Medier och källkritik · Åk 7–9
Smygreklam och sponsrat innehåll

När reklam inte ser ut som reklam.

Ett tips kan vara ärligt. En recension kan vara köpt. En vardagsbild kan vara planerad marknadsföring. Den här sidan hjälper dig att se skillnaden.

Tips eller reklam? Illustration av influencer som filmar sig själv med mobilen.
En influencer kan kännas som en kompis i flödet. Just därför måste reklam vara tydligt markerad när innehållet har kommersiellt syfte. Källa: Wikimedia Commons, Cartoon Woman Doing Her Social Influencer Selfie Video.

Det börjar med ett vanligt inlägg

Tänk dig att någon du följer lägger upp en bild från sin morgon. Kaffekopp, hörlurar, träningsväska och en ny hudkräm på bordet. Texten låter personlig: “Jag har äntligen hittat något som funkar för mig.” Längst ner står en rabattkod: SOFIA20. Är det fortfarande bara ett tips?

Det kan vara det. Men det kan också vara reklam. I sociala medier kan ett tips, en vardagsbild, en recension och ett betalt samarbete se nästan likadana ut. Därför behöver du inte bara fråga: verkar personen gilla produkten? Du behöver också fråga: finns det pengar, avtal, gratisprodukter, rabattkod, länk eller krav från ett företag bakom inlägget?

S @sofia_stil Publicerat för 12 minuter sedan

“Min nya favorit inför skolan!” Har testat den här krämen hela veckan och älskar känslan. Använd koden SOFIA20 så får du rabatt. Länk finns i profilen.

#vardag #tips #glow länk i bio

Vad är smygreklam?

Smygreklam är reklam som inte är tydlig för mottagaren. Problemet är inte att företag vill sälja saker. Problemet är när reklamen kläs ut till något annat: en spontan rekommendation, en privat åsikt, ett skämt, en recension eller en vardagsbild.

Traditionella annonser är ofta lätta att känna igen. De har annonsformat, logotyp, pris, kampanjtext och tydlig avsändare. Sponsrat innehåll i sociala medier kan vara svårare. Det kan dyka upp mitt i flödet, med samma ton och stil som personens vanliga inlägg. Då blir granskningen svårare, särskilt om följaren känner förtroende för personen.

Orsak

Personligt förtroende

Följaren känner igen personen, humorn, vardagen och sättet att prata.

Händelse

Produkten visas naturligt

Varan syns i hemmet, väskan, sminkrutinen, träningen eller spelkvällen.

Konsekvens

Reklamen känns som ett tips

Mottagaren kan påverkas utan att förstå att ett företag vill sälja något.

Centrala begrepp

Begrepp

Sponsrat innehåll

Innehåll som någon får ersättning för att publicera. Ersättningen kan vara pengar, produkter, resor, rabatt, provision eller annan förmån.

Begrepp

Samarbete

När en person och ett företag gör innehåll tillsammans. Ordet kan låta mjukare än reklam, men det kan fortfarande vara marknadsföring.

Begrepp

Reklammarkering

En tydlig markering som visar att innehållet är reklam, till exempel “Annons”, “Reklam” eller “Betalt samarbete”.

Begrepp

Rabattkod

En kod som ger följare rabatt. Den kan också visa företaget hur många köp influencern har påverkat.

Begrepp

Affiliatelänk

En länk där personen kan få provision när någon klickar eller handlar via länken.

Begrepp

Produktplacering

När en produkt visas i innehållet, till exempel på bordet, i handen, i bakgrunden eller i en video.

Varför måste reklam märkas?

Reklam ska vara tydlig eftersom mottagaren har rätt att förstå när någon försöker påverka ett köp, ett varumärke eller en känsla. Om reklamen är otydlig blir det svårare att bedöma budskapet kritiskt.

Det betyder inte att alla sponsrade inlägg är dåliga. En influencer kan faktiskt tycka om produkten. Ett företag kan samarbeta med någon som passar deras målgrupp. Problemet uppstår när mottagaren inte förstår att innehållet har ett kommersiellt syfte.

Undersökande språk

Frågor att ställa

  • Får personen pengar, produkter eller annan ersättning?
  • Finns rabattkod, köplänk eller affiliatelänk?
  • Finns ord som “samarbete”, “partner”, “ambassadör” eller “pressutskick”?
  • Är produkten ovanligt synlig i bild eller video?
  • Finns krav från företaget på vad som ska sägas eller visas?
  • Är reklammarkeringen lätt att se direkt, eller gömd bland hashtags?

Sponsringsjakten: hitta tecken på reklam

Här tränar du på att leta efter signaler. Ett inlägg behöver inte vara reklam bara för att en produkt syns. Men ju fler tecken du hittar, desto viktigare blir frågan: vem tjänar på att jag blir sugen?

M @max_morgon Story · nyss

“Många frågade om min nya väska. Jag använder den varje dag nu. Ni får 15% med koden MAX15. Klicka på länken i min profil innan söndag.”

MAX15 länk i profil innan söndag väska i centrum ingen tydlig reklammarkering
Klicka på signalerna du hittar
Facit om JavaScript är avstängt

Tecken på reklam i exemplet: rabattkod, länk i profil, brådska, produkten i centrum och ingen tydlig reklammarkering. Det betyder inte automatiskt att allt är olagligt, men det är tillräckligt för att du ska granska inlägget extra noga.

Otydligt eller tydligt?

Reklammarkering ska vara lätt att se och förstå. Om mottagaren måste leta bland hashtags, gissa vad ord betyder eller klicka vidare för att förstå, är markeringen svag.

Scenario 1

“ANNONS: Betalt samarbete med Sporta. Jag får ersättning för att visa skorna.”

Scenario 2

“Älskar min nya hoodie! #style #partner #helg #mys #favorit”

Scenario 3

“Fick hem ett paket från ett företag. Har inte testat ännu, men visar er senare vad jag tycker.”

Facit om JavaScript är avstängt

Scenario 1 är tydligt eftersom reklam och ersättning syns direkt. Scenario 2 är otydligt eftersom “partner” göms bland hashtags och inte självklart förklarar reklam. Scenario 3 är osäkert: ett pressutskick eller gåva kan ha kommersiellt syfte, men mer information behövs.

Varför gränsen kan vara svår

Alla tips är inte reklam. En vän kan rekommendera ett spel utan att tjäna en krona. En elev kan lägga upp sina nya skor för att hen faktiskt är nöjd. En influencer kan älska en produkt på riktigt och samtidigt få betalt. Det är just därför frågan inte bara handlar om känslan i inlägget.

Det viktiga är relationen bakom innehållet. Finns ett avtal? Har företaget skickat produkten? Får personen provision? Finns en rabattkod? Måste vissa ord, bilder eller budskap användas? Då finns ett kommersiellt syfte som mottagaren behöver känna till.

Hur unga kan påverkas

När reklam känns personlig kan den bli starkare än en vanlig annons. En följare kanske inte tänker “nu försöker någon sälja något”, utan “den här personen är som jag”, “det här verkar vara på riktigt” eller “alla verkar använda det här”. Då påverkas inte bara köpbeslut, utan också identitet, stil, kroppsideal, status och känslan av att passa in.

Tryck

“Alla har den”

Socialt bevis kan skapa känslan av att man hamnar utanför om man inte köper.

Identitet

“Sådan vill jag vara”

Produkten säljs tillsammans med en livsstil: snygg, rolig, vältränad, rik, fri eller populär.

Förtroende

“Jag litar på personen”

En följare kan lita mer på en influencer än på en traditionell annons, även när båda vill sälja.

Granskningslista för sponsrat innehåll

Använd listan när du granskar ett inlägg, en video, en story eller en recension. Målet är inte att misstänka allt, utan att förstå vad du faktiskt vet.

Kort dilemma: reklam till barn och unga

Är det okej att göra reklam till barn och unga om reklamen är tydligt markerad? Eller blir påverkan ändå för stark när den kommer från personer som unga följer varje dag?

Diskussionsfrågor
  • Vilken skillnad finns mellan reklam för en vinterjacka, energidryck, smink, spelvaluta och ekonomiska tjänster?
  • Är en influencer mer ansvarig om många följare är unga?
  • Räcker det att skriva “samarbete”, eller bör det stå “reklam” eller “annons”?
  • Vem har störst ansvar: företaget, influencern, plattformen, föräldrarna, skolan eller följaren?

Skrivruta: granska ett eget exempel

Välj ett inlägg, en video eller en recension du har sett. Beskriv vad som gör dig säker eller osäker på om det är reklam.

Källor och vidare läsning

Faktakällor
  1. Konsumentverket – Influencers reklaminlägg – regler för företag. Används för regler om reklammarkering, ersättning och kommersiellt syfte.
  2. Konsumentverket – Influerare och annonsörer fortsätter bryta mot lagen. Visar att dold reklam i sociala medier fortfarande är ett tillsynsproblem.
  3. Mediemyndigheten – De flesta barn och unga är positiva till influencers. Används för elevnära perspektiv på unga och influencers.
  4. Mediemyndigheten – Påverkas mitt barn av influencers?. Ger bakgrund om unga, reklam och påverkan i sociala medier.
  5. Internetstiftelsen, Digitala lektioner – Reklam och influencers på nätet. Pedagogisk källa om influencerbegreppet och reklam på nätet.
  6. Reklamombudsmannen – Regler för reklam. Ger översikt över reklamregler och självreglering.
Källor

Konsumentverket – Dold marknadsföring i sociala medier – regler för företag https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/dold-marknadsforing-i-sociala-medier-regler-for-foretag/ Förklarar varför smygreklam är förbjuden, hur reklam ska märkas och varför tydlighet är särskilt viktigt i sociala medier.

Konsumentverket – Influencers reklaminlägg – regler för företag https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/influencers-reklaminlagg-regler-for-foretag/ Ger konkreta regler för samarbeten mellan företag och influencers, inklusive ansvar, reklammarkering och dold marknadsföring.

Konsumentverket – Regler för reklam och marknadsföring https://www.konsumentverket.se/konsumentratt/regler-for-reklam/ Förklarar för konsumenter att sponsrade inlägg och reklamsamarbeten måste vara tydliga och att avsändaren ska framgå.

Konsumentverket – Marknadsföring till barn – regler för företag https://www.konsumentverket.se/marknadsratt-foretag/marknadsforing-till-barn-regler-for-foretag/ Visar varför barn och unga behöver extra skydd när reklam bäddas in i annat innehåll och blir svår att känna igen.

Mediemyndigheten – Barn, unga och influencers – en forskningsöversikt https://mediemyndigheten.se/globalassets/rapporter-och-analyser/2024/barn-unga-och-influencers—en-forskningsoversikt.pdf Ger forskningsstöd om hur barn och unga påverkas av influencers, reklam, sponsrat innehåll och svårigheten att identifiera marknadsföring.

Mediemyndigheten – Barns och ungas influencers – en fokusgruppsstudie https://mediemyndigheten.se/globalassets/rapporter-och-analyser/2024/barns-och-ungas-influencers–en-fokusgruppsstudie.pdf Visar hur barn och unga själva resonerar om influencers, grupptryck, reklam, ideal och källkritik i sociala medier.

Digitala lektioner – Reklam och influencers på nätet https://digitalalektioner.se/lektion/reklam-och-influencers-pa-natet/ Ger färdigt lektionsmaterial där elever får undersöka dold reklam, influencers, avsändare och skillnaden mellan information och reklam.

Digitala lektioner – Hur tjänar en influencer pengar på internet? https://digitalalektioner.se/lektion/hur-tjanar-en-influencer-pengar-pa-internet/ Förklarar sponsrade inlägg, affiliate-marknadsföring, rabattkoder och andra sätt som kommersiella samarbeten kan döljas i sociala medier.

UR Play – Om influencers och reklam https://urplay.se/program/235771-vem-ska-jag-tro-pa-om-influencers-och-reklam Ger ett elevnära program om influerarbranschen, reklam i sociala medier och hur man kan avkoda om innehåll är reklam eller inte.

Reklamombudsmannen – Beslut av RON och RO https://reklamombudsmannen.org/beslut/ Ger verkliga exempel på reklam som prövats, bland annat fall om bristande reklamidentifiering och influencer marketing.

Skatteverket – Influencers och reklamsamarbeten https://skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/inkomster/influencersochreklamsamarbeten.4.41f1c61d16193087d7f125bd.html Förklarar att pengar, produkter, tjänster, adlinks och rabattkoder kan vara ersättning, vilket hjälper elever att förstå vad som kan ligga bakom sponsrat innehåll.

European Commission – Influencer Legal Hub https://commission.europa.eu/topics/consumers/consumer-rights-and-complaints/influencer-legal-hub_en Ger EU-perspektiv på influencers som annonsörer, reklammarkering, kommersiella samarbeten och konsumentskydd online