellan statschef, regering och parlament.

Encyclopaedia Britannica – Political system https://www.britannica.com/topic/political-system En djuplodande engelskspråkig artikel som analyserar de juridiska och sociala strukturerna i olika politiska system. Den ger en utmärkt internationell kontext till hur makt utövas och legitimeras.

Sveriges Riksdag – Så funkar riksdagen https://www.riksdag.se/sv/sa-funkar-riksdagen/ En svensk primärkälla av högsta kvalitet. Här beskrivs det svenska statsskicket i praktiken: hur lagar stiftas, hur regeringen granskas och hur parlamentarismen fungerar i Sverige.

World History Encyclopedia – Athenian Democracy https://www.worldhistory.org/Athenian_Democracy/ För att förstå moderna statsskick är det bra att gå till rötterna. Denna engelska källa förklarar hur världens första demokrati fungerade i Aten och vilka likheter och skillnader som finns med dagens system.

Wikipedia – GAL–TAN https://sv.wikipedia.org/wiki/GAL%E2%80%93TAN Eftersom din länkade sida tar upp GAL-TAN-skalan, är detta en bra svensk referens. Den förklarar den värderingsbaserade dimensionen i politiken (Grön/Alternativ/Libertariansk mot Traditionell/Auktoritär/Nationalistisk) som kommit att komplettera den klassiska höger-vänster-skalan.

Europaparlamentet – Hur EU-lagstiftningen fungerar https://www.europarl.europa.eu/about-parliament/sv/powers-and-procedures/legislative-powers En officiell källa på svenska som förklarar det överstatliga statsskicket inom EU. Den beskriver beslutsprocessen och hur lagar som stiftas i Bryssel blir gällande i medlemsländerna.

Stanford Encyclopedia of Philosophy – Democracy https://plato.stanford.edu/entries/democracy/ En akademiskt tung och djuplodande engelsk resurs för den som vill förstå de bakomliggande teorierna. Den diskuterar demokratins moraliska grund, utmaningar och varför det anses vara det mest rättvisa statsskicket.