Dödens och livets mening
Döden är det enda som helt säkert förenar alla som lever. Ändå pratar vi sällan om den. Genom historien har människor sökt svar på frågan om vad som händer efter döden — i Gilgamesheposet för 4 000 år sedan, i forntida Egyptens dödsböcker och i alla de stora religionerna.
På den här sidan kan du utforska hur kristendom, islam, judendom, hinduism, buddhism och sekulära livsåskådningar ser på döden och livet efter det. Du jämför perspektiven i ”Livets hjul”, tränar begrepp som karma, moksha, nirvana och uppståndelse med flipkort, tar ställning i existentiella dilemman och testar dina kunskaper i ett quiz.
Dödens — och livets — mening
Vad händer efter döden? Hur har människor i alla tider sökt svar på den frågan — och varför?
Det enda som förenar oss alla
Döden är kanske det enda som helt säkert förenar alla som lever. Vi ska alla dö. Ändå pratar vi sällan om döden. I stället kan den ofta upplevas som något skrämmande, speciellt när den drabbar någon vi känner.
För många kan tanken på ett liv efter döden vara en tröst, eller till och med något som ger livet här och nu en större mening. Men hur dessa tankar ser ut skiljer sig högst väsentligt — och en del anser att livet här och nu är det viktigaste, inte vad som händer sedan.
Döden i kulturen — Bröderna Lejonhjärta & Ghost
I Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta beskrivs hur två unga bröder kommer till Nangijala efter döden — en vacker plats, men inte utan problem. Brödernas liv blir en slags fortsättning, fast i en annan verklighet.
Den Oscarsbelönade filmen Ghost (1990) handlar om Sam, som efter sin död stannar kvar som en skyddande ande hos sin älskade Molly. Den sågs av miljoner världen över och berör frågan om vad kärlek och identitet egentligen är.
Gilgamesheposet — världens äldsta dödsångest
Gilgamesheposet skrevs för 4 000 år sedan och är världens äldst bevarade litterära verk. Det handlar om kung Gilgamesh som förlorar sin bäste vän Enkidu och drabbas av svår dödsångest:
Berättelsen visar att dödsrädslan inte är något modernt — den är lika gammal som mänskligheten.
Karin Boye — ”I rörelse”
Karin Boye växte upp i ett kristet hem men var i vuxen ålder påverkad av buddhism. I sin berömda dikt beskriver hon hur de bästa stunderna i livet kanske handlar om att längta — att vara på väg är att leva:
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd —
men det är vägen, som är mödan värd. — Karin Boye, ”I rörelse” (utdrag)
Vad händer efter döden?
Den dödes hjärta vägdes mot sanningen inför Osiris. Om vågskålarna inte vägde jämnt slukades den döde av Ammit. Bara de goda fick komma in i dödsriket — ett rike där livet varade för evigt.
Inom judendom, kristendom och islam finns tanken om uppståndelse och evigt liv hos Gud. Kristendom och islam beskriver ett paradis utan brister — men också en Domens dag som avgör om de döda kommer dit, eller till helvetets eldar.
En människa kan återfödas som ett djur — till vad beror på den karma man samlat. Goda handlingar ger god karma och god återfödelse. Återfödelsen ses som något man vill undgå. Målet är moksha — befrielse från återfödelsens kretslopp.
Liksom i hinduism finns återfödelse styrd av karma. Men buddhismen förnekar att det finns en evig själ — det som återföds är en process, inte en oföränderlig kärna. Målet är nirvana: att bli fri från lidande och återfödelsens kretslopp.
Många ateister ser döden som slutet — allt svart och tomt. Cicero menade att religionerna skapade onödig oro: bara den som ser döden som slutet kan vara lugn. Vid borgerliga begravningar betonas minnet av den döde — att vara ihågkommen är att inte riktigt vara död.
Flipkort — testa dig själv
Skriv, resonera & reflektera
Varför finns tankar om livet efter döden?
I nästan alla kulturer och religioner genom historien har människor trott på någon form av liv efter döden. Redan i Gilgamesheposet för 4 000 år sedan beskrivs dödsångest. Resonera kring varför du tror att dessa tankar är så universella och tidlösa.
Hinduism vs. kristendom — likheter och skillnader
Båda religionerna har föreställningar om vad som händer efter döden — men de skiljer sig på viktiga sätt. Jämför hinduismens syn på återfödelse, karma och moksha med kristendomens syn på uppståndelse, Domens dag och paradis.
Egyptens dödsbok — vad berättar bilden?
Texten beskriver en egyptisk dödsbok från 300-talet f.v.t. som visar en kvinna framför Osiris domstol. Hennes hjärta vägs mot sanningen. Analysera: Vad berättar den här föreställningen om hur egyptierna såg på rättvisa, moral och döden?
Tröst eller sanning?
En klasskamrat har nyligen förlorat sin mormor som hen stod väldigt nära. Klasskamraten säger: ”Jag vet att mormor är i himlen nu.” Du själv tror inte på ett liv efter döden. Ska du säga vad du tror — eller låta din klasskamrat behålla sin tröst?
Karma och rättvisa — förklaring eller ursäkt?
Inom hinduism och buddhism avgör karma vad man återföds som. Tänk dig att någon född i svåra förhållanden hör att det beror på dålig karma från ett tidigare liv. Är karma-tanken rättvis? Kan den vara skadlig?
Karin Boye och livets mening
Karin Boye skriver: ”det är vägen, som är mödan värd.” Resonera kring vad hon menar med det. Hur förhåller sig den tanken till religionernas mål — paradiset, moksha eller nirvana?
Quiz — Döden och livet
Diskussionsspinnare
Tryck på knappen för att slumpa en diskussionsfråga!
Inom kristendomen finns tron på uppståndelse — att de döda ska uppstå och leva evigt hos Gud. Många kristna talar om ett paradis för de rättfärdiga och en Domens dag som avgör varje människas öde. En del tolkar himmel och helvete som symboler.
Karma är lagen om orsak och verkan inom hinduism och buddhism. Goda handlingar ger god karma och en bättre återfödelse, medan onda handlingar leder till sämre villkor i nästa liv. Karman avgör alltså vad man återföds som.
Moksha är hinduismens begrepp för befrielse från återfödelsens kretslopp (samsara). Nirvana är buddhismens motsvarighet — tillståndet där allt lidande upphör. Båda innebär att man slipper återfödas, men buddhismen förnekar att det finns en evig själ som befrias.
Enligt egyptisk myt härskade guden Osiris över dödsriket. Alla döda ställdes inför Osiris domstol där deras hjärta vägdes mot sanningen. De som levt gott fick komma in i dödsriket — de onda slukades av demonen Ammit.
Många ateister menar att döden är slutet — att inget medvetande eller liv fortsätter. En del betonar istället att man lever vidare genom sina handlingar, idéer och i andra människors minnen. Redan den antike filosofen Cicero menade att döden bara är skrämmande om man tror att det kommer något efter.
Källor
Stanford Encyclopedia of Philosophy – The Meaning of Life https://plato.stanford.edu/entries/life-meaning/ En av världens tyngsta akademiska källor. Den går på djupet med de stora filosofiska frågorna: Är meningen med livet något vi skapar själva (subjektivt) eller finns det ett inbyggt syfte i universum (objektivt)?
Wikipedia (Svenska) – Meningen med livet https://sv.wikipedia.org/wiki/Meningen_med_livet En väldigt bra och bred svensk översikt. Den delar metodiskt upp frågan i vetenskapliga (biologiska), filosofiska och religiösa försök till svar.
Nationalencyklopedin – Existentialism https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/existentialism För att förstå modern etik kring livets mening är existentialismen central. Denna svenska faktatext förklarar idén om att ”existensen föregår essensen” – att vi föds utan någon förutbestämd mening och därmed har en total, och ibland ångestladdad, frihet att skapa vår egen mening.
Encyclopaedia Britannica – Death (Beliefs and attitudes) https://www.britannica.com/science/death/Beliefs-and-attitudes-concerning-death Ett världsledande uppslagsverk. Detta djupa engelska avsnitt utforskar hur olika religioner och kulturer genom historien har sett på döden, livet efter detta och rituella traditioner.
Svenska kyrkan – Tankar om döden https://www.svenskakyrkan.se/sorg/tankar-om-doden En utmärkt svensk primärkälla för att förstå hur en av de stora världsreligionerna (kristendomen) ser på döden i praktiken i dagens samhälle, och hur den religiösa tron kan ge tröst och meningsskapande inför livets slut.
Stanford Encyclopedia of Philosophy – Death https://plato.stanford.edu/entries/death/ Denna engelskspråkiga artikel ställer de svåra etiska och filosofiska frågorna om döden i sig: Är döden verkligen något dåligt för den som dör? Här tas till exempel den grekiske filosofen Epikuros berömda logik upp: ”När vi är, är inte döden, och när döden är, är inte vi.”
Wikipedia (Engelska) – Meaning of life https://en.wikipedia.org/wiki/Meaning_of_life Den engelska wikipediasidan är massiv och oerhört välkällhänvisad. Utöver filosofi och religion tar den även upp mycket intressanta psykologiska perspektiv, såsom Viktor Frankls logoterapi – idén att människans allra djupaste drivkraft varken är njutning eller makt, utan just sökandet efter mening.