Jordbävningar
Vid många plattgränser fastnar plattorna mot varandra. Rörelsen fortsätter, men friktionen bromsar. Då byggs spänning upp. När spänningen släpper sker ett skalv. Marken kan skaka, byggnader kan skadas och vägar kan blockeras.
Endogena processer
Geografi · Jordens krafter och naturkatastrofer
Endogena processer
När jordens inre krafter bygger, pressar, spräcker och skakar jordskorpan.
Marken känns fast – men den är inte helt stilla
När vi går över en skolgård, står på en trottoar eller tittar ut över ett berg kan marken kännas som något självklart och orörligt. Den ligger där den ligger. Men i geografi behöver vi ibland tänka i mycket längre tidsperspektiv än en dag, ett år eller ett människoliv. Då blir bilden annorlunda. Jordskorpan rör sig, trycks ihop, dras isär och spricker. Oftast går det så långsamt att vi inte märker något alls. Ibland släpper spänningar plötsligt, och då kan marken skaka.
De processer som drivs av jordens inre krafter kallas endogena processer. Ordet endogen betyder ungefär “som kommer inifrån”. Det handlar alltså inte om regn, vind, vågor eller is på jordytan, utan om värme, tryck och rörelser djupt inne i jorden. De här processerna kan bygga upp enorma landformer: bergskedjor, vulkaner, sprickzoner, djuphavsgravar och jordbävningsområden.
Det viktiga är inte att kunna varje teknisk detalj. Det viktiga är att förstå sambandet: jorden har ett hett inre, jordskorpan är uppdelad i plattor och plattornas rörelser skapar mönster på jordytan. Det är därför vulkaner och jordbävningar inte ligger helt slumpmässigt på kartan.
1
Värme i jordens inre
Jorden är varm inuti. Värmen påverkar materialet i manteln.
2
Långsamma rörelser
Rörelser i manteln bidrar till att plattorna i jordskorpan rör sig.
3
Spänningar byggs upp
Plattor kan krocka, glida isär eller skava längs varandra.
4
Landskap förändras
Följden kan bli jordbävningar, vulkaner, berg och djuphavsgravar.
Jordens lager: kärna, mantel och jordskorpa
För att förstå endogena processer behöver vi en enkel modell av jorden. Innerst finns kärnan. Runt kärnan finns manteln. Ytterst finns den tunna jordskorpan, där kontinenter, havsbottnar, berg, städer och människor finns. Jordskorpan är mycket tunn jämfört med hela jordklotet, ungefär som skalet på ett äpple om man jämför med hela frukten.
Manteln är inte ett hav av flytande lava, vilket elever ibland föreställer sig. Den består till största delen av fast berg, men materialet kan på mycket lång tid röra sig plastiskt. Det är sådana långsamma rörelser, tillsammans med värme och tryck, som hjälper till att driva plattornas rörelser.
Jordskorpa
Jordskorpan är jordens tunna yttre skal. Den är uppdelad i plattor som bär kontinenter och havsbottnar. Det är här vi ser följderna av jordens inre krafter.
Jordskorpa
Jordens tunna yttre skal. Den är uppdelad i plattor.
Mantel
Lagret under jordskorpan. Rörelser i manteln bidrar till plattornas rörelser.
Kärna
Jordens innersta del. Den är mycket varm och består framför allt av järn och nickel.
Plattektonik – nyckeln till jordens inre krafter
Plattektonik är teorin som förklarar hur jordens yttre skal är uppdelat i stora plattor som rör sig i förhållande till varandra. Rörelserna är långsamma, ofta bara några centimeter per år. Det låter nästan ingenting, men över tusentals, miljoner och hundratals miljoner år räcker det för att flytta kontinenter, bilda havsbotten och pressa upp bergskedjor.
Plattorna kan röra sig på tre huvud sätt. De kan glida isär, så att magma kan komma upp och bilda ny jordskorpa. De kan krocka, så att jordskorpa pressas ihop, skjuts ner eller veckas upp. De kan också glida längs varandra, där friktion gör att spänningar byggs upp och ibland släpper som jordbävningar.
Det är därför kartor över jordbävningar, vulkaner och djuphavsgravar ofta visar långa band. De följer plattgränser. Japan, Indonesien, Chile, Island och västra Nordamerika ligger i eller nära aktiva zoner. Sverige ligger däremot långt inne på den eurasiska plattan, och därför är risken för stora vulkanutbrott och mycket kraftiga jordbävningar låg här.
Geografisk nyckelmening: Endogena processer syns tydligast där plattor möts, glider isär eller skaver mot varandra.
Lässtopp: Vad hör till jordens inre krafter?
Sortera exemplen. Tänk på om kraften främst kommer från jordens inre eller om den verkar på jordytan.
Vulkanutbrott
Magma når jordytan och kan bilda lava, aska och nya landformer.
Jordbävning
Marken skakar när spänningar i berggrunden plötsligt frigörs.
Bergskedja bildas
Jordskorpan pressas ihop och kan långsamt höjas till höga berg.
Djuphavsgrav
En mycket djup sänka i havsbotten nära vissa plattgränser.
Flod eroderar en dal
Rinnande vatten nöter, transporterar och avlagrar material.
Vind flyttar sand
Sandkorn blåser iväg och kan bygga upp dyner på nya platser.
Glaciär slipar berg
Is rör sig långsamt, skrapar berg och transporterar sten och grus.
Vågor nöter en kust
Havet slår mot land, bryter ner klippor och flyttar sand längs stranden.
Visa sorteringsfacit
Inre krafter: vulkanutbrott, jordbävning, bergskedja bildas, djuphavsgrav. Yttre krafter: flod eroderar en dal, vind flyttar sand, glaciär slipar berg, vågor nöter en kust.
Tre följder: jordbävningar, vulkaner och bergskedjor
Endogena processer märks på olika sätt. Ibland blir följden en plötslig naturhändelse, som en jordbävning. Ibland byggs landskapet långsamt upp, som när en bergskedja pressas fram. Ibland skapas både fara och nytt land, som vid vulkanism.
Vulkaner
Vulkaner bildas där magma kan ta sig upp mot jordytan. Det sker ofta vid plattgränser, men kan också ske vid så kallade heta fläckar. Vulkaner kan vara farliga, men de kan också skapa nya öar, bördig jord och geotermisk energi.
Berg och djuphav
När plattor krockar kan jordskorpan pressas ihop och lyftas. Så kan bergskedjor bildas. Där en platta pressas ner under en annan kan djuphavsgravar och vulkanbågar uppstå. Landskapet formas alltså både uppåt och nedåt.
Varför är vissa områden mer aktiva?
Om man placerar ut världens jordbävningar och vulkaner på en karta syns ett tydligt mönster. De samlas ofta längs plattgränser. Ett av de tydligaste exemplen är Eldringen runt Stilla havet. Där möts flera stora plattor, och därför finns många jordbävningar, vulkaner och djuphavsgravar i området.
Det betyder inte att alla platser vid en plattgräns drabbas hela tiden. Men sannolikheten för vissa naturhändelser är högre där jordskorpan är aktiv. Därför behöver länder som Japan, Indonesien och Chile arbeta mycket med byggnormer, varningssystem, evakuering och utbildning.
Avslutande geografifråga: Sverige, Island och Indonesien
Nu kan du använda modellen. Varför har Sverige inte samma vulkanrisk som Island eller Indonesien?
Sverige
Sverige ligger långt inne på den eurasiska plattan. Därför finns inte samma aktiva plattgräns under landet som på Island eller i Indonesien. Sverige kan ha små jordskalv, men risken för stora vulkanutbrott är mycket låg.
Sverige
Sverige ligger långt inne på den eurasiska plattan. Därför är risken för stora vulkanutbrott mycket låg, även om små jordskalv kan förekomma.
Island
Island ligger vid en plattgräns där Nordamerikanska plattan och Eurasiska plattan glider isär. Därför är vulkanism en viktig del av landets landskap.
Indonesien
Indonesien ligger vid aktiva plattgränser i Eldringen. Där finns många vulkaner, jordbävningar och tsunamirisker.
Centrala begrepp
De här begreppen ska eleven kunna använda i egna förklaringar, inte bara känna igen.
Endogen process
En process som drivs av krafter från jordens inre, till exempel plattektonik, vulkanism och jordbävningar.
Jordskorpa
Jordens tunna yttre skal. Jordskorpan är uppdelad i plattor som rör sig långsamt.
Mantel
Lagret under jordskorpan. Rörelser i manteln är en viktig del av förklaringen till plattornas rörelser.
Kärna
Jordens innersta del. Den är mycket varm och påverkar jordens inre energi och magnetfält.
Magma
Smält eller delvis smält berg under jordytan. När magma når ytan kallas den lava.
Plattektonik
Teorin om hur jordens yttre skal är uppdelat i plattor som rör sig och skapar bland annat berg, vulkaner och jordbävningar.
Plattgräns
Område där två plattor möts, glider isär eller rör sig längs varandra. Många aktiva zoner finns vid plattgränser.
Vulkanism
Processer där magma, lava, aska och gaser rör sig från jordens inre mot eller ut på jordytan.
Jordbävning
Skakningar i marken som ofta uppstår när spänningar i jordskorpan plötsligt släpper.
- endogen
- jordskorpa
- mantel
- kärna
- magma
- plattektonik
- plattgräns
- vulkanism
- jordbävning
Källor och bildkällor
SGU – Jordklotets uppbyggnad
https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/
Använd för faktagrund om jordens lager: kärna, mantel och jordskorpa.
https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/
Använd för faktagrund om jordens lager: kärna, mantel och jordskorpa.
SGU – Jordbävningar och vulkaner
https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/
Använd för samband mellan plattor, jordbävningar, vulkanism och Sveriges lägre riskläge.
https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/
Använd för samband mellan plattor, jordbävningar, vulkanism och Sveriges lägre riskläge.
SGU – Seismisk aktivitet
https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/seismisk-aktivitet/
Använd för förklaring av litosfärplattor, spänningar, friktion och jordskalv.
https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/seismisk-aktivitet/
Använd för förklaring av litosfärplattor, spänningar, friktion och jordskalv.
USGS – Plate Tectonics in a Nutshell
https://volcanoes.usgs.gov/about/edu/dynamicplanet/nutshell.php
Använd för översikt om plattektonik och sambandet mellan plattgränser, vulkaner och jordbävningar.
https://volcanoes.usgs.gov/about/edu/dynamicplanet/nutshell.php
Använd för översikt om plattektonik och sambandet mellan plattgränser, vulkaner och jordbävningar.
USGS – Plate tectonics and people
https://pubs.usgs.gov/gip/dynamic/tectonics.html
Använd för förklaring av att jordbävningar och vulkaner ofta ligger i mönster längs plattgränser.
https://pubs.usgs.gov/gip/dynamic/tectonics.html
Använd för förklaring av att jordbävningar och vulkaner ofta ligger i mönster längs plattgränser.
Smithsonian Institution Global Volcanism Program – Pacific Ring of Fire
https://volcano.si.edu/faq/Pacific_Ring_of_Fire.cfm
Använd för kart- och faktaunderlag om Eldringen runt Stilla havet.
https://volcano.si.edu/faq/Pacific_Ring_of_Fire.cfm
Använd för kart- och faktaunderlag om Eldringen runt Stilla havet.
Bild: Tektoniska plattor
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tectonic_plates_(2022).svg
M.Bitton, Wikimedia Commons, Creative Commons CC BY-SA 3.0. Lokal bild: https://so-portalen.se/wp-content/uploads/2026/05/tektoniska_plattor.png
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Tectonic_plates_(2022).svg
M.Bitton, Wikimedia Commons, Creative Commons CC BY-SA 3.0. Lokal bild: https://so-portalen.se/wp-content/uploads/2026/05/tektoniska_plattor.png
Bild: Jordens inre
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Earth%27s_Inner_Layers_denoting_the_LAB.png
NealeyS, Wikimedia Commons, Creative Commons CC BY-SA 3.0. Lokal bild: https://so-portalen.se/wp-content/uploads/2026/05/jordens_inre_genomskuret.png
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Earth%27s_Inner_Layers_denoting_the_LAB.png
NealeyS, Wikimedia Commons, Creative Commons CC BY-SA 3.0. Lokal bild: https://so-portalen.se/wp-content/uploads/2026/05/jordens_inre_genomskuret.png
Bild: Eldringen i Stilla havet
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pacific_Ring_of_Fire_-_Map_-_2025_-_Smithsonian_Institution_Global_Volcanism_Program.svg
Smithsonian Institution Global Volcanism Program, Wikimedia Commons, Creative Commons CC0. Lokal bild: https://so-portalen.se/wp-content/uploads/2026/05/eldringen_i_stilla_havet.png
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pacific_Ring_of_Fire_-_Map_-_2025_-_Smithsonian_Institution_Global_Volcanism_Program.svg
Smithsonian Institution Global Volcanism Program, Wikimedia Commons, Creative Commons CC0. Lokal bild: https://so-portalen.se/wp-content/uploads/2026/05/eldringen_i_stilla_havet.png
Källor
Sveriges geologiska undersökning – Jordklotets uppbyggnad https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/ Ger en tydlig svensk förklaring av jordens kärna, mantel och jordskorpa som grund för att förstå endogena processer.
Sveriges geologiska undersökning – Jordbävningar och vulkaner https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/ Förklarar hur rörelser i jordens inre och i litosfärplattorna skapar jordbävningar och vulkanutbrott.
Sveriges geologiska undersökning – Seismisk aktivitet https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/seismisk-aktivitet/ Ger fördjupning om plattgränser, förkastningar och varför jordskorpans rörelser leder till jordbävningar.
Sveriges geologiska undersökning – Vulkanisk aktivitet – Magma https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/vulkanisk-aktivitet/ Förklarar hur magma bildas, rör sig i jordskorpan och kan skapa vulkaniska bergarter och vulkanutbrott.
Naturhistoriska riksmuseet – Jordklotet och jordskorpan https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/jorden-geologi/jordklotet-och-jordskorpan Ger en elevnära översikt över jordens lager, jordskorpan och plattornas långsamma rörelser.
Naturhistoriska riksmuseet – Plattektonik och kontinentaldrift https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/jorden-geologi/jordklotet-och-jordskorpan/plattektonik-och-kontinentaldrift Förklarar hur kontinenter rör sig, kolliderar och spricker upp, vilket ger bakgrund till bergskedjor, vulkanism och jordbävningar.
Naturhistoriska riksmuseet – Bergskedjor och bergskedjebildning https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/jorden-geologi/jordklotet-och-jordskorpan/bergskedjor-och-bergskedjebildning Visar hur tryck, värme och plattkollisioner kan bygga upp bergskedjor över mycket lång tid.
National Geographic Education – Plate Tectonics https://education.nationalgeographic.org/resource/plate-tectonics/ Ger en pedagogisk översikt över hur jordens inre rörelser förklarar bergskedjor, vulkaner och jordbävningar.
National Geographic Education – Plate Tectonics and Volcanic Activity https://education.nationalgeographic.org/resource/plate-tectonics-volcanic-activity/ Förklarar sambandet mellan plattgränser, magma och varför vulkaner ofta uppstår i geologiskt aktiva zoner.
U.S. Geological Survey – Plate tectonics and people https://pubs.usgs.gov/gip/dynamic/tectonics.html Ger en tydlig förklaring av hur plattgränser styr var många jordbävningar och vulkanutbrott sker.
U.S. Geological Survey – What is an earthquake and what causes them to happen? https://www.usgs.gov/faqs/what-earthquake-and-what-causes-them-happen Förklarar enkelt hur spänningar byggs upp längs förkastningar och frigörs som jordbävningar.
Encyclopaedia Britannica – Plate tectonics https://www.britannica.com/science/plate-tectonics Ger en faktagranskad översikt över plattektonik som förklaringsmodell för jordskorpans rörelser, vulkanism, jordbävningar och bergskedjebildning