SO-portalen · Geografi · Jordens krafter och naturkatastrofer

Jordens krafter · Exogena processer

En stens långa resa till stranden

Sanden du går på vid havet var en gång en bit av ett berg. Den här artikeln följer en enda sten på dess resa – och på vägen lär du dig hur vatten, is, vind, vågor och tyngdkraft formar jorden utifrån.

  1. Fjället
  2. Sluttningen
  3. Älven
  4. Mynningen
  5. Stranden

Kapitel 1 · Fjället

En spricka fylls med vatten

Vår sten börjar som en del av en bergvägg högt uppe på ett fjäll. Berget har legat där i miljontals år och ser orubbligt ut. Men i berget finns en hårfin spricka. En höstdag rinner regnvatten in i den. På natten blir det minusgrader, vattnet fryser till is och is tar större plats än vatten. Sprickan pressas isär en liten bit. Nästa dag tinar isen, vatten rinner in lite djupare, och natten därpå händer samma sak igen.

Efter tusentals sådana frostnätter lossnar en bit berg. Det som har hänt kallas vittring: berget har brutits sönder där det ligger, utan att flytta på sig. Frost är bara ett av sätten. Trädrötter kan växa in i sprickor och bända isär dem, och regnvatten kan lösa upp vissa mineral kemiskt så att berget smulas sönder. Alla dessa krafter verkar vid jordytan. Därför kallas de exogena processer – processer som kommer utifrån.

Kapitel 2 · Sluttningen

Tyngdkraften tar över

Den lösa stenen ligger nu på en brant sluttning. Här behövs ingen vind eller flod för att flytta den – det räcker med tyngdkraften. En dag när marken är genomblöt av regn och snösmältning ger sluttningen vika och stenen följer med en massa jord och grus nedåt.

Sådant händer också i Sverige. SGU skiljer mellan två typer. Vid ett ras faller block, stenar, grus och sand fritt, till exempel från en bergvägg eller en grusbrant. Vid ett skred kommer en hel sammanhängande jordmassa i rörelse, oftast i lera eller silt. Gemensamt för båda är att de kan ske utan förvarning. Vatten gör marken tyngre och mer instabil, och därför händer det ofta efter kraftigt regn.

Kapitel 3 · Älven

Transport i strömmande vatten

Stenen landar i en bäck som rinner mot dalen. Nu börjar resans längsta del. Det strömmande vattnet tar med sig stenen, slänger den mot botten och mot andra stenar. Kanterna slås av och stenen blir allt rundare och mindre. Det här är erosion: material nöts loss och transporteras bort.

Rinnande vatten är en av jordens starkaste landskapsformare. Där marken är brant rinner vattnet fort och kan skära ner i marken. Med tiden blir små fåror till raviner, och raviner till djupa dalar. Under riktigt lång tid kan en flod skära ut en hel kanjon.

Fish River Canyon i Namibia, en djup och slingrande kanjon i ett torrt landskap.
Fish River Canyon i Namibia är en av världens största kanjoner. Floden längst ner har skurit ut dalen under mycket lång tid. Foto: anagoria, Wikimedia Commons (Creative Commons).

När vår sten har kommit ner på slätten har den blivit ett runt sandkorn. Älven rinner lugnare nu. Den slingrar sig i bågar som kallas meandrar. I ytterkurvan, där vattnet går fortast, nöter den på stranden. I innerkurvan, där vattnet är lugnare, lägger den ifrån sig sand.

Kapitel 4 · Mynningen

Vattnet tappar kraften

Till slut når älven havet. Där bromsas vattnet upp tvärt. Strömmen orkar inte längre bära sand, slam och lera, och materialet sjunker till botten. Det kallas sedimentation. Lager efter lager byggs upp, och med tiden kan det bli helt nytt land – ett delta.

Satellitbild av Lenaflodens delta i Sibirien, där floden förgrenar sig i hundratals kanaler mot havet.
Lenaflodens delta i Sibirien sett från rymden. Floden delar upp sig i otaliga kanaler över land som den själv har byggt av sediment. Bild: ESA, Wikimedia Commons (Creative Commons).

Vittring bryter sönder. Erosion flyttar. Sedimentation lägger ner. Tre steg – och en ny strand kan börja.

Lässtopp

Vilket steg i resan?

Bestäm om varje exempel handlar om vittring, erosion eller sedimentation.

  • Is i en spricka pressar isär berget.
  • Sand lägger sig i innerkurvan av en älv.
  • En bäck för med sig grus nerför fjället.
  • Rötter från en tall vidgar en spricka i en häll.
  • Vågor sliter loss sten från en klippa och drar ut den i havet.
  • Sand samlas i en liten hög bakom en buske där vinden mojnar.
Visa facit

Vittring: isen i sprickan, tallrötterna. Erosion: bäcken med grus, vågorna vid klippan. Sedimentation: sanden i innerkurvan, sanden bakom busken.

Kapitel 5 · Stranden

Vågorna formar kusten

Sandkornet spolas till slut upp på en strand. Men inte ens här får det vila. Vid kusten arbetar vågor och strömmar hela tiden. De flyttar sand längs stranden, bygger upp sandrevlar på ett ställe och äter sig in i land på ett annat. Under stormar blir arbetet mycket kraftigare. Klippor av mjukt berg nöts bort snabbare än klippor av hårt berg, och därför blir kustlinjen ofta ojämn med uddar och vikar.

En klippa vid havet där vågorna har nött bort berget ojämnt så att grottor och utsprång har bildats.
Vågorna nöter olika fort i olika delar av klippan. Hårdare berg står kvar som utsprång, mjukare berg blir till skrevor och grottor. Foto: Uneven cliff erosion, geograph.org.uk via Wikimedia Commons (Creative Commons).

En kustlinje är alltså ingen fast gräns. Den är en plats där land och hav ständigt förhandlar. I Sverige blandas detta dessutom med landhöjningen: SGU beskriver hur tidigare skyddade områden kommer upp i vågornas räckvidd när landet stiger, så att erosionen hela tiden får nytt material att arbeta med.

Två krafter som vår sten missade

Vår sten reste med vatten och tyngdkraft. Men två andra exogena krafter kan göra samma jobb på helt andra platser.

Vinden kan inte flytta stora block, men den kan lyfta damm och föra sand långa sträckor. Där marken är torr, öppen och saknar växter får vinden fritt spelrum. Den bygger sanddyner som långsamt kan vandra, och den kan blåsa bort den bördiga matjorden från åkrar. Därför skyddar växter marken: rötterna håller kvar jorden och bladen bromsar vinden.

Isen är långsam men oerhört kraftfull. Under den senaste istiden täcktes Sverige av en inlandsis som var flera kilometer tjock. Den fungerade som sandpapper och transportband på samma gång: den slipade berg till runda hällar, drog med sig stenblock långa sträckor och lämnade efter sig morän. Smältvattnet som forsade fram under isen sorterade grus och sten och lade upp långa ryggar som vi kallar rullstensåsar.

Ett torrt ökenlandskap i Algeriet där vinden har nött och format sand och berg.
Vinderosion i Ouargla, Algeriet. I torra och öppna landskap är vinden en av de viktigaste krafterna. Foto: Wikimedia Commons (Creative Commons).
En rullstensås med tallskog – en lång grusrygg i det svenska landskapet.
Flottsbronäset, en rullstensås. Gruset avlagrades av smältvatten från inlandsisen. Foto: Wikimedia Commons (Creative Commons).

När människor sätter fart på slitaren

De exogena processerna är naturliga, men människor kan förstärka dem. När skog huggs ner försvinner rötterna som höll ihop jorden. När åkrar plöjs och lämnas bara kan regn och vind föra bort matjord. Och i städer täcks marken av asfalt och betong. Då kan regnvattnet inte sjunka ner i marken utan forsar fram över ytan, vilket kan ge både översvämningar och erosion.

Du har säkert sett det i liten skala. Tänk på genvägen över gräsmattan vid skolan. Först går några elever där, sedan fler. Gräset slits bort och marken blir bar. När det regnar spolas jorden lättare bort, och efter en tid syns en liten fåra. Det är samma process som skapar raviner – bara mycket mindre och snabbare.

Människor kan också bromsa slitaren. Växtlighet skyddar marken, våtmarker fångar upp vatten och terrasser på sluttningar minskar avrinningen. Men lösningar måste anpassas till platsen. Ett kraftigt kustskydd kan stoppa erosionen på en strand men flytta problemet till grannstranden längre bort.

Skrivuppgift

Berätta stenens resa

Skriv en kort text om hur en bit berg kan bli sand på en strand. Använd orden vittring, erosion, transport och sedimentation – och berätta vilka krafter som flyttar stenen på vägen.

Stöd: Först … · Sedan tog … över och … · När vattnet saktade in … · Till slut …

Testa dig själv

Åtta frågor om stenens resa och krafterna som formar jordytan.

1. Vad menas med vittring?

Att berg bryts sönder där det ligger.

2. Vilket exempel är erosion?

En bäck som för med sig grus.

3. Varför bildas ett delta vid en flodmynning?

Vattnet saktar in och släpper sanden.

4. Vad skiljer skred från ras?

Vid skred rör sig en hel sammanhängande jordmassa.

5. Vilken kraft bygger sanddyner i en öken?

Vinden.

6. Varför rundas stenar av i en älv?

De slår mot varandra och mot botten.

7. Hur bildades rullstensåsarna?

Smältvatten under inlandsisen avlagrade grus.

8. Varför kan asfalt öka risken för översvämning?

Regnet kan inte tränga ner i marken.

Begrepp att kunna

Exogen process
En process som verkar på jordytan och drivs av vatten, vind, is, vågor, temperatur eller tyngdkraft.
Vittring
När berg och sten bryts sönder där de ligger, till exempel genom frost, rötter eller kemiska reaktioner.
Erosion
När material nöts loss och transporteras bort.
Sedimentation
När material avlagras på en ny plats, oftast för att vattnet eller vinden tappar fart.
Ras och skred
Vid ras faller block och stenar fritt. Vid skred glider en hel jordmassa, oftast i lera eller silt.
Delta
Land som byggs upp av sediment där en flod mynnar ut i ett hav eller en sjö.
Rullstensås
En lång ås av sorterat grus och sten, avlagrad av smältvatten från inlandsisen.
Källor

Nationalencyklopedin – Exogena processer https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/exogena-processer Ger en faktagranskad definition av exogena processer som vittring, massrörelser, erosion, transport och deposition.

Sveriges geologiska undersökning – Erosion https://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/erosion-och-igenvaxning/erosion/ Förklarar hur vatten, vind, vågor och strömmar bryter loss, transporterar och avsätter material i landskapet.

Naturhistoriska riksmuseet – Det lösa jordtäcket https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/jorden-geologi/sveriges-geologi/det-losa-jordtacket Förklarar vittring, erosion, ras, skred och sedimentation samt hur lösa jordlager bildas ovanpå berggrunden.

Sveriges geologiska undersökning – Isälvssediment – spår av isälvarna https://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/isen-smalter/isalvssediment-spar-av-isalvarna/ Visar hur rinnande smältvatten från inlandsisen transporterade sten, grus och sand och avsatte material som rullstensåsar.

Sveriges geologiska undersökning – Postglacialt sand och grus https://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/landhojning-fran-havsbotten-till-lerslatt/postglacial-sand-och-grus/ Förklarar hur vågor och havsströmmar omlagrat jordarter och skapat strandvallar, svallgrus och andra spår i landskapet.

Statens geotekniska institut – Erosion https://www.sgi.se/vara-expertomraden/skred-ras-och-erosion/erosion Ger myndighetsperspektiv på erosion, särskilt stranderosion, och visar hur naturliga processer kan bli samhällsrisker.

Myndigheten för civilt försvar – Varför inträffar skred och ras? https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/naturolyckor-och-klimat/ras-och-skred/varfor-intraffar-skred-och-ras/ Förklarar hur gravitation, vatten, jordarter, erosion och mänsklig påverkan kan utlösa ras och skred.

SLU – Jordart https://www.slu.se/om-slu/organisation/institutioner/mark-miljo/miljoanalys/markinfo/markprofil/jordart/ Ger en tydlig förklaring av jordarter, kornstorlek och hur sediment avsätts av vind, vatten eller is.

National Geographic Education – Weathering https://education.nationalgeographic.org/resource/weathering/ Förklarar hur vatten, is, temperatur, växter och kemiska processer bryter ner bergarter vid jordytan.

British Geological Survey – Geological processes https://www.bgs.ac.uk/discovering-geology/geological-processes/ Ger en överskådlig genomgång av weathering, erosion och deposition som yttre processer som formar jordens landformer.

U.S. National Park Service – Weathering and Erosion https://www.nps.gov/articles/000/weathering-erosion.htm Förklarar skillnaden mellan vittring och erosion med enkla exempel på hur material bryts ner och sedan transporteras bort.

Encyclopaedia Britannica – Erosion https://www.britannica.com/science/erosion-geology Ger en faktagranskad översikt över erosion som transport av jord och bergmaterial genom vatten, vind, is och gravitation