Jordbävningar
Jordbävningar
När spänningar i jordskorpan släpper och marken börjar skaka. Här tränar du på att förstå både naturprocessen och varför samma typ av skalv kan få helt olika följder för människor.
punkten på markytan
där brottet startar
spricka eller svaghetszon där berg kan röra sig
Marken under oss känns fast. Hus, vägar, skolor och broar byggs som om jorden ligger stilla. Men jordskorpan är inte en enda hård platta. Den består av stora och små delar som rör sig långsamt. Ofta märker vi ingenting. Rörelsen kan pågå i år, hundratals år eller ännu längre utan att marken skakar.
Problemet är att plattor och berggrund inte alltid glider mjukt. De kan fastna mot varandra. Då byggs spänningar upp, ungefär som när du böjer en linjal eller drar i ett gummiband. Till slut kan berget inte hålla emot längre. Då släpper spänningen plötsligt, energi skickas ut som vågor genom marken och vi får en jordbävning.
En jordbävning är en naturhändelse. Den blir en katastrof först när skakningen möter människor, byggnader, vägar, elnät, vattenledningar och samhällen som inte klarar påfrestningen.
Samma skalv – olika följder
Tänk dig två städer som drabbas av ungefär lika kraftiga skalv. Magnituden är nästan densamma, men följderna blir helt olika.
Skalvet blir svårt att hantera
Många hus är gamla eller dåligt byggda. Vägar är smala. Sjukhuset ligger nära skadade kvarter. Räddningstjänsten har få resurser och elnätet slås snabbt ut.
Skador uppstår – men färre dör
Husen är byggda för att tåla skakningar bättre. Skolor övar. Broar och sjukhus har förstärkts. Det finns öppna samlingsplatser och tydliga krisplaner.
Vad gjorde skillnaden?
Tryck på en faktor och se hur den kan påverka följderna av ett skalv.
Startfråga: Om magnituden är ungefär lika, varför blir följderna ändå olika? Välj en faktor ovan.
Visa jämförelse utan JavaScript
Byggnader: Hus som inte är förstärkta kan rasa även vid ett måttligt skalv. Vägar: Om broar rasar försenas hjälp. Sjukvård: Skadade behöver snabbt vård. Beredskap: Övningar gör att människor vet vad de ska göra. Ekonomi: Rika och fattiga samhällen har olika möjligheter att bygga säkert och återhämta sig.
Hur uppstår en jordbävning?
De flesta jordbävningar hänger ihop med plattgränser och förkastningar. En förkastning är en spricka eller svaghetszon i berggrunden där två delar av jordskorpan kan röra sig i förhållande till varandra.
När berggrunden fastnar fortsätter krafterna ändå att verka. Spänningen ökar. När friktionen till slut inte räcker för att hålla emot sker ett snabbt brott eller en snabb glidning. Då frigörs energi som seismiska vågor. Det är de vågorna som får marken att skaka.
Skakningen kan vara kort, men följderna kan bli långvariga: rasade hus, förstörda vägar, trasiga vattenledningar, bränder, efterskalv och människor som behöver hjälp.
Fokus, epicentrum och magnitud
För att förstå jordbävningar behöver du några nyckelbegrepp. De hjälper dig att skilja mellan var skalvet startar, var det märks på ytan och hur stort skalvet är.
Fokus
Fokus är platsen nere i jordskorpan där brottet startar. Det kallas också hypocentrum.
Epicentrum
Epicentrum är punkten på jordytan rakt ovanför fokus. Ofta blir skakningen stark nära epicentrum, men markens egenskaper spelar också roll.
Magnitud
Magnitud beskriver skalvets storlek och energi. Den säger inte ensam hur stora skadorna blir.
Seismograf
En seismograf mäter markens rörelser. Mätningar från flera platser kan användas för att lokalisera ett skalv.
Efterskalv
Efterskalv är skalv som kommer efter huvudskalvet när berggrunden fortsätter att anpassa sig.
Byggnorm
Byggnormer är regler för hur byggnader ska konstrueras. I jordbävningszoner kan de vara avgörande för hur många som överlever.
Magnitud är bara en del av förklaringen
Det är lätt att tro att ett skalv med högre magnitud alltid leder till större katastrof. Så enkelt är det inte. Magnituden beskriver själva skalvets storlek, men skadorna beror också på djup, avstånd, marktyp, byggnader, befolkningstäthet, beredskap och tidpunkt.
Ett grunt skalv nära en stor stad kan bli mycket farligare än ett starkare skalv långt från människor. Lös mark kan förstärka skakningar. Dåligt byggda hus kan rasa. Trasiga vägar kan göra att hjälp kommer fram långsamt. Därför behöver geografi alltid koppla ihop naturprocessen med samhället.
Skalvets styrka + platsens sårbarhet + samhällets beredskap = hur stora konsekvenserna blir.
Var är jordbävningar vanligast?
Jordbävningar är vanligast vid plattgränser. Där kan plattor krocka, glida isär eller röra sig längs varandra. Särskilt aktiva områden finns runt Stilla havet, i bergskedjeområden där plattor pressas samman och längs stora förkastningar.
Sverige ligger långt från en aktiv plattgräns. Därför är stora jordbävningar ovanliga här. Små jordskalv förekommer, men de flesta är svaga jämfört med skalv i till exempel Japan, Chile, Indonesien eller Kalifornien.
Vad kan en jordbävning orsaka?
Själva skakningen är ofta bara början. I en tät stad kan följderna sprida sig genom hela samhället.
Sluttningar, bergväggar eller jordmassor kan börja röra sig när marken skakar.
Gasledningar, elledningar och trasiga byggnader kan skapa bränder som blir svåra att släcka.
Om havsbotten rör sig vid ett kraftigt undervattensskalv kan stora vågor skapas.
Broar, vägar, hamnar, elnät, vattenledningar och mobilmaster kan slås ut.
Vattenmättad lös mark kan tillfälligt bete sig som vätska. Då kan byggnader luta, sjunka eller falla.
Fler skalv kan skada redan försvagade byggnader och göra räddningsarbete farligare.
När blir en jordbävning en katastrof?
En jordbävning ute i havet eller i ett obebott område kan vara kraftig utan att orsaka stora skador. Ett mindre skalv i en tät stad med svaga byggnader kan däremot bli katastrofalt.
Det är därför ordet sårbarhet är så viktigt. Sårbarhet handlar om hur hårt människor och samhällen kan drabbas. Fattigdom, trång bebyggelse, dåliga byggnader, brist på sjukvård, svaga vägar och låg beredskap gör konsekvenserna större. Starka byggnormer, övningar, riskkartor och snabb räddningstjänst kan minska riskerna.
Välj tre åtgärder
En växande kuststad ligger nära en aktiv förkastning. Kommunen har begränsad budget. Välj tre åtgärder som du tycker bör prioriteras.
Välj upp till tre åtgärder. Försök tänka i flera led: vad räddar liv direkt, vad gör samhället mindre sårbart och vad hjälper efter skalvet?
Visa möjlig lösning utan JavaScript
Starka val är byggnormer, förstärkt infrastruktur, övningar och riskkartor. De minskar sårbarheten innan skalvet sker. Fasadmålning eller lugnande reklam kan kännas bra, men minskar inte själva risken särskilt mycket.
Skriv ett resonemang
Använd minst tre begrepp: jordbävning, fokus, epicentrum, magnitud, sårbarhet, byggnorm, efterskalv.
Snabbkoll: jordbävningar
Testa de viktigaste begreppen. Efter varje svar får du en förklaring.
1. Vad betyder fokus?
Rätt svar: Platsen nere i jordskorpan där brottet startar.
2. Vad betyder epicentrum?
Rätt svar: Punkten på markytan rakt ovanför fokus.
3. Vad beskriver magnitud?
Rätt svar: Skalvets storlek/energi, inte hela katastrofens omfattning.
4. Var sker många jordbävningar?
Rätt svar: Vid plattgränser och förkastningar.
5. Varför kan lika starka skalv få olika följder?
Rätt svar: Byggnader, sårbarhet, beredskap och infrastruktur skiljer sig åt.
6. Vad är efterskalv?
Rätt svar: Skalv som kommer efter huvudskalvet.
7. Ge exempel på följder.
Rätt svar: Ras, bränder, tsunamier och förstörd infrastruktur.
8. Hur kan risk minska?
Rätt svar: Genom byggnormer, riskkartor, utbildning, övningar och förstärkt infrastruktur.
Källor och bildkällor
- USGS – The Science of Earthquakes: https://www.usgs.gov/programs/earthquake-hazards/science-earthquakes
- USGS – Earthquake Magnitude, Energy Release, and Shaking Intensity: https://www.usgs.gov/programs/earthquake-hazards/earthquake-magnitude-energy-release-and-shaking-intensity
- SGU – Jordbävningar och vulkaner: https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/
- Svenska nationella seismiska nätet – Jordskalv i Sverige: https://www.uu.se/forskning/svenska-nationella-seismiska-natet
- Ready.gov – Earthquakes: https://www.ready.gov/earthquakes
- Bildkälla San Andreas-karta: Wikimedia Commons, File:San_Andreas.svg.
- Bildkälla San Andreas-vy: Wikimedia Commons, File:San_Andreas_Fault._Sight_from_%22Keys_View%22_-_panoramio.jpg.
- Bildkälla Haiti-skador: Wikimedia Commons, File:Haiti_earthquake_damage.jpg.
Källor
Nationalencyklopedin – Jordbävning https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordb%C3%A4vning Ger en faktagranskad grundförklaring av vad jordbävningar är, hur de uppstår och vilka följder kraftiga skalv kan få.
Sveriges geologiska undersökning – Jordbävningar och vulkaner https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/ Förklarar hur jordbävningar hänger ihop med litosfärplattornas rörelser och varför kraftiga skalv främst sker vid plattgränser.
Sveriges geologiska undersökning – Seismisk aktivitet https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/seismisk-aktivitet/ Ger en tydlig genomgång av plattgränser, förkastningar och hur rörelser i jordskorpan skapar seismisk aktivitet.
Uppsala universitet – Jordbävningar https://www.uu.se/forskning/svenska-nationella-seismiska-natet/jordbavningar Förklarar seismologi, seismiska vågor, jordskalv och hur skakningar i marken kan mätas och förstås.
Uppsala universitet – Svenska nationella seismiska nätet https://www.uu.se/forskning/svenska-nationella-seismiska-natet Ger svensk aktuell bakgrund om hur jordskalv registreras i Sverige och visar att även Sverige har återkommande men oftast svaga skalv.
Uppsala universitet – Stora svenska skalv https://www.uu.se/forskning/svenska-nationella-seismiska-natet/jordbavningar/stora-svenska-skalv Ger konkreta svenska exempel på jordskalv som känts av människor och kan användas för att visa att jordbävningar inte bara sker långt bort.
Naturhistoriska riksmuseet – Plattektonik och kontinentaldrift https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/jorden-geologi/jordklotet-och-jordskorpan/plattektonik-och-kontinentaldrift Förklarar hur plattektoniken sätter jordbävningar i ett större sammanhang tillsammans med vulkanism, förkastningar och bergskedjebildning.
U.S. Geological Survey – The Science of Earthquakes https://www.usgs.gov/programs/earthquake-hazards/science-earthquakes Förklarar begrepp som förkastning, epicentrum, hypocentrum, seismiska vågor och varför marken börjar skaka vid ett skalv.
U.S. Geological Survey – What is an earthquake and what causes them to happen? https://www.usgs.gov/faqs/what-earthquake-and-what-causes-them-happen Ger en kort och tydlig förklaring av hur långsam plattrörelse, friktion och plötsliga rörelser längs förkastningar orsakar jordbävningar.
British Geological Survey – What causes earthquakes? https://www.bgs.ac.uk/discovering-geology/earth-hazards/earthquakes/what-causes-earthquakes/ Förklarar varför de flesta jordbävningar sker vid plattgränser och hur teorin om plattektonik hjälper oss förstå var skalv inträffar.
National Geographic Education – Earthquake https://education.nationalgeographic.org/resource/resource-library-earthquake/ Ger en pedagogisk översikt över jordbävningar, plattgränser, riskområden och varför vissa delar av världen drabbas oftare än andra.
Encyclopaedia Britannica – Earthquake https://www.britannica.com/science/earthquake-geology Ger en faktagranskad fördjupning om jordbävningars orsaker, seismiska vågor, magnitud, effekter och koppling till geologiska förkastningar