När flödet får dig att känna att nästan alla tycker som du.
Den här sidan handlar inte om att internet alltid lurar dig. Den handlar om något mer vardagligt: att flöden, grupper och rekommendationer kan göra världen smalare än den egentligen är.
En filterbubbla kan göra att andra perspektiv hamnar längre bort, även om de fortfarande finns. Bild: Evbestie, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0.
Två elever, två helt olika världar
Selma och Amir går i samma klass. De har samma lärare, bor i samma stad och pratar ibland med samma personer. Ändå får de helt olika bild av en politisk fråga som diskuteras i deras flöden: om kommunen borde lägga mer pengar på kameror och ordningsvakter.
Selma har tidigare gillat klipp där människor berättar om otrygghet. Hon har stannat länge vid videor om brott, delat ett inlägg om övervakning och följer flera konton som ofta pratar om hårdare tag. Efter ett tag fylls hennes flöde av berättelser, kommentarer och rubriker som gör att övervakning känns som den självklara lösningen.
Amir har i stället klickat på inlägg om integritet, mänskliga rättigheter och hur övervakning kan missbrukas. Han följer konton som varnar för kontrollsamhälle och har diskuterat frågan i en grupp där nästan alla är kritiska. I hans flöde verkar nästan alla tycka att kameror och ordningsvakter är en dålig väg.
Båda möter riktig information. Båda kan hitta exempel som stödjer deras bild. Men ingen av dem ser hela samtalet. De möter främst sådant som passar deras tidigare beteende, deras kontakter och de grupper de befinner sig i. Det är här begreppen filterbubbla och ekokammare blir viktiga.
!
Viktig poäng: Problemet är inte att Selma eller Amir har åsikter. Problemet uppstår när flödet får deras egen bild att kännas som hela verkligheten.
Filterbubbla eller ekokammare?
Filterbubbla
En filterbubbla skapas när algoritmer och plattformar väljer ut innehåll åt dig utifrån vad du tidigare klickat på, tittat länge på, gillat, kommenterat, delat eller följt.
Ekokammare
En ekokammare uppstår när en grupp, ett forum eller ett nätverk upprepar ungefär samma åsikter tills de börjar kännas självklara och svåra att ifrågasätta.
Skillnaden är alltså inte att det ena är digitalt och det andra är analogt. Skillnaden handlar om vad som driver urvalet. I en filterbubbla är det ofta plattformens rekommendationer som sorterar fram mer av sådant du redan reagerat på. I en ekokammare är det ofta gruppens kultur som förstärker en viss syn på världen.
En filterbubbla kan börja nästan osynligt. Du tittar färdigt på en video. Algoritmen tolkar det som intresse. Du får en liknande video. Du reagerar igen. Snart verkar ämnet dyka upp överallt. Plattformen försöker inte nödvändigtvis göra dig extrem. Den försöker ofta göra något enklare: hålla kvar din uppmärksamhet.
En ekokammare känns ofta mer social. Du kanske är med i en grupp där alla skämtar om samma motståndare, delar samma memes och belönar de mest tvärsäkra kommentarerna med gillningar. Den som ställer en försiktig fråga kan få höra att den är okunnig, feg eller på “fel sida”. Då lär sig människor att hålla med, eller vara tysta.
Exempel: filterbubbla
Du tittar länge på klipp om en konflikt. Plattformen visar fler klipp med samma typ av konflikt, samma känsla och samma vinkel. Till slut känns det som att nästan allt handlar om just detta.
Exempel: ekokammare
I en gruppchatt delar flera personer inlägg som hånar en viss åsikt. Alla som håller med får skratt och hjärtan. Den som vill nyansera frågan får snabbt mothugg. Gruppen förstärker sig själv.
Varför är begreppen lätta att blanda ihop?
För att de ofta samverkar. Algoritmen kan leda dig till en grupp, och gruppen kan sedan få dig att klicka på ännu mer av samma innehåll. Då förstärker flödet och gemenskapen varandra.
Bubbelkartan: vad formar en persons bild?
Här tränar du på att se vilka källor som kan påverka en persons uppfattning. Klicka på de källor som formar Selmas bild av frågan om övervakning. När flera källor pekar åt samma håll kan bilden kännas starkare än den egentligen är.
Selmas flöde
Fråga: “Borde kommunen satsa mer på kameror och ordningsvakter?”
Din analys
Välj några källor så visas en analys här.
Ju fler källor som pekar åt samma håll, desto större risk att flödet känns som “alla tycker så”.
Flöden formas av vad vi stannar vid, klickar på och återvänder till. Bild: Japanexperterna.se, Wikimedia Commons, CC BY-SA 2.0.
Hur gemenskap kan bli isolering
Det är inte fel att hitta människor som delar ens intressen. Tvärtom kan gemenskap online vara viktig. Den som är ensam i sin klass kan hitta andra med samma hobby. Den som vill lära sig mer om ett ämne kan hitta kunniga personer. Den som känner sig missförstådd kan få stöd.
Problemet börjar när gemenskapen kräver att alla ska tycka lika. Då kan gruppen gå från att vara en plats för stöd till att bli en plats för kontroll. Vissa åsikter belönas. Andra hånas. Till slut kanske medlemmarna inte bara tycker lika, utan också börjar beskriva andra som dumma, onda eller hjärntvättade.
Det kan göra samtal svårare. Om man bara möter den sämsta versionen av motståndarens argument blir det lättare att avfärda alla som tycker annorlunda. Då minskar chansen att man faktiskt förstår varför andra människor tänker som de gör.
Filterbubbla eller ekokammare?
Sortera exemplen. Handlar det främst om algoritmstyrt urval, alltså filterbubbla, eller om gruppförstärkning, alltså ekokammare?
1. Du ser fler klipp om samma ämne eftersom du tittat länge på liknande klipp.
Rätt svar: Filterbubbla. Det handlar främst om rekommendationer utifrån tidigare beteende.
2. I en grupp hånas alla som ställer kritiska frågor.
Rätt svar: Ekokammare. Gruppen förstärker samma synsätt och gör avvikande röster svåra.
3. En plattform märker att du klickar på arga rubriker och visar fler arga rubriker.
Rätt svar: Filterbubbla. Urvalet styrs av mätbara beteenden.
4. En chatt belönar de mest tvärsäkra inläggen med skratt och gillningar.
Rätt svar: Ekokammare. Gruppens normer förstärker en viss stil och åsikt.
Varför spelar detta roll för demokratin?
Demokrati bygger inte bara på att människor får rösta. Den bygger också på att människor kan diskutera, ändra sig, lyssna på argument och förstå att samhällsfrågor ofta har flera sidor. Om många fastnar i ensidiga flöden kan det demokratiska samtalet bli svagare.
Ensidiga flöden kan påverka demokratin på flera sätt. För det första kan människor få en överdriven bild av hur många som håller med dem. För det andra kan motståndare framstå som farligare, dummare eller mer extrema än de egentligen är. För det tredje kan nyanserad information få svårt att spridas, eftersom den inte väcker lika stark reaktion som ilska, rädsla eller hån.
Det betyder inte att alla perspektiv är lika rimliga. Rasism, hot, konspirationsteorier och propaganda ska inte behandlas som “bara en annan åsikt”. Att spräcka bubblan betyder inte att du ska tro på dåliga källor. Det betyder att du ska leta efter seriösa motperspektiv: källor som är trovärdiga, öppna med sina argument och möjliga att kontrollera.
Sociala medier samlar många röster på samma plats, men sorteringen påverkar vilka röster vi faktiskt möter. Bild: mikemacmarketing, Wikimedia Commons/Flickr, CC BY 2.0.
Spräck bubblan utan att tappa källkritiken
Att söka fler perspektiv betyder inte att du ska klicka runt planlöst eller tro på första bästa konto som säger emot dig. Målet är att hitta seriösa källor som kan utmana din bild utan att dra dig in i desinformation.
S
Skriv påståendet exakt. Vad är det egentligen du vill undersöka?
P
Pröva avsändaren. Vem står bakom och vad kan syftet vara?
R
Reta inte algoritmen. Sök med neutrala ord, inte bara arga eller laddade ord.
Ä
Äkta motperspektiv. Leta efter den starkaste seriösa invändningen, inte den svagaste.
C
Checka fakta. Finns siffror, datum, citat eller bilder som går att kontrollera?
K
Kom ihåg osäkerhet. Ibland är den bästa slutsatsen: “Jag vet inte än.”
Spräck bubblan: hitta ett seriöst motperspektiv
Skriv ett påstående och låt verktyget skapa en enkel arbetsplan. Verktyget gör inte jobbet åt dig, men hjälper dig att ställa bättre frågor.
Din arbetsplan visas här
Utan JavaScript kan du ändå använda rutorna som en skrivuppgift: formulera påståendet, hitta en seriös motkälla och skriv vad som skulle kunna få dig att ändra uppfattning.
Centrala begrepp
Filterbubbla
En informationsmiljö där algoritmer visar mer av sådant som liknar det du redan klickat på, tittat på eller reagerat på.
Ekokammare
En grupp eller miljö där samma åsikter upprepas, bekräftas och förstärks medan andra perspektiv trängs undan.
Perspektiv
Ett sätt att se på en fråga. Samma fråga kan se olika ut beroende på erfarenheter, värderingar, fakta och intressen.
Polarisering
När avståndet mellan grupper ökar och samtalet blir mer vi mot dom, snarare än ett försök att förstå och lösa problem.
Rekommendation
När en plattform väljer ut vad den tror att du vill se härnäst, ofta baserat på tidigare beteende.
Ensidighet
När man nästan bara möter en sida av en fråga och därför får svårt att bedöma hur starka andra argument är.
Avslutning: världen är större än ditt flöde
Ett flöde kan kännas personligt, snabbt och självklart. Men det är inte världen. Det är en sorterad version av världen. Källkritik handlar därför inte bara om att fråga om något är sant eller falskt. Det handlar också om att fråga: Vilka röster ser jag ofta, vilka ser jag nästan aldrig och varför?
Bildkällor
Evbestie – FilterBubble.jpg. Wikimedia Commons. Licens: CC BY-SA 4.0. Används som huvudbild för att visa hur en informationsbubbla kan stänga ute andra perspektiv.
Internetkunskap – Så styr algoritmerna vad som visas på Facebook och andra sociala medier https://internetkunskap.se/artiklar/kallkritik/sa-styr-algoritmerna-dig/ Förklarar hur algoritmer sorterar flöden och nyanserar diskussionen genom att visa att filterbubblor är ett omdiskuterat begrepp.
Skolverket – Sökkritik och algoritmers betydelse https://larportalen.skolverket.se/api/resource/P05132760 Fördjupar hur algoritmer, söktjänster och sociala medier påverkar vilken information elever möter och hur källkritik behöver anpassas digitalt.
