Lektionsplanering – Samhällets ekonomi
Lektionsplanering – Samhällets ekonomi
Åtta lektioner om hur pengar rör sig i samhället – från dina egna köp till priser, marknader, handel och statens budget.
Ekonomi låter abstrakt för många elever, men de deltar i den varje dag – när de köper något, när föräldrarna betalar skatt och när priserna i affären stiger. Området börjar därför i det ekonomiska kretsloppet och i elevernas egna köp. Sedan vidgas perspektivet till marknader och konkurrens, inflation, BNP och internationell handel. Det avslutas i Krisrummet, där eleverna själva får fatta beslut som finansminister. Varje lektion hör ihop med en undersida på SO-portalen och kan köras i ordning eller var för sig.
Så är varje lektion uppbyggd
Alla åtta lektioner följer samma ordning, så att du och eleverna vet vad som kommer härnäst.
- Starta med en fråga som eleverna tänker på själva och sedan pratar om med en kompis.
- Läs undersidan på SO-portalen, gärna högt tillsammans eller i par.
- Gör tre uppgifter som bygger på varandra: först förstå, sedan använda, sist resonera. Under varje uppgift står det vad eleverna ska ha gjort när de är klara.
- Diskutera två öppna frågor i helklass.
- Avsluta med frågebatteriet – som läxa, exit ticket eller repetition inför provet.
Lgr22-kopplingar
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: privatekonomi – sambandet mellan arbete, inkomster, konsumtion, sparande och lån.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: hur samhällsekonomin fungerar och hur hushåll, företag, offentlig sektor, banker och omvärlden hänger ihop.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: den offentliga sektorns ekonomi – skatter, statsbudget och välfärd.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: internationell handel, globalisering och ekonomiska villkor i olika delar av världen.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: konsumenters villkor och ansvar samt hur reklam och marknadsföring försöker påverka.
- Samhällskunskap, syfte: analysera samhällsfrågor och samband ur olika perspektiv, tolka statistik och diagram samt uttrycka och värdera ståndpunkter med argument.
Kopplingarna är formulerade i sammandrag. Se Skolverkets kursplan i samhällskunskap för exakt lydelse.
Det ekonomiska kretsloppet
Målet: Eleverna kan förklara hur hushåll, företag, offentlig sektor, banker och utlandet hänger ihop genom pengar, varor och tjänster.
Starta
Vart tar pengarna vägen när du köper en kebab?
Låt eleverna gissa hur många personer som får del av pengarna. Svaret byggs upp i uppgift 1.
Gör
- Följ hundralappen Du köper en kebab för 100 kronor. Skriv vart pengarna tar vägen i minst fem steg. Exempel: restaurangen betalar lön till kocken, kocken betalar skatt, kommunen betalar lön till en lärare … Klar när: kedjan har fem steg och minst tre olika aktörer.
- Rita kretsloppet Rita fem rutor: hushåll, företag, stat och kommun, banker och utlandet. Dra pilar mellan dem och skriv på varje pil vad som flyttas, till exempel arbete, lön, varor, betalning, skatt, välfärd, sparande, lån, export och import. Klar när: det finns minst åtta pilar med text.
- Vad händer om …? Välj en händelse: en stor fabrik i kommunen stänger, skatten höjs, eller alla börjar spara mycket mer. Beskriv vad som händer i kretsloppet i tre led. Klar när: du har tre led och visat hur minst två aktörer påverkas.
Diskutera
- Vilken aktör i kretsloppet skulle samhället klara sig sämst utan?
- Är det bra eller dåligt för samhället när människor sparar mycket pengar?
Frågebatteri – lektion 1 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vilka fem aktörer brukar finnas med i det ekonomiska kretsloppet?
- Vad får hushållen i utbyte mot sitt arbete?
- Vad är skatt, och vem betalar den?
- Vad menas med offentlig sektor?
- Ge tre exempel på saker som betalas med skattepengar.
- Vad gör bankerna i kretsloppet?
- Vad är skillnaden mellan export och import?
- Varför kallas det för ett kretslopp?
- Vad händer med företagen om hushållen slutar köpa saker?
- Hur kan en fabrik som stänger påverka kommunens ekonomi?
- Varför behöver bankerna att människor sparar pengar?
- Ge två exempel på hur ditt eget liv hänger ihop med kretsloppet.
Psykologin bakom dina köp
Målet: Eleverna kan känna igen säljknep, skilja på behov och begär och förklara hur köpbeslut påverkar privatekonomin.
Starta
Senast du köpte något du egentligen inte behövde – varför gjorde du det?
Gör
- Knepjakten Gå in på en webbutik eller titta på en reklam i sociala medier. Hitta tre säljknep, till exempel ”bara 2 kvar”, en nedräkningsklocka, ”köp 3, betala för 2” eller ett överstruket pris. Skriv hur varje knep försöker påverka dig. Klar när: du har tre knep med en förklaring till varje.
- Månadsbudgeten En 15-åring har 1 200 kronor i månaden. Hen lägger pengarna på: mobilabonnemang 200 kr, busskort 250 kr, åtta energidrycker à 25 kr, skins i ett spel 150 kr, en tröja på rea 299 kr och bio 140 kr. Räkna ut om pengarna räcker. Markera varje köp som behov eller begär och föreslå en ändring. Klar när: du har räknat ut summan, sorterat köpen och skrivit ett förslag.
- Tänk efter innan du klickar Skriv en kort guide till en yngre kompis: tre saker att tänka på innan man köper något på nätet, eller väljer ”köp nu, betala sen”. Klar när: guiden har tre råd och ett av dem handlar om att dela upp betalningar.
Diskutera
- Vems ansvar är det att vi inte köper för mycket – vårt eget eller företagens?
- Är det okej att företag använder psykologiska knep för att sälja?
Frågebatteri – lektion 2 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är skillnaden mellan behov och begär?
- Vad är en budget?
- Vad menas med ett impulsköp?
- Ge två exempel på säljknep i butiker eller på nätet.
- Vad betyder ”köp nu, betala sen”?
- Vad är ett jämförpris?
- Varför kan texten ”bara 2 kvar i lager” få oss att köpa snabbare?
- Varför kan det bli dyrare att dela upp en betalning?
- Hur kan influencers påverka vad unga köper?
- Varför kan det vara lättare att spendera pengar med kort eller mobil än med kontanter?
- Vad kan hända med ens privatekonomi om man ofta gör impulsköp?
- Vem har ansvar för att unga inte hamnar i skuld? Ge minst två perspektiv.
Marknadsformer – monopol, oligopol och fri marknad
Målet: Eleverna kan förklara utbud och efterfrågan och skillnaden mellan fri konkurrens, oligopol och monopol.
Starta
Varför kostar en flaska vatten tio kronor i affären men fyrtio kronor på en festival?
Gör
- Upp eller ner? Vad händer med priset i de här fyra lägena: en ny populär mobil släpps, det är massor av jordgubbar i juli, biljetterna till en känd artists konsert tar slut, och vattnet på festivalen från startfrågan? Skriv om priset går upp eller ner och förklara med orden utbud och efterfrågan. Klar när: alla fyra lägen har en förklaring.
- Sortera marknaderna Placera de här i rätt marknadsform: Systembolaget, mobiloperatörer i Sverige, frisörer i en stad, elnätet där du bor och streamingtjänster för film. Motivera varje val med en mening. Klar när: alla fem är sorterade och motiverade.
- För och emot ett monopol Sverige har ett statligt monopol på att sälja starkare alkohol. Skriv två argument för och två argument emot monopolet, och avsluta med vad du själv tycker och varför. Klar när: du har fyra argument och en egen slutsats.
Diskutera
- Är konkurrens alltid bra för konsumenterna?
- Finns det saker som inte borde säljas på en fri marknad?
Frågebatteri – lektion 3 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är en marknad?
- Vad betyder utbud?
- Vad betyder efterfrågan?
- Vad är ett monopol? Ge ett exempel.
- Vad är ett oligopol? Ge ett exempel.
- Vad menas med fri konkurrens?
- Vad händer med priset när efterfrågan ökar men utbudet är detsamma?
- Varför har Sverige ett statligt monopol på försäljning av alkohol?
- Varför kan priserna bli högre när det bara finns ett fåtal företag på en marknad?
- Vad är ett naturligt monopol, och varför finns sådana?
- Hur kan konkurrens leda till bättre produkter?
- Finns det nackdelar med fri konkurrens? Ge ett exempel.
Karteller – den hemliga överenskommelsen
Målet: Eleverna kan förklara vad en kartell är, varför den är förbjuden och vem som drabbas.
Starta
Vad händer om alla glassbilar i stan i hemlighet kommer överens om att höja priset?
Gör
- Kartellspelet Klassen delas i fyra grupper som är varsin glassfirma. Omgång 1: varje grupp skriver sitt pris på en lapp utan att prata med de andra. Kunderna köper av den som är billigast. Omgång 2: grupperna får prata ihop sig innan de sätter pris. Jämför priserna i de två omgångarna. Klar när: klassen har skrivit upp priserna från båda omgångarna och vem som vann på omgång 2.
- Ett verkligt fall Läs om asfaltskartellen i Sverige på Konkurrensverkets webbplats eller i en nyhetsartikel. Svara på fyra frågor: vilka var med, vad kom de överens om, hur upptäcktes det och vilka betalade för mycket? Klar när: alla fyra frågor är besvarade.
- Hur avslöjar man en kartell? Skriv tre skäl till att karteller är svåra att upptäcka. Skriv sedan ett förslag på hur Konkurrensverket skulle kunna hitta dem. Klar när: du har tre skäl och ett förslag.
Diskutera
- Är en kartell värre för konsumenterna än ett monopol?
- Varför bildar företag karteller trots att det är förbjudet och kan ge stora böter?
Frågebatteri – lektion 4 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är en kartell?
- Vilken myndighet i Sverige övervakar att företag konkurrerar på rätt sätt?
- Är karteller tillåtna i Sverige?
- Vad menas med prissamverkan?
- Nämn ett känt exempel på en kartell.
- Vilka drabbas när företag bildar en kartell?
- Varför vill företag bilda karteller?
- Varför är karteller svåra att upptäcka?
- Hur kan en kartell påverka skattebetalarna?
- Varför kan det löna sig för ett företag att avslöja en kartell som det själv är med i?
- Vad är skillnaden mellan en kartell och ett oligopol?
- Varför är det viktigt för samhället att det finns fungerande konkurrens?
Vad är inflation?
Målet: Eleverna kan förklara vad inflation är, vilka som vinner och förlorar på den och hur Riksbanken försöker hålla priserna stabila.
Starta
Vad kostade en glass när dina föräldrar var 13 år?
Låt eleverna gissa. Uppgift 1 blir en hemuppgift där de tar reda på svaret.
Gör
- Priser då och nu Fråga en vuxen vad tre saker kostade när hen var i din ålder: en glass, en biobiljett och en bussbiljett. Gör en tabell med priset då och priset nu. Klar när: tabellen har tre varor med två priser var.
- Vinnare och förlorare Vem vinner och vem förlorar när inflationen är hög? Ta ställning för fyra personer: en som har sparat 50 000 kronor på ett konto, en familj med stort bolån, en pensionär med en pension som inte höjs och ett företag som kan höja sina priser. Motivera med en mening per person. Klar när: alla fyra är placerade och motiverade.
- Riksbankens verktyg Rita en kedja med pilar: Riksbanken höjer styrräntan → lånen blir dyrare → … Fortsätt tills du kommer fram till vad som händer med inflationen. Skriv sedan en nackdel med att höja räntan. Klar när: kedjan har minst fyra steg och du har skrivit en nackdel.
Diskutera
- Varför vill Riksbanken att priserna ska stiga med ungefär två procent om året och inte stå helt stilla?
- Vilka borde samhället skydda mest när priserna stiger snabbt?
Frågebatteri – lektion 5 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är inflation?
- Vad är deflation?
- Vad mäter konsumentprisindex (KPI)?
- Vilken myndighet räknar ut KPI?
- Vilket inflationsmål har Riksbanken?
- Vad är styrräntan?
- Varför blir pengar på ett sparkonto mindre värda när inflationen är hög?
- Varför kan den som har stora lån vinna på inflation – och när förlorar hen i stället?
- Hur påverkar en höjd styrränta hushållens ekonomi?
- Ge två orsaker till att inflationen kan stiga.
- Varför är det också ett problem om priserna sjunker under lång tid?
- Varför vill Riksbanken ha låg och stabil inflation i stället för ingen inflation alls?
BNP – vad mäter vi egentligen?
Målet: Eleverna kan förklara vad BNP mäter, vad måttet missar och jämföra det med andra sätt att mäta välstånd.
Starta
Blir ett land rikare när det händer en bilolycka?
Låt frågan hänga kvar. Den besvaras i uppgift 1 när eleverna ser att reparationer och vård räknas in i BNP.
Gör
- Räknas eller räknas inte? Sortera de här åtta sakerna i två grupper – räknas in i BNP eller räknas inte: köpa en ny mobil, laga middag hemma, hjälpa grannen att städa gratis, anlita en städfirma, sjukvård efter en bilolycka, ideellt arbete i en förening, svartjobb och att kommunen bygger en skola. Klar när: alla åtta är sorterade och du har gått tillbaka till startfrågan.
- Stor eller rik? Använd Världsbankens statistik och jämför BNP och BNP per invånare för Kina, Indien, Sverige och Norge. Rangordna länderna på båda sätten och förklara varför listorna blir olika. Klar när: du har två rangordningar och en förklaring.
- Ditt eget välståndsmått Välj fem saker som du tycker visar hur bra ett land är att leva i, till exempel livslängd, utbildning eller ren luft. Jämför sedan med vad FN:s index HDI mäter. Klar när: du har fem saker och har skrivit vad som liknar och skiljer sig från HDI.
Diskutera
- Kan ett land ha hög BNP och ändå vara ett dåligt land att leva i?
- Ska ekonomisk tillväxt alltid vara målet för ett land?
Frågebatteri – lektion 6 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad står förkortningen BNP för?
- Vad mäter BNP?
- Vad är BNP per invånare?
- Vad betyder ekonomisk tillväxt?
- Vad är HDI?
- Nämn en sak som inte räknas in i BNP.
- Varför är BNP per invånare bättre än BNP när man jämför hur rika länder är?
- Varför kan en bilolycka få BNP att öka?
- Varför syns inte arbete i hemmet i BNP?
- Hur kan ett land ha hög BNP och samtidigt stora skillnader mellan rika och fattiga?
- Vad missar BNP när det gäller miljön?
- Vilket mått tycker du bäst visar hur bra ett land är att leva i? Motivera ditt svar.
Internationell handel
Målet: Eleverna kan förklara varför länder handlar med varandra och vilka som vinner och förlorar på handeln.
Starta
Hur många länder har varit inblandade i att tillverka det du har på dig i dag?
Läs
Internationell handel Fördjupning: Världshandeln – vinnare och förlorare
Gör
- Etikettjakten Titta på etiketterna på fem saker du har med dig, till exempel kläder, skor eller hörlurar. Skriv var de är tillverkade och markera länderna på en världskarta. Klar när: fem länder är markerade och du har skrivit vilken världsdel som dominerar.
- Vem ska göra vad? Land A kan på en dag tillverka antingen 10 säckar kaffe eller 5 datorer. Land B kan tillverka antingen 2 säckar kaffe eller 4 datorer. Land A är bättre på båda sakerna – men vilket land borde göra kaffe och vilket borde göra datorer? Tips: räkna ut hur mycket kaffe varje land måste avstå för att göra en dator. Klar när: du har bestämt vem som gör vad och förklarat varför båda vinner på att handla.
- Tre personer, samma handel Skriv hur världshandeln påverkar tre personer: en textilarbetare i Bangladesh, en svensk tonåring som köper billiga kläder och en svensk fabriksarbetare vars jobb har flyttat utomlands. Klar när: varje person har minst en fördel eller nackdel.
Diskutera
- Ska Sverige skydda svenska jobb med tullar på varor från andra länder?
- Vem har ansvar för arbetsvillkoren för dem som tillverkar våra kläder – företagen, konsumenterna eller politikerna?
Frågebatteri – lektion 7 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är internationell handel?
- Nämn två varor som Sverige exporterar.
- Vad är en tull?
- Vad menas med frihandel?
- Vad gör Världshandelsorganisationen (WTO)?
- Vad betyder globalisering?
- Vad menas med komparativa fördelar?
- Varför kan det löna sig för ett land att specialisera sig på vissa varor?
- Varför flyttar företag tillverkning till länder med lägre löner?
- Hur kan internationell handel påverka miljön?
- Vilka kan förlora på frihandel i ett rikt land som Sverige?
- Ska länder skydda sina egna industrier med tullar? Ge ett argument för och ett emot.
Krisrummet – att vara finansminister
Målet: Eleverna kan använda begreppen från området för att fatta, förklara och försvara ekonomiska beslut.
Starta
Om du fick bestämma över statens budget i morgon – vad skulle du lägga pengar på först?
Läs och spela
Gör
- Gör övningen Gör Krisrummet i par. Skriv ner tre beslut ni fattade och varför ni valde just så. Klar när: ni har tre beslut med en motivering till varje.
- Tillbaka till kretsloppet Ta fram kretsloppet från lektion 1. För varje beslut: vilken aktör påverkas mest – hushåll, företag, stat och kommun, banker eller utlandet – och hur? Klar när: alla tre beslut är kopplade till minst en aktör.
- Presskonferensen Du är finansminister. Skriv ett kort tal på sex till åtta meningar där du förklarar ett av besluten och svarar på kritik från någon som förlorar på det. Klar när: talet förklarar beslutet, visar vem som förlorar och bemöter kritiken.
Diskutera
- Går det att fatta ekonomiska beslut som alla vinner på?
- Ska staten spara pengar i goda tider eller satsa dem direkt?
Frågebatteri – lektion 8 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är en statsbudget?
- Vem lägger fram statsbudgeten, och vem beslutar om den?
- Vad är finansministerns uppgift?
- Var kommer statens inkomster främst ifrån?
- Nämn tre stora utgifter för staten.
- Vad är statsskuld?
- Vad är skillnaden mellan högkonjunktur och lågkonjunktur?
- Varför kan det vara klokt av staten att spara i goda tider?
- Vad kan staten göra för att få fart på ekonomin i en lågkonjunktur?
- Hur påverkar en skattesänkning både hushållen och staten?
- Varför blir ekonomiska beslut ofta intressekonflikter?
- Välj ett beslut du fattade i Krisrummet. Vilka vann och vilka förlorade på det?
Examination: Ekonomin bakom nyheten
Eleverna väljer en aktuell ekonominyhet, till exempel stigande matpriser, ett räntebeslut från Riksbanken, nya tullar, en fabrik som läggs ned eller ett förslag i statsbudgeten. I en skriftlig analys på 1–2 sidor ska de:
- beskriva vad nyheten handlar om med minst fyra begrepp från området,
- förklara vilka aktörer i det ekonomiska kretsloppet som påverkas och hur,
- resonera om orsaker till det som händer och vilka konsekvenser det kan få, på kort och lång sikt,
- visa minst två perspektiv, till exempel en konsuments och ett företags, eller en ung persons och en pensionärs,
- föreslå och värdera minst en åtgärd och väga in vem den gynnar och missgynnar.
Nyhetskällan ska redovisas och kontrolleras mot minst en annan källa, till exempel Riksbanken, SCB eller regeringens webbplats. Inför examinationen kan eleverna repetera på Provträningssida ekonomi.
Tips: Låt eleverna utgå från sitt kretslopp från lektion 1 när de analyserar nyheten. Då får de en fast struktur att hänga upp analysen på, och det blir tydligt om de kan se samband och inte bara återge fakta.