Lektionsplanering – Samhällets ekonomi

Samhällets ekonomi

En lektionsplanering i samhällskunskap för årskurs 7–9.

Samhällets ekonomi är området där siffror som BNP och inflation blir konkreta genom marknader, karteller, handel och de knep som får oss att handla mer än vi tänkt oss. Den här planeringen bygger arbetsområdet kring åtta lektioner, från grundläggande mått och prisförändringar, via konkurrens och internationell handel, till en egen övning som finansminister. Varje lektion har egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen.

Hoppa till lektion: 1 2 3 4 5 6 7 8

Kopplingar till läroplanen

  • Hur produktion, konsumtion och handel hänger ihop i samhällsekonomin
  • Mått på ekonomisk utveckling, till exempel BNP, och vad de visar respektive missar
  • Inflation, prisförändringar och penningens värde över tid
  • Marknadsformer och konkurrensens betydelse för priser och konsumenter
  • Internationell handel: vinnare, förlorare och beroenden mellan länder

Lektionsöversikt

1Vad är BNP, egentligen?

Kan ett land vara ”rikt” på pappret men fattigt i verkligheten?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara med egna ord vad BNP mäter.
  2. Räkneövning: givet några påhittade siffror över produktion i ett litet land, räkna ut landets BNP och BNP per capita.
  3. Lista minst tre saker som BNP inte fångar upp, till exempel hushållsarbete, miljöförstöring eller ojämlik fördelning.

Frågeställningar

  • Är BNP ett bra mått på hur bra ett land ”mår”? Vad skulle vara ett bättre mått?
  • Skulle ett lands BNP kunna öka samtidigt som de flesta invånarnas liv blir sämre?

Material: BNP – vad mäter vi egentligen?

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad står BNP för?
  2. Vad mäter BNP mer exakt?
  3. Vad är skillnaden mellan BNP och BNP per capita?
  4. Ge två exempel på sådant BNP inte räknar med.
  5. Varför används BNP ändå så ofta för att jämföra länder?
  6. Vad kan hända med BNP under en lågkonjunktur?

2Inflation

Om du sparar 100 kronor i tio år, är de värda mer eller mindre då?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara med egna ord vad inflation är.
  2. Räkna ut vad en vara som kostar 20 kronor i dag skulle kosta om fem år med 3 procents årlig inflation.
  3. Diskutera vad som händer med sparade pengar, lån och löner vid hög inflation.

Frågeställningar

  • Vem tjänar och vem förlorar på hög inflation: den som sparar, den som har lån, eller arbetsgivaren?
  • Är låg inflation alltid bättre än ingen inflation alls?

Material: Vad är inflation?

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad betyder inflation?
  2. Vad händer med pengars värde vid hög inflation?
  3. Vad är motsatsen till inflation, och vad kallas det?
  4. Vem eller vilken myndighet försöker i Sverige hålla inflationen på en viss nivå?
  5. Ge ett exempel på en orsak till att inflationen ökar.
  6. Hur påverkas låntagare respektive sparare av inflation?

3Marknadsformer

Varför finns det tusen olika klädmärken men bara ett elnät i din stad?

Uppgifter

  1. Läs om monopol, oligopol och fri marknad och förklara skillnaderna med egna ord.
  2. Sortera exempel-branscher, till exempel mataffärer, elbolag, frisörer och flygbolag, till rätt marknadsform.
  3. Diskutera vad som skulle hända med priser och kvalitet om en bransch gick från fri konkurrens till monopol.

Frågeställningar

  • Är monopol alltid dåligt för konsumenten, eller finns undantag?
  • Varför tillåter samhället monopol inom vissa branscher, som elnät eller vatten?

Material: Marknadsformer – Monopol, oligopol och fri marknad

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad kännetecknar en fri marknad?
  2. Vad är ett monopol?
  3. Vad är ett oligopol?
  4. Ge ett exempel på en bransch som ofta är ett oligopol.
  5. Varför kan priser bli högre vid monopol jämfört med fri konkurrens?
  6. Ge ett exempel på ett naturligt monopol, och förklara varför det uppstår.

4Karteller

Vad händer om konkurrenter hemligt kommer överens om att inte konkurrera?

Uppgifter

  1. Läs om karteller och förklara med egna ord vad en kartell är och varför den är olaglig.
  2. Rollspel: låtsas att grupper i klassen är konkurrerande ”företag” som hemligt kommer överens om ett gemensamt pristak. Diskutera efteråt vem som skulle vinna och vem som skulle förlora.
  3. Ge ett exempel, från texten eller egen research, på en verklig kartell som blivit avslöjad.

Frågeställningar

  • Varför är det så lockande för företag att bilda karteller, trots att det är olagligt?
  • Hur kan myndigheter upptäcka en hemlig kartell?

Material: Karteller – Den hemliga konspirationen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad är en kartell?
  2. Varför är karteller olagliga i de flesta länder?
  3. Vad brukar företag i en kartell komma överens om?
  4. Ge ett exempel på en bransch där karteller historiskt förekommit.
  5. Vilken myndighet arbetar i Sverige mot karteller och konkurrensbegränsningar?
  6. Vad kan hända ett företag som avslöjas med att delta i en kartell?

5Internationell handel

Om frihandel gör världen rikare totalt sett, varför är alla inte för det?

Uppgifter

  1. Läs om internationell handel och förklara med egna ord varför länder handlar med varandra i stället för att producera allt själva.
  2. Läs om världshandelns vinnare och förlorare och lista minst två grupper som vinner respektive förlorar på frihandel.
  3. Diskutera ett konkret exempel: en svensk textilarbetare och en fabriksarbetare i ett annat land, hur påverkas de olika av att kläder produceras billigare utomlands?

Frågeställningar

  • Är frihandel bra för alla, eller bara för de flesta?
  • Ska ett land skydda sina egna företag med tullar, även om det gör varor dyrare för konsumenterna?

Material: Internationell handel och Världshandeln vinnare och förlorare

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför handlar länder med varandra i stället för att vara helt självförsörjande?
  2. Vad är en tull?
  3. Ge ett exempel på en grupp som vinner på frihandel.
  4. Ge ett exempel på en grupp som kan förlora på frihandel.
  5. Vad är ett handelsavtal?
  6. Vad kan hända om ett land inför höga tullar mot ett annat land?

6Psykologin bakom dina köp

Har du någonsin köpt något du egentligen inte ville ha? Varför?

Uppgifter

  1. Läs texten och lista minst tre psykologiska knep som butiker eller reklam använder för att få oss att köpa mer.
  2. Analysera en egen köpsituation, verklig eller påhittad: vilket psykologiskt knep användes, och fungerade det?
  3. Designa en egen liten ”fälla”, till exempel skyltning eller ett erbjudande, som utnyttjar ett av knepen ni läst om.

Frågeställningar

  • Är det oetiskt av företag att medvetet utnyttja psykologiska knep för att sälja mer?
  • Hur kan man som konsument skydda sig mot att bli lurad av sådana knep?

Material: Psykologin bakom dina köp

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Ge ett exempel på ett psykologiskt knep som butiker använder för att öka försäljningen.
  2. Vad är mängdrabatt till för, ur butikens perspektiv?
  3. Hur kan prissättning som ”19,90 kr” i stället för ”20 kr” påverka våra köpbeslut?
  4. Vad menas med impulsköp?
  5. Hur kan placeringen av varor i en butik påverka vad vi köper?
  6. Ge ett exempel på hur reklam kan skapa en känsla av att man ”måste” köpa något.

7Krisrummet

Vad gör du om du plötsligt är finansminister och ekonomin krisar?

Uppgifter

  1. Genomför övningen Krisrummet i par eller mindre grupper.
  2. Anteckna vilka beslut ni tog och varför, under övningens gång.
  3. Jämför era strategier och resultat med en annan grupp: vad gjorde ni olika, och vad hände?

Frågeställningar

  • Vilket beslut var svårast att ta, och varför?
  • Fanns det ett ”rätt” svar, eller handlade övningen om att väga olika dåliga alternativ mot varandra?

Material: Krisrummet – En övning i att vara finansminister

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka verktyg har en finansminister eller regering för att påverka ekonomin?
  2. Vad kan en regering göra för att bromsa en lågkonjunktur?
  3. Vad kan en regering göra för att bromsa hög inflation?
  4. Vilka avvägningar behöver ofta göras mellan olika ekonomiska mål?
  5. Vad innebär det att höja respektive sänka räntan, i stora drag?
  6. Varför är ekonomisk politik sällan enkel, med ett självklart rätt svar?

8Sammanfattning och examination

Om du fick förklara samhällets ekonomi med en enda mening, vad skulle den vara?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från lektion 1–7 och testa varandra parvis.
  2. Gör Provträningssida ekonomi.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilket begrepp eller vilken del av arbetsområdet var svårast att förstå?
  • Vad har förändrat er syn på hur ekonomin fungerar mest under de här lektionerna?

Material: Samhällets ekonomi – Text och arbetsmaterial

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad mäter BNP, och vad missar måttet?
  2. Vad är skillnaden mellan inflation och deflation?
  3. Vad är skillnaden mellan monopol, oligopol och fri marknad?
  4. Varför är karteller olagliga?
  5. Ge ett exempel på ett psykologiskt knep som påverkar våra köpbeslut.
  6. Nämn ett verktyg en regering kan använda för att påverka ekonomin.

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på samband och avvägningar än ett rent begreppsprov. Två förslag på uppgift: resonera kring vem som vinner och vem som förlorar på internationell frihandel, och om det ändå är värt det totalt sett, eller förklara hur BNP, inflation och konkurrens hänger ihop och påverkar varandra i en enkel ekonomisk kedja.

Bedömningstips: be eleverna använda minst två centrala begrepp korrekt, till exempel BNP, inflation, monopol eller kartell, och resonera kring orsakssamband snarare än att bara definiera begreppen.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna sidor om samhällets ekonomi, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i samhällskunskap, Lgr22.

SO-Portalen.se