Samhällets ekonomi, fördjupning: När pengarna blir värdelösa, del 2 av 4

Zimbabwe – sedlar med ofattbart många nollor

År 2009 trycktes en sedel på 100 biljoner dollar i Zimbabwe. Den räckte inte till en bussbiljett. Hur kunde ett land som kallats Afrikas brödkorg hamna där?

Seriens stora fråga: Vad händer när en limpa bröd kostar flera miljarder?

Det här är andra delen av fyra. I del 1 såg du hur marken förlorade sitt värde i Tyskland 1923. Nu hoppar vi drygt 80 år framåt i tiden, till ett land i södra Afrika där samma sak hände igen, men ännu värre. Vi följer hur krisen växte fram under nästan trettio år, räknar nollor och ser hur människor försökte klara vardagen. Hur fördjupningen hänger ihop med resten av arbetsområdet ser du i lektionsplaneringen för Samhällets ekonomi.

Sedeln på 100 biljoner zimbabwiska dollar från 2009. Den räckte inte ens till en bussbiljett.
Sedeln på 100 biljoner zimbabwiska dollar från 2009. Den räckte inte ens till en bussbiljett. Zimbabwes centralbank. Bild från Wikimedia Commons, se källsidan för licens. Bildkälla

Från ”Afrikas brödkorg” till tomma hyllor

När Zimbabwe blev självständigt 1980, efter ett långt krig mot det vita minoritetsstyret i det som tidigare hette Rhodesia, var landet ett av de rikare i Afrika. Jordbruket var starkt och tobak, majs och andra grödor exporterades. Zimbabwe kallades ibland Afrikas brödkorg. Den nya zimbabwiska dollarn var värd mer än en amerikansk dollar.

En tiodollarsedel från 1980, det år Zimbabwe blev självständigt och fick sin egen valuta.
En tiodollarsedel från 1980, det år Zimbabwe blev självständigt och fick sin egen valuta. Zimbabwes centralbank. Bild från Wikimedia Commons, se källsidan för licens. Bildkälla

Men jorden var mycket ojämnt fördelad. En liten grupp vita storbönder ägde en stor del av den bästa jorden, medan de flesta svarta bönder levde på mindre och sämre mark. Att fördela marken rättvisare var ett av löftena efter självständigheten. Under 1980-talet gick det långsamt, och missnöjet växte.

Fyra steg mot katastrofen

Det finns sällan en enda orsak till hyperinflation. I Zimbabwe kan man se fyra händelser som tillsammans byggde upp krisen.

Den 14 november 1997, en dag som senare kallades Black Friday, föll den zimbabwiska dollarn med ungefär 70 procent mot den amerikanska. Regeringen hade just lovat stora engångsbelopp och pensioner till veteraner från befrielsekriget, utan att det fanns pengar i budgeten. Investerare blev oroliga och sålde sina zimbabwiska dollar.

Mellan 1998 och 2002 skickade Zimbabwe tusentals soldater till kriget i Demokratiska republiken Kongo. Kriget var dyrt och gav landet inga inkomster.

Från år 2000 genomförde regeringen under president Robert Mugabe en snabb jordreform, där stora gårdar som ofta ägdes av vita jordbrukare togs ifrån sina ägare, ibland med våld. Tanken att fördela marken rättvisare hade stöd hos många, men genomförandet blev kaotiskt. Många av de nya ägarna saknade erfarenhet, utsäde och maskiner, och en del gårdar gick till personer med kontakter i regeringspartiet. Skördarna föll kraftigt. Landet som tidigare exporterat mat behövde nu importera den, och exportinkomsterna försvann.

Hela tiden betalade staten löner, krigskostnader och skulder genom att trycka nya pengar. När det fanns mindre varor men mer pengar hände samma sak som i Tyskland. Priserna började stiga, och när folk slutade lita på pengarna steg de ännu snabbare.

Förbjudna prishöjningar

I juni 2007 beordrade regeringen affärerna att halvera sina priser. Prishöjningar blev olagliga, och butiksägare som inte lydde kunde gripas. Under några dagar köpte människor allt de kom åt till de låga priserna. Sedan var hyllorna tomma. Det lönade sig inte längre att tillverka eller sälja varor till de tillåtna priserna, och varorna försvann till den svarta marknaden, där priserna fortsatte att rusa. År 2007 slutade regeringen dessutom att publicera officiell inflationsstatistik.

89,7 triljarder procent

Enligt beräkningar av ekonomen Steve Hanke var inflationen i mitten av november 2008 omkring 79,6 miljarder procent i månaden. Räknat per år blir det omkring 89,7 triljarder procent, en siffra så stor att den saknar mening i vardagen. Priserna fördubblades ungefär en gång per dygn. Det är den näst högsta inflation som någonsin uppmätts, efter Ungern 1946.

Centralbanken försökte hålla siffrorna hanterliga genom att stryka nollor från sedlarna. Det kallas att valutareformera eller ”stryka nollor”. Men att stryka nollor ändrar bara siffrorna, inte orsaken till inflationen. Nya nollor växte snart ut igen.

Nollräknaren

Klicka dig fram genom Zimbabwes sedlar. Siffran längst ner visar hur många av landets första dollar, från 1980, som sedeln motsvarar.

1980: en ny valuta

Zimbabwe blir självständigt och får sin egen dollar. En zimbabwisk dollar är värd mer än en amerikansk.

10

2006: tre nollor stryks

Inflationen är redan över 1 000 procent om året. Centralbanken stryker tre nollor. En ny dollar motsvarar tusen gamla.

1 000

2008: tio nollor stryks

I augusti 2008 stryks tio nollor till. En ny dollar motsvarar nu en etta med tretton nollor i 1980 års pengar.

10 000 000 000 000

Januari 2009: 100 biljoner

Den största sedeln någonsin trycks: 100 biljoner dollar. Räknat i pengar från före 2006 är det en etta med 27 nollor.

1 000 000 000 000 000 000 000 000 000

I januari 2009 trycktes 100 biljoner dollar, och sedan ströks ytterligare tolv nollor i februari 2009. Totalt försvann 25 nollor på tre år.

En sedel på 100 miljoner dollar från 2008. På sedlarna stod ett sista datum då de fick användas.
En sedel på 100 miljoner dollar från 2008. På sedlarna stod ett sista datum då de fick användas. Zimbabwes centralbank. Bild från Wikimedia Commons, se källsidan för licens. Bildkälla

Vardag i en värdelös valuta

För vanliga människor var det en kamp varje dag. Arbetslösheten beräknades till omkring 80 procent. Statsanställda som lärare och sjuksköterskor fick löner som var värda omkring en amerikansk dollar i månaden, och många slutade gå till jobbet eftersom bussbiljetten kostade mer än lönen. Skolor och sjukhus stängde. Hösten 2008 drabbades landet dessutom av ett utbrott av kolera, eftersom vattenverken inte hade råd med kemikalier för att rena vattnet.

Bankerna begränsade hur mycket man fick ta ut, så folk stod i kö i timmar för att få ut pengar som tappade i värde medan de väntade. Ett paket kaffe kunde kosta en hel påse med sedlar. Den som hade släktingar utomlands som skickade hem amerikanska dollar eller sydafrikanska rand klarade sig bättre. Miljontals människor lämnade landet, framför allt till Sydafrika. Medelklassen försvann nästan helt.

Lönen kommer: vad gör du?

Det är hösten 2008. Du arbetar som lärare i Harare och har just fått din månadslön i zimbabwiska dollar. Priserna fördubblas ungefär varje dag. Välj vad du gör med pengarna och se vad som händer.

Sätta in lönen på banken

Det är det farligaste valet. Om priserna fördubblas varje dag är pengarna på kontot värda hälften i morgon och en fjärdedel i övermorgon. Dessutom fick man bara ta ut små summor åt gången, så pengarna satt fast medan de förlorade sitt värde.

Köpa mat direkt, så fort lönen kommer

Det gjorde de flesta. Pengar måste bli till varor så snabbt som möjligt. Problemet var att butikshyllorna ofta var tomma, eftersom priskontroller gjorde att det inte lönade sig att sälja varor till de lagliga priserna.

Växla till amerikanska dollar på svarta marknaden

Den som kunde gjorde det. Dollar och sydafrikanska rand behöll sitt värde. Men växlingen var olaglig en tid, kursen var dålig och de fattigaste hade inga pengar att växla.

Byta varor med grannarna

Byteshandel blev vanligt. En kyckling kunde bytas mot skolböcker, bensin mot mjöl. Det fungerar när pengarna inte gör det, men det är långsamt och kräver att någon har det du behöver och vill ha det du har.

Situationen är påhittad men bygger på hur människor i Zimbabwe beskrev sin vardag.

Zimbabwiska sedlar från 2008. Nya sedlar med allt fler nollor kom ut så snabbt att de gamla knappt hann användas.
Zimbabwiska sedlar från 2008. Nya sedlar med allt fler nollor kom ut så snabbt att de gamla knappt hann användas. Bild från Wikimedia Commons, se källsidan för licens. Bildkälla

Landet som slutade använda sina egna pengar

I början av 2009 gav regeringen upp. I april samma år slutade den zimbabwiska dollarn att användas, och i stället fick man betala med utländska valutor, framför allt amerikanska dollar och sydafrikanska rand. Nästan direkt slutade priserna rusa. Varorna kom tillbaka till hyllorna, och lärarna började gå till jobbet igen när lönen betalades i dollar.

Men att använda ett annat lands pengar har ett pris. Zimbabwe kunde inte längre själv bestämma över sin penningpolitik och kunde inte trycka fram pengar när det behövdes. Det blev brist på kontanter. I november 2017 tvingades Robert Mugabe bort från makten efter 37 år, men problemen fanns kvar. Försök med nya zimbabwiska valutor, 2019 och den guldbaserade valutan ZiG i april 2024, har lett till nya perioder av hög inflation och misstro. Många zimbabwier föredrar fortfarande amerikanska dollar.

Det visar en viktig sak: pengar fungerar bara så länge människor litar på dem. Förtroende som har förstörts är mycket svårt att bygga upp igen. Hur man kan stoppa inflation kan du läsa mer om i del 4.

Det händer igen: Venezuela

Zimbabwe är inte det enda exemplet i vår tid. I Venezuela i Sydamerika, ett land med några av världens största oljereserver, rasade ekonomin när oljepriset föll kraftigt 2014. Staten fortsatte att betala sina utgifter med nytryckta pengar, och inflationen skenade. Jämför de två länderna i tabellen.

ZimbabweVenezuela
OrsakEn kaotisk jordreform, krig i Kongo och en stat som betalade sina utgifter med sedelpressen.Kraftigt fallande oljeintäkter efter 2014, eftersom nästan all export var olja, och en stat som tryckte pengar för att täcka underskotten.
ToppenNovember 2008. Priserna fördubblades ungefär varje dygn.2018. Enligt centralbanken var inflationen 130 060 procent det året.
Nollor25 nollor ströks 2006, 2008 och 2009.Fem nollor ströks 2018 och sex nollor 2021.
FöljderMassarbetslöshet, tomma hyllor, miljontals människor flydde, främst till Sydafrika.Brist på mat och medicin, över sju miljoner människor har lämnat landet.
Hur det slutadeLandet slutade använda sin egen valuta 2009.Många affärer började ta betalt i amerikanska dollar, även om det officiellt fortfarande finns en egen valuta.

Samma mönster, tre länder

Tyskland 1923, Zimbabwe 2008 och Venezuela 2018 var mycket olika länder i olika tider. Ändå är mönstret likt. En kris minskade det landet kunde producera eller sälja. Staten tryckte pengar för att betala sina utgifter. När människor slutade lita på pengarna snurrade prisstegringen allt snabbare, och försök att förbjuda prishöjningar ledde till tomma hyllor. Alla gånger var det de som hade sparat och de som hade fasta inkomster som förlorade mest, och alla gånger flydde många människor från landet eller från dess pengar.

Begrepp i den här delen
Hyperinflation
Extremt snabb inflation, ofta definierad som mer än 50 procent i månaden.
Jordreform
När staten förändrar vem som äger jorden i ett land, ofta för att fördela den jämnare.
Priskontroll
När staten bestämmer högsta tillåtna pris på varor.
Svart marknad
Olaglig handel vid sidan av den vanliga, ofta till högre priser.
Valutareform
När ett land byter till en ny valuta eller stryker nollor från den gamla.
Dollarisering
När ett land använder amerikanska dollar i stället för sina egna pengar.

Testa dig själv

Sex frågor om det du har läst. Du ser direkt om du svarat rätt, och varför.

  1. Vad kallades Zimbabwe innan krisen?

    Rätt svar: B. Jordbruket var starkt och landet exporterade mat och tobak.

  2. Vad hände den 14 november 1997, ”Black Friday”?

    Rätt svar: D. Löften om stora utbetalningar som saknade täckning skrämde investerare.

  3. Vad blev följden när regeringen förbjöd prishöjningar 2007?

    Rätt svar: C. När det inte lönar sig att sälja till de tillåtna priserna slutar företagen att sälja.

  4. Varför strök centralbanken nollor från sedlarna?

    Rätt svar: A. Att stryka nollor ändrar siffrorna men inte att pengarna fortsätter att tappa i värde.

  5. Hur stoppades hyperinflationen 2009?

    Rätt svar: D. När pengarna byttes ut slutade priserna rusa, men landet förlorade kontrollen över sin egen penningpolitik.

  6. Vad liknar varandra i Zimbabwe och Venezuela?

    Rätt svar: B. I Zimbabwe föll jordbruket, i Venezuela oljeintäkterna. I båda fallen täcktes underskotten med sedelpressen.

Visa facit

1 B, 2 D, 3 C, 4 A, 5 D, 6 B

Resonera vidare

Jämför Tyskland 1923 med Zimbabwe 2008, och gärna Venezuela. Vilka likheter finns i orsakerna och följderna? Vilken viktig skillnad ser du i hur krisen stoppades?

Tips för att jämföra

Tänk i tre steg: orsaker, följder för vanliga människor och hur krisen stoppades. Lägg märke till att alla länderna tryckte pengar när produktionen eller inkomsterna hade fallit. En skillnad är hur krisen stoppades: Tyskland fick en ny egen valuta, medan Zimbabwe slutade använda sina egna pengar.