Prov: Samhällets ekonomi
Prov – Samhällets ekonomi
Ett färdigt provunderlag som är direkt kopplat till provträningen om samhällsekonomi. Provet prövar både centrala begrepp och elevens förmåga att beskriva samband inom och mellan ekonomiska strukturer.
24 frågorBlandade frågetyper
60 poängPoäng som stöd
6 delarSamma struktur som träningen
Lgr22Provspecifik bedömningsmatris
Vad provet bygger på
Provet följer samma sex huvudområden som träningssidan och undviker att lägga stor vikt vid extrabegrepp som bara förekommer i enstaka quizfrågor.
Ekonomiska system & marknadenEkonomiska kretsloppet
Konjunktur & inflationEkonomisk politik
Handel & valutorGlobalisering & välstånd
Bedömning: Resonemangsfrågorna väger särskilt tungt när du bedömer kvaliteten på elevens förståelse. Totalpoängen bör inte ensam översättas till ett betyg.
Provunderlag
Del 1 – Ekonomiska system och marknaden · 10 p
1. Vad betyder ekonomi i betydelsen hushållning? Förklara kort och skriv också de tre grundfrågor som alla ekonomiska system behöver hantera. 2 p
2. Koppla rätt system till rätt beskrivning: marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. 3 p
A. Staten bestämmer i stor utsträckning vad som ska produceras och till vilket pris.
B. Utbud och efterfrågan har stor betydelse för priser och produktion.
C. Marknaden kombineras med offentlig verksamhet, lagar och regleringar.
A. Staten bestämmer i stor utsträckning vad som ska produceras och till vilket pris.
B. Utbud och efterfrågan har stor betydelse för priser och produktion.
C. Marknaden kombineras med offentlig verksamhet, lagar och regleringar.
3. Efterfrågan på konsertbiljetter ökar kraftigt samtidigt som antalet biljetter är oförändrat. Vad händer troligen med priset? Förklara med begreppen utbud och efterfrågan. 3 p
4. Förklara skillnaden mellan monopol och oligopol. 2 p
Del 2 – Det ekonomiska kretsloppet · 10 p
5. Vilka fyra huvudaktörer finns i den förenklade modellen av det ekonomiska kretsloppet? 2 p
6. Beskriv fyra ekonomiska flöden i kretsloppet. Exempelvis mellan hushåll och företag eller mellan hushåll och offentlig sektor. 4 p
7. Vad är skillnaden mellan inlåningsränta och utlåningsränta? 2 p
8. Ett företag säljer mindre och behöver säga upp anställda. Beskriv en möjlig kedja som visar hur detta kan påverka hushåll och andra företag. 2 p
Del 3 – Konjunkturer och inflation · 10 p
9. Skriv två typiska kännetecken för högkonjunktur och två för lågkonjunktur. 2 p
10. Vad är inflation? Beskriv också vad som händer med pengarnas köpkraft när priserna stiger snabbare än inkomsterna. 2 p
11. Förklara lågkonjunkturens onda cirkel. Använd minst tre led i din förklaring. 3 p
12. Ett land har hög efterfrågan, låg arbetslöshet och snabbt stigande priser. Vilket konjunkturläge liknar detta, och varför kan inflation bli ett problem? 3 p
Del 4 – Den ekonomiska politiken · 10 p
13. Vem ansvarar främst för penningpolitiken respektive finanspolitiken i Sverige? 2 p
14. Inflationstakten är för hög. Förklara hur en höjd styrränta kan påverka lån, konsumtion och inflation. 3 p
15. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Ge ett exempel på en expansiv finanspolitisk åtgärd och förklara hur den är tänkt att påverka ekonomin. 3 p
16. Vad är den viktigaste skillnaden mellan penningpolitik och finanspolitik? 2 p
Del 5 – Handel och valutor · 10 p
17. Förklara begreppen export och import och ge ett exempel på vardera. 2 p
18. Vad menas med frihandel och protektionism? Förklara också vad en tull är. 3 p
19. Den svenska kronan blir svagare mot euron. Förklara hur detta kan påverka svenska exportföretag och svenska konsumenter som köper importerade varor. 3 p
20. Vilken roll har WTO i världshandeln enligt materialet? 2 p
Del 6 – Globalisering och välstånd · 10 p
21. Vad menas med globalisering? 2 p
22. Ge en möjlighet och en utmaning med globalisering. Förklara kort varför de kan ses som en möjlighet respektive utmaning. 3 p
23. Vad är skillnaden mellan BNP per capita och HDI? Varför kan HDI ge en annan bild av ett land än BNP per capita? 3 p
24. Varför kan det vara problematiskt att använda bara ett enda mått för att avgöra hur väl människor lever i ett land? 2 p
Facit och bedömningsstöd
1. Ekonomi = hushållning med begränsade resurser. Grundfrågorna: Vad ska produceras? Hur ska det produceras? För vem?
2. A planekonomi, B marknadsekonomi, C blandekonomi.
3. När efterfrågan ökar medan utbudet är oförändrat uppstår större konkurrens om biljetterna och priset tenderar att stiga.
4. Monopol = en aktör dominerar marknaden. Oligopol = ett fåtal stora aktörer dominerar.
5. Hushåll, företag, offentlig sektor och banker.
6. Exempel: hushåll ger arbetskraft och får lön; hushåll köper varor/tjänster; hushåll och företag betalar skatt; offentlig sektor ger välfärd/bidrag; banker tar emot sparande och lånar ut pengar.
7. Inlåningsränta är ersättning på sparande. Utlåningsränta är kostnaden för att låna.
8. Exempel: färre jobb → lägre inkomster → lägre konsumtion → andra företag säljer mindre.
9. Högkonjunktur: exempelvis hög produktion, hög efterfrågan, låg arbetslöshet, risk för inflation. Lågkonjunktur: lägre efterfrågan/produktion, högre arbetslöshet och svag konsumtion.
10. Inflation = den allmänna prisnivån stiger över tid. Om inkomsterna inte ökar lika mycket minskar köpkraften.
11. Exempel: minskad efterfrågan → företag säljer mindre → uppsägningar → hushåll får mindre pengar → konsumtionen minskar ytterligare.
12. Högkonjunktur/överhettning. Snabba prisökningar minskar köpkraft och skapar osäkerhet.
13. Penningpolitik: Riksbanken. Finanspolitik: regering/riksdag genom statens budget, skatter och utgifter.
14. Högre styrränta tenderar att göra lån dyrare och sparande mer attraktivt, vilket kan dämpa konsumtion och investeringar och därmed efterfrågan och inflationen.
15. Exempel: ökade offentliga utgifter eller sänkta skatter för att öka efterfrågan, konsumtion och sysselsättning.
16. Penningpolitiken genomförs av Riksbanken främst via styrräntan; finanspolitiken formas genom statens skatter och utgifter.
17. Export = försäljning till andra länder. Import = köp från andra länder.
18. Frihandel = få handelshinder. Protektionism = skydd av inhemsk produktion med handelshinder. Tull = avgift på importerade varor.
19. Svagare krona gör svenska varor billigare i utländsk valuta och kan gynna export, medan importerade varor blir dyrare för svenska köpare.
20. WTO arbetar för internationella handelsregler och för att underlätta handel/minska handelshinder.
21. Ökad sammankoppling över gränser genom exempelvis varor, tjänster, kapital och människor.
22. Flera svar möjliga. Bedöm om eleven ger ett relevant exempel och faktiskt förklarar dess konsekvens.
23. BNP per capita är BNP delat på antalet invånare. HDI väger även in bland annat livslängd och utbildning och kan därför ge en bredare bild av levnadsvillkor.
24. Ett enda mått fångar inte alla delar av välstånd och livskvalitet; olika mått belyser olika aspekter.
Bedömningsmatris – provspecifik Lgr22-konkretisering
Matrisen fokuserar på de delar av samhällskunskapens betygskriterier som detta prov faktiskt prövar: kunskaper om samhällsstrukturer, samband inom och mellan dem samt resonemang om hur människor påverkas.
| Bedömningsområde | E | C | A |
|---|---|---|---|
| Ekonomiska begrepp och strukturer | Visar grundläggande kunskaper och använder centrala begrepp i huvudsak korrekt. | Visar goda kunskaper och använder begrepp korrekt för att förklara ekonomiska strukturer. | Visar mycket goda kunskaper och använder begrepp precist och säkert i sina förklaringar. |
| Ekonomiska samband | Beskriver enkla samband, till exempel hur en förändring kan ge en tydlig följd. | Beskriver förhållandevis komplexa samband med flera relevanta led. | Beskriver komplexa samband där flera faktorer och följder kopplas samman. |
| Hur individer och grupper påverkas | För enkla resonemang om hur hushåll, företag eller andra aktörer påverkas. | För utvecklade resonemang och visar konsekvenser för flera aktörer. | För välutvecklade resonemang där konsekvenser jämförs och samband mellan flera aktörer tydliggörs. |
| Samhällsekonomiska åtgärder och frågor | Ger relevanta exempel och enkla förklaringar av åtgärders tänkta effekt. | För utvecklade resonemang om hur åtgärder påverkar ekonomin och olika grupper. | För välutvecklade resonemang där åtgärder, konsekvenser och mål kopplas samman på ett nyanserat sätt. |
Observera: Provet prövar inte alla delar av betygskriterierna i samhällskunskap, exempelvis källkritisk granskning eller demokrati och mänskliga rättigheter.
Vilka frågor ger bäst bedömningsunderlag?
| Område | Frågor |
|---|---|
| Begrepp och faktakunskaper | 1–2, 4–7, 9–10, 13, 16–18, 20–21, 23 |
| Samband inom ekonomiska strukturer | 3, 6, 8, 11–12, 14–15, 19 |
| Hur människor och grupper påverkas | 8, 10–12, 14–15, 19, 22–24 |
| Fördjupade resonemang | 3, 8, 11, 12, 14, 15, 19, 22, 23 och 24 |
Praktiskt upplägg: använd den separata elevversionen vid utskrift och behåll den här sidan som lärarstöd med facit och matris.