När templet föll år 70 e.Kr. försvann den centrala platsen för judiskt religiöst liv. Rabbinerna började samla den muntliga traditionen i ett enormt verk – Talmud. Det märkliga med Talmud är att det inte raderar oenighet. Det bevarar den. Två rabbiner kan ha helt motsatta åsikter – och båda skrivs ner. Debatten är i sig helig.

• Vad tror du det säger om en religions syn på sanning att man väljer att bevara oenigheten snarare än att slå fast ett enda svar?
• I Talmud avgörs disputerna inte alltid av vem som har det bästa argumentet – utan ibland av tradition, röstning eller till och med en himmelsk röst. Hur ser du på det som ett sätt att fatta religiösa beslut?
• Kan du komma på moderna institutioner eller sammanhang där man avsiktligt bevarar och dokumenterar oenighet snarare än att tvinga fram konsensus?

När judar på 1800-talet fick medborgerliga rättigheter och kunde delta fullt ut i det moderna europeiska samhället uppstod en brännande fråga: måste man välja mellan att vara modern och att vara trogen sin tradition? De tre stora inriktningarna gav tre olika svar.

• Vilket av de tre synsätten känns mest rimligt för dig? Motivera – och tänk på vad du skulle förlora med de andra två.
• En ortodox jude kan säga: ”Om vi ändrar lagen är vi inte längre vi.” En liberal jude kan säga: ”Om vi inte ändrar lagen försvinner vi in i historien.” Vem har rätt?
• Är det här bara en judisk fråga – eller är det en universell mänsklig fråga om hur man håller fast vid sin identitet i en föränderlig värld? Ge ett exempel från en annan kontext.

År 70 e.Kr. förstörs Jerusalems tempel. Offren kan inte längre bäras fram. Prästerna har ingen uppgift. En hel religiös struktur raseras. Men judendomen dör inte – den omformas. Religionen flyttar från plats till text.

• Skriv ett resonerande svar på 150–200 ord: Hur var det möjligt att en religion överlever förlusten av sin allra heligaste plats? Vad säger det om vad som egentligen bär upp en religion – byggnader och ritualer, eller idéer och gemenskap?
• Judendomen har klarat sig utan ett tempel i nästan 2 000 år. Klagemuren i Jerusalem är det sista bevarade fragmentet av templet. Vad tror du platsen betyder symboliskt för judar idag, och varför?

Trots att sunni, shia och sufism skiljer sig på viktiga sätt delar nästan alla muslimer fem grundläggande religiösa skyldigheter – de fem pelarna. De är som ett skelett som religionen vilar på, och de skapar en gemensam rytm i livet för troende världen över.

• De fem pelarna skapar en gemensam struktur – bön fem gånger om dagen, fastemånad, pilgrimsfärd – för troende i alla världens länder. Vad tror du det innebär för en persons identitet att dagligen röra sig i en rytm som delas av 2 miljarder andra?
• Zakat – obligatorisk allmosa – är en religiös skyldighet, inte frivillig välgörenhet. Hur skiljer sig det från hur vi i Sverige hanterar omfördelning av resurser? Vad är för- och nackdelarna med de olika modellerna?
• Sunnimuslimer och shiamuslimer ber på delvis olika sätt och i lite olika tidpunkter, trots att de delar de fem pelarna. Vad säger det om hur ritualer kan ha en delvis gemensam, delvis skild funktion?

Inom sunniislam finns det rörelser som tolkar sin tro på nästan motsatta sätt. Sufismen söker en direkt, personlig upplevelse av Gud – genom musik, dans och poesi. Wahhabismen vill rensa ut allt som inte finns i den ursprungliga texten – inga helgondyrkan, ingen musik, inga traditioner som lagts till efter Muhammeds tid.

• Sufierna menar att Gud nås inifrån, genom personlig upplevelse. Wahhabisterna menar att Gud nås genom exakt lydnad mot texten. Vad är styrkan och svagheten i varje approach?
• Wahhabism finansierades av Saudiarabien och spreds globalt under 1900-talet via religiösa skolor och böcker. Vad tror du det har för konsekvenser att en rik stat kan exportera en specifik religiös tolkning?
• De allra flesta salafister och wahhabister är fredliga. Men extremiströrelser som IS hämtade delar av sin ideologi ur wahhabitiska tolkningar. Hur ska vi som samhälle hantera den kopplingen – utan att utpeka hela inriktningen?

En av de mest diskuterade frågorna i världen just nu är hur en religion med 1 400 år gamla texter och lagar förhåller sig till en modern värld med demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Det finns inte ett svar – det finns ett brett spektrum.

• Skriv ett resonerande svar på 150–200 ord: Är det möjligt att kombinera islamisk tradition med moderna värderingar om jämlikhet och demokrati? Argumentera utifrån minst ett konkret exempel.
• Slöjan är det kanske mest omdebatterade symbolen för muslimsk identitet i Europa. För en del är den förtryck – för andra frihet. Hur kan samma plagg betyda så olika saker beroende på sammanhang?