Lektionsplanering – Så styrs Sverige
Lektionsplanering – Så styrs Sverige
Åtta lektioner om demokrati, val och makt – från riksdagen och regeringen ner till kommunen där du bor.
Hösten 2026 är ett valår, och det gör området extra levande: eleverna kan följa hur röster blir mandat och mandat blir en regering, samtidigt som det händer i nyheterna. Området börjar i frågan om vad demokrati är och hur Sveriges statsskick fungerar. Sedan reder eleverna ut vem som bestämmer vad, hur val och regeringsbildning går till, vad riksdagen och regeringen gör och hur en lag blir till. Området avslutas nära elevernas vardag, i kommunen och regionen. Varje lektion hör ihop med en undersida i Så styrs Sverige – Text och arbetsmaterial och kan köras i ordning eller var för sig.
Så är varje lektion uppbyggd
Alla åtta lektioner följer samma ordning, så att du och eleverna vet vad som kommer härnäst.
- Starta med en fråga som eleverna tänker på själva och sedan pratar om med en kompis.
- Läs undersidan på SO-portalen, gärna högt tillsammans eller i par.
- Gör tre uppgifter som bygger på varandra: först förstå, sedan använda, sist resonera. Under varje uppgift står det vad eleverna ska ha gjort när de är klara.
- Diskutera två öppna frågor i helklass.
- Avsluta med frågebatteriet – som läxa, exit ticket eller repetition inför provet.
Lgr22-kopplingar
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: demokrati och politiska system – vad demokrati innebär och hur den kan förverkligas, samt Sveriges statsskick och grundlagar.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: den politiska organisationen och beslutsfattandet på lokal, regional och nationell nivå samt inom EU.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: allmänna val och regeringsbildning, politiska partier och hur medborgare kan påverka beslut.
- Samhällskunskap 7–9, centralt innehåll: hur lagar stiftas och principen om maktdelning.
- Samhällskunskap, syfte: reflektera över hur samhällen är organiserade, analysera samhällsstrukturer och uttrycka och värdera ståndpunkter med argument.
Kopplingarna är formulerade i sammandrag. Se Skolverkets kursplan i samhällskunskap för exakt lydelse.
Vad är demokrati och hur fungerar den i Sverige?
Målet: Eleverna kan förklara vad demokrati är, ge exempel på dess kännetecken och skilja på direkt och representativ demokrati.
Starta
Är vår klass en demokrati – och hur skulle ni märka det om den inte var det?
Gör
- Demokratins kännetecken Skriv fem kännetecken för en demokrati, till exempel fria val, yttrandefrihet, fria medier, rättssäkerhet och allas lika värde. Ge ett exempel från Sverige på vart och ett. Klar när: du har fem kännetecken med ett exempel var.
- Två sätt att bestämma Klassen fattar samma beslut två gånger, till exempel vad ni ska göra en fredagseftermiddag. Först röstar alla direkt. Sedan väljer ni tre representanter som får bestämma åt klassen. Skriv en fördel och en nackdel med varje sätt. Klar när: du har en fördel och en nackdel med både direkt och representativ demokrati.
- Demokratins tidslinje Gör en tidslinje med de här händelserna: 1866 ersätts ståndsriksdagen av en tvåkammarriksdag, 1909 beslutas allmän rösträtt för män, 1921 får kvinnor rösta i riksdagsval för första gången och 1974 får Sverige en ny regeringsform. Leta upp en femte händelse själv. Klar när: tidslinjen har fem händelser och en mening om vilken du tycker var viktigast.
Diskutera
- Är Sverige en fullständig demokrati – och vad skulle i så fall saknas?
- Ska 16-åringar få rösta?
Frågebatteri – lektion 1 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad betyder ordet demokrati?
- Nämn tre kännetecken för en demokrati.
- Vad är skillnaden mellan direkt och representativ demokrati?
- Vilken sorts demokrati har Sverige?
- Vilket år fick kvinnor rösta i ett riksdagsval för första gången?
- Hur gammal måste man vara för att få rösta i riksdagsvalet?
- Varför är yttrandefrihet viktig i en demokrati?
- Varför behövs fria medier i en demokrati?
- Vad är en folkomröstning, och varför är de nationella folkomröstningarna i Sverige oftast rådgivande?
- Hur kan man påverka samhället utan att själv vara politiker?
- Varför måste en demokrati skydda minoriteter och inte bara göra som majoriteten vill?
- Vad tycker du är det största hotet mot demokratin i dag? Motivera ditt svar.
Sveriges statsskick – monarki eller demokrati?
Målet: Eleverna kan förklara vad konstitutionell monarki och parlamentarism innebär och vad grundlagarna gör.
Starta
Kungen är Sveriges statschef – men vad skulle hända om han vägrade skriva under en ny lag?
Svaret kan överraska: kungen skriver inte under några lagar alls. Låt eleverna upptäcka det under lektionen.
Gör
- Kungens jobb – eller någon annans? Sortera de här uppgifterna i två grupper, kungen eller någon annan: öppna riksmötet, leda regeringen, ta emot statsbesök, stifta lagar, vara ordförande i Utrikesnämnden, utse statsminister, representera Sverige utomlands och besluta om skatter. Skriv vem som gör uppgiften när det inte är kungen. Klar när: alla åtta är sorterade och har rätt ansvarig.
- De fyra grundlagarna Skriv namnen på Sveriges fyra grundlagar och en mening om vad var och en skyddar. Förklara sedan hur en grundlag ändras och varför det är svårare än att ändra en vanlig lag. Klar när: alla fyra grundlagar är förklarade och du har beskrivit hur de ändras.
- Tre länder, tre statschefer Gör en tabell som jämför Sverige, USA och Finland. Skriv för varje land vem som är statschef, hur hen får sin post och hur mycket politisk makt hen har. Klar när: tabellen är ifylld och du har skrivit en mening om den största skillnaden.
Diskutera
- Behöver Sverige en kung?
- Hur kan en demokrati ha en statschef som ingen har röstat fram?
Frågebatteri – lektion 2 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är ett statsskick?
- Vem är Sveriges statschef?
- Vad är en konstitutionell monarki?
- Vad är en republik?
- Vilka fyra grundlagar har Sverige?
- Vad betyder parlamentarism?
- Varför har kungen ingen politisk makt i Sverige?
- Varför är grundlagar svårare att ändra än vanliga lagar?
- Regeringsformen börjar med meningen ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Vad betyder det?
- Vad är skillnaden mellan statschef och regeringschef?
- Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med en statschef som ärver sin post?
- Ska Sverige bli en republik? Ge ett argument för och ett emot.
Vem bestämmer vad? Riksdag, regering, regioner och kommuner
Målet: Eleverna kan beskriva Sveriges politiska nivåer och avgöra vilken nivå som ansvarar för olika delar av vardagen.
Starta
Vem ska du klaga hos om bussen till skolan aldrig kommer i tid?
Svaret beror på om det är skolskjuts eller vanlig kollektivtrafik – en bra ingång till varför ansvaret är uppdelat.
Gör
- Ansvarsjakten Sortera de här tolv sakerna efter vem som ansvarar – EU, staten, regionen eller kommunen: skolan, vårdcentralen, polisen, bussar och tåg i länet, försvaret, äldreboenden, biblioteket, pass, sophämtning, tandvård för barn, fiskekvoter och mobilsamtal utomlands inom EU. Klar när: alla tolv är sorterade.
- En vanlig dag Skriv ner vad du gör under en vanlig dag, från att du vaknar tills du somnar. Markera varje gång du använder något som samhället står för, och skriv vilken nivå som ansvarar. Klar när: minst sex saker är markerade med rätt nivå.
- Brev till rätt adress Välj något i din vardag som du vill förändra. Skriv ett kort brev till den nivå som faktiskt kan göra något åt det. Klar när: brevet beskriver problemet, har rätt mottagare och innehåller ett förslag.
Diskutera
- Ska staten ta över ansvaret för skolan från kommunerna?
- Bestämmer EU för mycket över vad som händer i Sverige?
Frågebatteri – lektion 3 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vilka tre politiska nivåer finns det i Sverige?
- Hur många kommuner finns det i Sverige?
- Hur många regioner finns det i Sverige?
- Nämn två saker som kommunen ansvarar för.
- Nämn två saker som regionen ansvarar för.
- Nämn två saker som staten ansvarar för.
- Varför är ansvaret uppdelat på flera nivåer?
- Vad menas med kommunalt självstyre?
- Hur får kommuner och regioner pengar till sin verksamhet?
- Varför kan samma sak, till exempel skolan, fungera olika bra i olika kommuner?
- Ge ett exempel på hur ett beslut i EU påverkar vardagen i Sverige.
- Vilken nivå tycker du har störst betydelse för ditt liv? Motivera ditt svar.
Val och regeringsbildning – från röst till regering
Målet: Eleverna kan förklara hur valen går till, hur röster blir mandat och hur en regering bildas.
Starta
Efter ett riksdagsval kan det dröja flera veckor innan Sverige har en ny regering. Varför vet vi inte direkt vem som blir statsminister?
Gör
- Tre valsedlar Rita tre valsedlar i rätt färger: gul, blå och vit. Skriv på varje vilket val den gäller och visa hur man kryssar för en kandidat man vill ska komma in. Klar när: alla tre sedlar har rätt val och ett exempel på personkryss.
- Klassriksdagen En klassriksdag har 30 platser. Valresultatet blev: Parti A 34 procent, Parti B 28 procent, Parti C 19 procent, Parti D 16 procent och Parti E 3 procent. Det finns en spärr på 4 procent. Fördela platserna och skriv minst två sätt att få ihop en majoritet på 16 platser. Klar när: alla 30 platser är fördelade och du har två majoritetsalternativ. (Förenklat – riksdagen räknar med den jämkade uddatalsmetoden.)
- Talmannens uppdrag Följ regeringsbildningen efter valet 2026 i nyheterna, eller läs om hur det gick till efter valet 2022. Skriv stegen i rätt ordning, från valdagen till att en statsminister har godkänts av riksdagen. Klar när: du har minst fem steg i rätt ordning och vet vilken roll talmannen har.
Diskutera
- Ska spärren på 4 procent finnas kvar – vad vinner och förlorar vi på den?
- Är det demokratiskt att ett parti som har tappat många röster ändå kan hamna i regeringen?
Frågebatteri – lektion 4 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Hur ofta är det allmänna val i Sverige?
- Vilka tre val hålls på samma dag?
- Vilken färg har valsedlarna till riksdagen, regionen och kommunen?
- Hur många ledamöter har riksdagen?
- Vad är riksdagsspärren?
- Vad är ett personval?
- Vad är ett mandat, och hur hänger det ihop med rösterna?
- Vilken roll har talmannen efter ett val?
- En statsminister godkänns om inte en majoritet av riksdagen röstar emot. Vad innebär det?
- Vad är skillnaden mellan en majoritetsregering och en minoritetsregering?
- Varför behöver partier ofta samarbeta för att kunna bilda regering?
- Varför röstar inte alla – och spelar det någon roll för demokratin?
Riksdagen och regeringen – så styrs Sverige i praktiken
Målet: Eleverna kan förklara skillnaden mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna och varför makten är uppdelad.
Starta
Om det är riksdagen som stiftar lagarna – vad gör regeringen då hela dagarna?
Gör
- Riksdag eller regering? Sortera de här åtta uppgifterna: stifta lagar, besluta om statsbudgeten, styra myndigheterna, lägga fram lagförslag, granska regeringen, godkänna en ny statsminister, leda departementen och rikta misstroende mot en minister. Klar när: alla åtta är sorterade.
- Maktens karta Rita fyra rutor: väljarna, riksdagen, regeringen och myndigheterna. Lägg till domstolarna vid sidan av. Dra pilar och skriv på varje pil vad som händer, till exempel väljer, granskar, styr och ger uppdrag. Skriv till sist varför domstolarna inte har några pilar från regeringen. Klar när: kartan har minst fem pilar med text och en förklaring om domstolarna.
- Titta på riksdagen Se en del av en debatt eller frågestund i riksdagens webb-tv på riksdagen.se. Anteckna vilken fråga som togs upp, vem som frågade och från vilket parti, vem som svarade och vad svaret gick ut på. Klar när: du har antecknat alla fyra delarna.
Diskutera
- Borde regeringen få mer eller mindre makt än i dag?
- Varför är det viktigt att riksdagen granskar regeringen, även när man själv gillar regeringen?
Frågebatteri – lektion 5 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är riksdagen?
- Vad är regeringen?
- Vem leder regeringen?
- Vad är ett statsråd?
- Vad är ett departement?
- Vad är en myndighet? Ge ett exempel.
- Vad är den största skillnaden mellan riksdagens och regeringens uppgifter?
- Vad är en misstroendeförklaring?
- Vad är konstitutionsutskottet, och vad gör det?
- Varför får en minister inte bestämma hur en myndighet ska besluta i ett enskilt ärende?
- Varför ska domstolarna vara självständiga från regeringen?
- Vad skulle kunna hända om samma personer både stiftade lagarna och dömde efter dem?
Hur blir en lag till?
Målet: Eleverna kan beskriva stegen från idé till färdig lag och visa var i processen man kan påverka.
Starta
Om du ville att det skulle bli förbjudet att sälja energidryck till barn under 15 år – hur skulle du gå till väga?
Gör
- Lagpusslet Klipp ut eller skriv lappar med stegen: idé eller motion, utredning, remiss, Lagrådet, proposition, behandling i utskott, beslut i riksdagen och att lagen publiceras. Lägg dem i rätt ordning och skriv en mening om vad som händer i varje steg. Klar när: alla åtta steg ligger i rätt ordning med en förklaring.
- Energidryckslagen Följ förslaget från startfrågan genom stegen. Skriv vad som händer i varje steg och ge exempel på tre organisationer eller myndigheter som skulle vilja tycka till på remissen. Klar när: förslaget har gått igenom alla steg och du har tre remissinstanser.
- Var kan jag påverka? Markera tre ställen i kedjan där en vanlig person eller en organisation kan påverka lagen. Skriv hur det skulle gå till, till exempel genom att kontakta en riksdagsledamot, skriva en debattartikel eller svara på en remiss. Klar när: du har tre markeringar med ett sätt att påverka vid varje.
Diskutera
- Tar det för lång tid att stifta en ny lag – eller är det bra att det går långsamt?
- Vem har mest makt i lagprocessen: väljarna, partierna eller experterna?
Frågebatteri – lektion 6 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är en motion?
- Vad är en proposition?
- Vad gör en statlig utredning?
- Vad är en remiss?
- Vad gör riksdagens utskott?
- Vad är Lagrådet?
- Varför skickas lagförslag ut på remiss?
- Varför tar det ofta lång tid att stifta en ny lag?
- Vad är skillnaden mellan en lag och en förordning?
- Hur går det till att ändra en grundlag?
- Hur kan en vanlig medborgare påverka en ny lag?
- Välj en lag du tycker borde finnas. Beskriv hur den skulle behöva gå igenom processen.
Kommunen – den politiska nivån närmast dig
Målet: Eleverna kan förklara hur en kommun styrs, vad den ansvarar för och hur man kan påverka den.
Starta
Vad skulle du ändra i vår kommun om du fick bestämma i ett år?
Spara elevernas svar – de används igen i uppgift 3.
Gör
- Vår kommuns pengar Gå in på kommunens webbplats och leta upp budgeten eller årsredovisningen. Ta reda på kommunens tre största utgifter och hur hög kommunalskatten är. Klar när: du har tre utgifter och skattesatsen.
- Hur styrs kommunen? Rita kommunens organisation med väljarna längst ner, sedan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna och förvaltningarna. Skriv på pilarna vem som väljer eller styr vem. Klar när: alla fem delar finns med och pilarna har text.
- Ditt förslag till kommunen Gå tillbaka till ditt svar på startfrågan. Skriv ett förslag till kommunen: vad är problemet, vad föreslår du, vad kostar det ungefär och vem vinner på det? Ta reda på om kommunen tar emot medborgarförslag eller e-förslag. Klar när: förslaget har alla fyra delar och du vet hur det skulle kunna lämnas in.
Diskutera
- Ska kommunerna få bestämma mycket själva, eller ska det vara likadant i hela landet?
- Är det viktigare att rösta i kommunvalet än i riksdagsvalet?
Frågebatteri – lektion 7 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är en kommun?
- Vad heter kommunens högsta beslutande organ?
- Vad gör kommunstyrelsen?
- Vad är en nämnd?
- Nämn tre saker som kommunen måste ansvara för enligt lag.
- Vad är kommunalskatt?
- Vad är skillnaden mellan kommunens obligatoriska och frivilliga uppgifter? Ge ett exempel på en frivillig uppgift.
- Varför är kommunalskatten olika hög i olika kommuner?
- Vad är skillnaden mellan politiker och tjänstemän i en kommun?
- Hur kan en ung person påverka det som händer i kommunen?
- Vad händer med en kommun när befolkningen minskar?
- Vad skulle du prioritera om du satt i kommunfullmäktige? Motivera ditt svar.
Regionerna – sjukvård, kollektivtrafik och politik
Målet: Eleverna kan förklara vad regionerna ansvarar för och varför vården och trafiken kan se olika ut i olika delar av landet.
Starta
Varför kan man få vänta olika länge på samma operation beroende på var i Sverige man bor?
Gör
- Vad gör vår region? Gör en tankekarta med din region i mitten. Skriv runt omkring allt som regionen ansvarar för, till exempel sjukhus, vårdcentraler, tandvård för unga och kollektivtrafik. Klar när: tankekartan har minst sex ansvarsområden.
- Jämför två regioner Gå in på Vården i siffror och välj ett mått, till exempel väntetid till ett första besök hos en specialist. Jämför din region med en annan region och ge en möjlig förklaring till skillnaden. Klar när: du har jämfört två regioner på ett mått och skrivit en förklaring.
- 100 miljoner att fördela Regionen har fått 100 miljoner kronor extra. Fördela pengarna mellan: kortare vårdköer, billigare busskort för unga, mer psykiatrisk vård för unga, fler bussturer på landsbygden och sänkt regionskatt. Motivera dina tre största poster. Klar när: alla 100 miljoner är fördelade och tre poster är motiverade.
Diskutera
- Ska staten ta över ansvaret för sjukvården från regionerna?
- Är det rättvist att vården kan skilja sig åt mellan olika regioner?
Frågebatteri – lektion 8 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Hur många regioner finns det i Sverige?
- Vilken är regionernas viktigaste uppgift?
- Vad heter regionens högsta beslutande organ?
- Nämn två andra saker som regionen ansvarar för.
- Hur får regionerna främst in pengar?
- Vad hette regionerna tidigare?
- Varför ligger sjukvården hos regionerna och inte hos kommunerna?
- Varför kan vårdköerna vara olika långa i olika regioner?
- Vad är skillnaden mellan det kommunen och det regionen gör inom vård och omsorg?
- Hur påverkar kollektivtrafiken livet för dem som bor på landsbygden?
- Vad talar för och emot att staten skulle ta över ansvaret för sjukvården?
- Hur skulle du fördela regionens pengar om du fick bestämma? Motivera ditt svar.
Examination: Från valsedel till vardag
Eleverna väljer en fråga som påverkar deras egen vardag, till exempel skolmaten, en busslinje, väntetider i vården, en ny lag eller ett förslag från valrörelsen 2026. I en skriftlig analys på 1–2 sidor, eller en muntlig redovisning med bildstöd, ska de:
- förklara vilken politisk nivå som ansvarar för frågan och varför,
- beskriva hur ett beslut i frågan fattas – vem som föreslår, vem som beslutar och vem som genomför,
- förklara hur de som fattar beslutet har blivit valda,
- visa minst två olika perspektiv eller partiers syn på frågan,
- beskriva minst två sätt för en medborgare att påverka frågan och värdera vilket som fungerar bäst.
Analysen ska bygga på minst två källor, till exempel kommunens eller regionens webbplats, riksdagen.se eller partiernas egna program. Källorna ska redovisas.
Tips: Låt eleverna utgå från sitt brev i lektion 3 eller sitt förslag till kommunen i lektion 7. Då finns redan en fråga, en mottagare och ett förslag, och examinationen blir en fördjupning i stället för en ny start.