Ryssland under första världskriget
När första världskriget bröt ut i augusti 1914 gick det gigantiska ryska kejsardömet in i konflikten med enormt självförtroende. De såg sig själva som de slaviska folkens beskyddare och marscherade iväg för att rädda lilla Serbien och krossa grannländerna i väst. Världen bävade inför tanken på den ”ryska ångvälten” – en armé så stor att den ansågs ostoppbar. Men verkligheten blev en helt annan. Ryssland var ett omodernt bondesamhälle som inte alls var redo för 1900-talets industriella krigföring. På den här sidan ska vi följa Rysslands hela resa genom första världskriget. Vi utforskar hur katastrofal brist på utrustning ledde till miljontals döda soldater, hur Tsar Nikolaj II:s inkompetens fick folket att svälta, och hur krigströttheten till slut utlöste den historiska revolution som förvandlade det gamla kejsardömet till världens första kommunistiska stat.
Ryssland: Jätten på lerfötter
Den enorma ”Ryska ångvälten” (den kejserliga armén). Till ytan och i antal soldater såg Ryssland ut som en oövervinnerlig stormakt, men armén led av massiva brister i utrustning och ledarskap.
Inför Första världskriget var det Ryska kejsardömet ett land av extrema kontraster. Till ytan var det världens största rike, och dess befolkning på nästan 170 miljoner människor gjorde att de europeiska generalerna darrade av skräck inför ”den ryska ångvälten”. Men under ytan var Ryssland ett medeltida samhälle som höll på att spricka i fogarna.
Makten låg helt och hållet hos en enda man: Tsar Nikolaj II från ätten Romanov. Det fanns ingen demokrati och inget parlament med makt. Tsaren trodde stenhårt på att han var utsedd av Gud för att styra Ryssland som en enväldig (absolut) härskare.
Tsar Nikolaj II av Ryssland. Hans enväldiga styre, vägran att införa demokrati och oförmåga att hantera krigets påfrestningar ledde till slut till både hans eget och kejsardömets fall.
Panslavismen – Rysslands ursäkt för krig
Varför drogs då det enorma Ryssland in i kriget? Svaret ligger till stor del i Panslavismen. Detta var en politisk och kulturell rörelse som menade att alla slaviska folk (ryssar, serber, bulgarer, polacker m.fl.) hörde ihop och hade ett gemensamt öde.
Ryssland såg sig självt som den stora beskyddaren (”Storebror”) för alla slaver i Europa. När Österrike-Ungern hotade det lilla slaviska landet Serbien i juli 1914, kände Tsaren att Rysslands heder stod på spel. Om han lät Serbien krossas, skulle Ryssland förlora all respekt. Dessutom fanns ett rent strategiskt intresse: Ryssland ville desperat ha kontroll över Bosporen (sundet vid Turkiet) för att få tillgång till Medelhavet för sina krigsfartyg. Att hjälpa slaver på Balkan var ett perfekt sätt att få inflytande i regionen.
”Jag förutser att trycket snart kommer tvinga mig att vidta extrema åtgärder som leder till krig. För att undvika en europeisk olycka vädjar jag till dig i vår gamla vänskaps namn att hindra din allierade.”
Jätten jämförd (1914)
När kriget var ett faktum ställdes det enorma Ryssland öga mot öga med det lilla, men hypermoderna, Tyska Riket. Studera staplarna nedan för att förstå varför Ryssland kallades ”en jätte på lerfötter”. Ryssland hade männen, men Tyskland hade maskinerna och infrastrukturen.
Ryssland (Röd) vs Tyskland (Grå) vid krigsutbrottet
Slutsats: En enorm, men outbildad bondearmé med extrem brist på vapen, tåg och fabriker mötte en topptränad, mekaniserad krigsmaskin.
Mannen som förgiftade hovet: Rasputin
Förutom de militära problemen ruttnade det ryska samhället inifrån under kriget. En stor anledning till detta var en enda man: den mystiske och skandalomsusade munken Grigorij Rasputin.
🩸
Blödarsjukan
Tsarens hemlighet
Den sjuke tronarvingen
Tsarens ende son, Alexej, led av blödarsjuka (hemofili). Varje litet blåmärke kunde vara dödligt. Tsarfamiljen höll detta strikt hemligt. När läkarna misslyckades var den ende som påstods kunna lindra pojkens smärtor bondemunken Rasputin.
👁️
Rasputin
Den galne munken
Makt i skuggorna
Tsarinan Alexandra blev helt beroende av Rasputin. När Tsaren åkte till fronten 1915 för att leda armén, var det i praktiken Rasputin som rådgav Tsarinan i hur Ryssland skulle styras. Han festade vilt och sparkade duktiga politiker, vilket gjorde folket rasande.
☠️
Mordet
Slutet på sagan (1916)
En omöjlig död
Ryska adelsmän mördade till slut Rasputin i december 1916 för att rädda monarkin. Myten säger att de förgiftade honom, sköt honom flera gånger och slog honom innan de slängde honom i en isig flod – och ändå dog han av drunkning. Men skadan på Tsarens rykte var redan skedd.
Ett oundvikligt fall
Ryssland gick in i kriget med enorm entusiasm 1914. Man bytte till och med namn på huvudstaden från St Petersburg till det mer slaviskt klingande Petrograd, eftersom ”Petersburg” lät för tyskt. Men efter tre år av svält, dåligt ledarskap, miljontals döda soldater vid Östfronten och skandalerna kring Rasputin, hade det ryska folket fått nog. Tsarens oförmåga att förstå sitt folks lidande blev slutet på ett av historiens mäktigaste imperier.
Ryska soldater i skogen. Det var landets miljontals fattiga bönder som tvingades betala det högsta priset för Tsarens krig. Till slut fick de nog, vägrade lyda order och vände vapnen mot sina egna ledare.
Bikupan: Reflektera över det Ryska Imperiet
Klicka på knappen för att få en historisk diskussionsfråga till er grupp.
Snabb-Quiz: Jätten på lerfötter
Slutuppgift: Det dömda imperiet
Ryssland gick in i första världskriget för att skydda Serbien och för att behålla sin status som en respekterad stormakt, men det beslutet kostade Tsaren allt han ägde.
Få en ledtråd för att komma igång
Fundera över hur stor skillnaden i industri och bildning var mellan Ryssland och Tyskland (se stapeldiagrammet). Hur påverkade Tsarens makt och skandalerna kring Rasputin folkets vilja att stödja kriget i längden?
- Ryska trupper i vinter: SO-Portalen
- Ryska soldater i skog: SO-Portalen
- Tsar Nikolaj II: SO-Portalen
Allt handlade om nationalism och allianser. Ryssland såg sig som ”storebror” till alla slaviska folk på Balkan, särskilt Serbien. När Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien efter skotten i Sarajevo (1914), kände sig Tsar Nikolaj II tvungen att ingripa för att skydda serberna och bevara Rysslands makt i Europa. Ryssland började mobilisera sin enorma armé, vilket fick Tyskland att förklara krig mot dem.
Det var ett begrepp som användes (och fruktades) av Tyskland och Österrike-Ungern. Ryssland hade en så ofantligt stor befolkning att man trodde att deras armé, likt en ångvält, långsamt och ostoppbart skulle rulla över Europa och krossa allt i sin väg enbart genom sin enorma mängd soldater.
Hemmafronten kollapsade totalt. Eftersom miljontals bönder skickades till fronten fanns det ingen som odlade maten. Dessutom användes alla Rysslands järnvägar till militären, så den mat som faktiskt fanns kunde inte transporteras in till städerna. Det ledde till extrem inflation (pengarna blev värdelösa) och massvält i stora städer som Petrograd (Sankt Petersburg) och Moskva.
Landet föll isär inifrån. År 1917 fick folket och armén nog av svält och död. Under våren störtades Tsaren, och under hösten samma år tog Vladimir Lenins kommunister (bolsjevikerna) makten i Oktoberrevolutionen. Lenins största vallöfte var att avsluta kriget direkt. I mars 1918 skrev det nya kommunistiska Ryssland (som snart skulle bli Sovjetunionen) under freden i Brest-Litovsk, där de tvingades ge upp enorma landområden till Tyskland för att få fred.
Hemmafronten kollapsade totalt. Eftersom miljontals bönder skickades till fronten fanns det ingen som odlade maten. Dessutom användes alla Rysslands järnvägar till militären, så den mat som faktiskt fanns kunde inte transporteras in till städerna. Det ledde till extrem inflation (pengarna blev värdelösa) och massvält i stora städer som Petrograd (Sankt Petersburg) och Moskva.
Källor
Nationalencyklopedin – Ryssland (Historia) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ryssland/historia Den historiska sektionen ger en faktagranskad överblick över tsarrikets inträde i kriget, de militära motgångarna och hur det ansträngda läget i landet bäddade för revolutionen 1917.
Encyclopaedia Britannica – Russia (World War I) https://www.britannica.com/place/Russia/World-War-I En djuplodande internationell resurs som analyserar tsar Nikolaj II:s ledarskap, de enorma logistiska problemen för den ryska armén och konsekvenserna av de tunga nederlagen mot Tyskland.
International Encyclopedia of the First World War (1914-1918-Online) – Warfare 1914-1918 (Russian Empire) https://encyclopedia.1914-1918-online.net/article/warfare-1914-1918-russian-empire/ En mycket detaljerad och akademisk artikel som går igenom den ryska arméns strider från 1914 fram till kollapsen, de ständiga frontförflyttningarna och det ryska befälets strategier.
International Encyclopedia of the First World War (1914-1918-Online) – Eastern Front https://encyclopedia.1914-1918-online.net/article/eastern-front/ Beskriver ur ett större perspektiv hur kriget på östfronten skilde sig radikalt från de låsta skyttegravarna i väst. Här belyses hur det enorma landskapet skapade ett mer rörligt krig som krävde miljontals ryska liv.
Imperial War Museums (IWM) – Why was there a Russian Revolution in 1917? https://www.iwm.org.uk/history/why-was-there-a-russian-revolution-in-1917 Fokuserar specifikt på kopplingen mellan första världskriget och revolutionen. Förklarar hur frontens massiva förluster, svält och brist på utrustning fick bägaren att rinna över för den ryska befolkningen.
Populär Historia – Ryska revolutionen 1917 https://popularhistoria.se/civilisationer/ryska-revolutionen-1917 En svensk artikel som ger en pedagogisk överblick över hur det kaotiska krigsläget och det militära sammanbrottet ledde till februarirevolutionen, oktoberrevolutionen och slutligen Rysslands avhopp från kriget.
Wikipedia – Eastern Front (World War I) https://en.wikipedia.org/wiki/Eastern_Front_(World_War_I) En extremt omfattande engelskspråkig artikel som i detalj täcker in alla stora fälttåg som den ryska armén deltog i, från katastrofen vid Tannenberg till de hårda villkoren i freden i Brest-Litovsk.
Wikipedia – Östfronten under första världskriget https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stfronten_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget Ger en koncis, pålitlig och lättöverskådlig svensk sammanfattning av Rysslands krigsinsats och hur den gradvisa bristen på vapen, ammunition och moral ledde till katastrof för det ryska imperiet.