När lönen inte räcker: inflationens vinnare och förlorare
Samhällets ekonomi, fördjupning: När pengarna blir värdelösa, del 3 av 4
När lönen inte räcker: inflationens vinnare och förlorare
Inflationen behöver inte vara tusentals procent för att märkas. År 2022 steg matpriserna i Sverige med nästan 19 procent. Vem förlorar när priserna stiger, och finns det någon som vinner?
Seriens stora fråga: Vad händer när en limpa bröd kostar flera miljarder?
Det här är tredje delen av fyra. I Tyskland och Zimbabwe såg du vad som händer när inflationen skenar helt. Men även en mycket lägre inflation, som den Sverige hade 2022, förändrar vardagen och flyttar pengar mellan människor. I den här delen får du handla mat med en budget som krymper och se hur fyra olika personer klarar sig. Hur fördjupningen hänger ihop med resten av arbetsområdet ser du i lektionsplaneringen för Samhällets ekonomi.
Våren när kvittot blev längre
Under nästan trettio år behövde svenskar knappt tänka på inflation. Priserna steg lite varje år, ofta under två procent, och lönerna steg mer. Många unga vuxna hade aldrig upplevt att maten blev märkbart dyrare från en månad till nästa.
Sedan kom 2022. I affären steg priset på smör, ost och kaffe vecka för vecka. Elräkningen kunde bli flera gånger högre än året innan. Tankning, bussbiljetter och hyror blev dyrare. I december 2022 var inflationen, mätt med det mått Riksbanken använder, 10,2 procent. Matpriserna hade stigit med 18,6 procent på ett år. Det var den högsta inflationen i Sverige sedan början av 1990-talet.
Varför steg priserna?
Inflationen 2022 hade flera orsaker som förstärkte varandra. Under pandemin 2020–2021 stängdes fabriker och hamnar, särskilt i Asien. När efterfrågan kom tillbaka fanns det inte varor och containrar så det räckte, och priserna steg. Samtidigt hade centralbankerna hållit räntorna mycket låga och staterna stöttat ekonomin med stora summor, så det fanns gott om pengar.
När Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 steg priserna på gas, olja och el kraftigt i hela Europa. Ukraina och Ryssland är också stora exportörer av vete och gödsel. Dyrare energi gör nästan allt dyrare: det kostar mer att driva ett växthus, en bil, ett bageri och en lastbil. Till sist var den svenska kronan svag. När kronan är värd mindre blir allt vi importerar dyrare, från bananer till mobiltelefoner.
Tio procent låter kanske inte så mycket jämfört med Tyskland 1923. Men pröva själv vad det betyder för en vanlig veckohandling.
Matkassen som inte räcker
Familjen har 700 kronor i veckan till mat. Våren 2022 räckte det till allt i listan. Ett år senare har priserna stigit. Bocka ur varor tills kassen ryms i budgeten med 2023 års priser. Vad väljer du bort först, och varför?
| Vara | 2022 | 2023 |
|---|---|---|
| 30 kr | 36 kr | |
| 45 kr | 60 kr | |
| 45 kr | 63 kr | |
| 100 kr | 132 kr | |
| 40 kr | 53 kr | |
| 90 kr | 107 kr | |
| 80 kr | 99 kr | |
| 70 kr | 87 kr | |
| 50 kr | 58 kr | |
| 30 kr | 36 kr | |
| 15 kr | 22 kr | |
| 25 kr | 28 kr | |
| 30 kr | 35 kr | |
| Summa | 650 kr | 816 kr |
Med alla varor kostar kassen 650 kr år 2022 och 816 kr år 2023.
Priserna är påhittade exempelpriser. Prisökningarna mellan 2022 och 2023 bygger ungefär på hur mycket olika varugrupper steg enligt SCB.
Vad tog du bort? Många familjer gjorde just så 2022 och 2023: de köpte mindre kött och mer pasta, bytte märkesvaror mot billigare alternativ och sparade in på godis och utemat. Försäljningen hos lågprisbutiker ökade. För den som redan hade små marginaler fanns det inte så mycket att ta bort, och fler sökte hjälp hos organisationer som delar ut mat.
Så mäts inflation
Statistiska centralbyrån, SCB, följer varje månad priserna på hundratals varor och tjänster som vanliga hushåll köper: mat, hyra, el, kläder, resor och mycket annat. Varorna läggs ihop i en tänkt varukorg, och förändringen i vad korgen kostar kallas konsumentprisindex, KPI. Riksbanken styr efter ett liknande mått, KPIF, där effekten av ändrade bolåneräntor är borträknad. Målet är att inflationen ska vara två procent om året.
Varför inte noll? En liten, jämn inflation gör det lättare för ekonomin att fungera, och den ger en marginal mot motsatsen, deflation, när priserna sjunker och människor skjuter upp sina köp i väntan på ännu lägre priser. Då kan företag tvingas skära ned och arbetslösheten stiga.
Fyra personer, samma butik
Inflation drabbar inte alla på samma sätt. Det beror på vad man har för inkomst, om man har sparpengar och om man har lån. Följ fyra påhittade personer och se hur det går för dem vid olika inflationstakt.
Butiken där priserna rör sig
Fyra påhittade personer handlar i samma butik. Välj hur hög inflationen är, och se hur deras köpkraft har förändrats efter tre år. Lägg märke till vem som klarar sig och vem som förlorar.
Inflation 2 procent, som Riksbankens mål, efter tre år
Veckokassen kostar i dag 1 000 kr. Efter tre år kostar samma kasse 1 061 kr.
Köpkraft betyder hur mycket man kan köpa för pengarna. Ett minus betyder att samma inkomst eller sparsumma räcker till mindre. För Jonas och Amir betyder ett minus att skulden har blivit lättare att bära.
Inflation 10 procent, som i Sverige 2022, efter tre år
Veckokassen kostar i dag 1 000 kr. Efter tre år kostar samma kasse 1 331 kr.
Köpkraft betyder hur mycket man kan köpa för pengarna. Ett minus betyder att samma inkomst eller sparsumma räcker till mindre. För Jonas och Amir betyder ett minus att skulden har blivit lättare att bära.
Inflation 50 procent om året, efter tre år
Veckokassen kostar i dag 1 000 kr. Efter tre år kostar samma kasse 3 375 kr.
Köpkraft betyder hur mycket man kan köpa för pengarna. Ett minus betyder att samma inkomst eller sparsumma räcker till mindre. För Jonas och Amir betyder ett minus att skulden har blivit lättare att bära.
Real och nominell
I butiken ovan ser du två viktiga begrepp. Den nominella lönen är siffran på lönebeskedet. Den reala lönen är vad lönen faktiskt räcker till. Om lönen höjs med tre procent men priserna stiger med tio procent har den nominella lönen ökat, men den reala lönen minskat. Det är precis vad som hände i Sverige: under 2022 och 2023 sjönk reallönerna för de flesta, trots att lönerna i kronor steg.
Det är därför fackföreningar och arbetsgivare förhandlar så hårt om löneökningar när inflationen är hög. Facket vill ha kompensation för de höjda priserna. Arbetsgivarna varnar för att för stora löneökningar gör att företagen höjer priserna igen, och då kan en pris- och lönespiral komma igång. Industrins avtal våren 2023 gav 4,1 procent det första året och 3,3 procent det andra, alltså mindre än inflationen.
Samma sak gäller sparpengar. Om räntan på sparkontot är en procent men inflationen tio procent är den reala räntan minus nio procent. Pengarna växer i kronor men krymper i värde. Den som har lån ser det från andra hållet: skulden blir mindre värd. Men det är inte hela sanningen, för när inflationen är hög höjs ofta räntorna, och då kan lånet bli mycket dyrare. Det kommer du att se i del 4.
Vinnare eller förlorare?
Avgör vem som oftast vinner och vem som oftast förlorar när inflationen är hög.
En pensionär med en fast inkomst som inte räknas upp
Ofta förlorare. Samma summa varje månad räcker till allt mindre när priserna stiger.
Ett hushåll med ett stort lån och fast ränta
Ofta vinnare. Skulden är densamma i kronor men blir mindre värd när priser och löner stiger. Om räntan stiger, som den ofta gör när inflationen är hög, kan det dock bli tvärtom.
En tonåring som har sparat ihop pengar på ett konto med låg ränta
Ofta förlorare. Om räntan är lägre än inflationen krymper sparpengarnas värde.
Någon som äger ett hus eller en lägenhet
Ofta vinnare. Värdet på saker som hus och mark brukar stiga med priserna, så ägaren skyddas ofta mot inflationen.
En arbetare vars lön höjs först ett år efter att priserna har stigit
Ofta förlorare. Lönen släpar efter. Under tiden räcker den till mindre.
Staten, som har stora skulder i egen valuta
Ofta vinnare. Precis som i Tyskland 1923 blir statens skulder lättare att betala när pengarna tappar i värde.
Inflationen är inte rättvis
De som har det sämst ställt lägger en större del av sina pengar på mat, hyra och el, och det var just de priserna som steg mest 2022. En familj med höga inkomster kanske märkte prishöjningarna, men kunde fortsätta handla som vanligt. För en ensamstående förälder eller en pensionär med låg pension kunde det betyda att pengarna tog slut innan månaden var slut.
Inflation påverkar också förtroendet. När priserna stiger snabbt känner många att de förlorar kontrollen över sin ekonomi, och de kan börja misstro politiker och myndigheter. I Tyskland 1923 och Zimbabwe 2008 gick det så långt att förtroendet för hela samhället raserades. I Sverige 2022 handlade det om något mycket mindre, men frågan om el- och matpriser blev ändå en av de viktigaste i valrörelsen.
Hur får man då stopp på inflationen? Svaret kan låta enkelt, men som du ska se i del 4 kan medicinen göra ont.
Begrepp i den här delen
- Inflation
- När den allmänna prisnivån stiger, så att pengarna räcker till mindre.
- KPI och KPIF
- Index som mäter hur priserna på en tänkt varukorg förändras. KPIF är Riksbankens mått.
- Köpkraft
- Hur mycket man kan köpa för sina pengar.
- Nominell och real
- Nominell är siffran i kronor. Real är vad den faktiskt räcker till när priserna räknats in.
- Deflation
- När den allmänna prisnivån sjunker.
- Pris- och lönespiral
- När höjda priser leder till högre löner, som i sin tur leder till högre priser.
Testa dig själv
Sex frågor om det du har läst. Du ser direkt om du svarat rätt, och varför.
Hur hög var inflationen i Sverige i december 2022, enligt KPIF?
Rätt svar: C. KPIF var 10,2 procent. Matpriserna hade stigit med 18,6 procent på ett år.
Vilken av dessa var en orsak till inflationen 2022?
Rätt svar: B. Dyrare gas, olja och el gjorde nästan allt dyrare att tillverka och transportera.
Vad mäter konsumentprisindex, KPI?
Rätt svar: D. SCB följer priserna på hundratals varor och tjänster varje månad.
Vad är skillnaden mellan nominell och real lön?
Rätt svar: C. Om priserna stiger mer än lönen sjunker den reala lönen, även om siffran på lönebeskedet blir högre.
Vem förlorar oftast mest på hög inflation?
Rätt svar: A. Fasta summor räcker till allt mindre, medan skulder och ägda tillgångar påverkas annorlunda.
Varför drabbas hushåll med små marginaler ofta hårdast?
Rätt svar: B. Det var just priserna på nödvändigheter som steg mest under 2022.
Visa facit
1 C, 2 B, 3 D, 4 C, 5 A, 6 B
Resonera vidare
Inflation beskrivs ibland som en ”osynlig skatt”. Förklara vad som menas, och resonera om vem som betalar den mest. Använd gärna exempel från matkassen eller de fyra personerna.
Tips för ett utvecklat svar
Tänk på att ingen räkning kommer hem i brevlådan, men att pengarna ändå räcker till mindre. Vem förlorar köpkraft, och vem vinner, till exempel den som har lån? Använd begreppen köpkraft och real lön, och jämför gärna med Tyskland 1923.
