Pengarna du aldrig ser

När du får ditt första lönebesked finns det en rad som ofta känns orättvis: skatten. Men för att förstå skatten behöver man titta på hela kedjan – också den del som aldrig syns på ditt lönebesked. Så här kan det se ut för någon som tjänar 25 000 kronor i månaden:

Den största delen av din skatt är kommunalskatten. Den går till kommunen och regionen där du bor och var i genomsnitt 32,41 procent år 2025. Hur mycket du faktiskt betalar beror också på avdrag, bland annat jobbskatteavdraget, som gör att den som arbetar betalar mindre skatt. Därför blir skatten på en lön på 25 000 kronor ungefär en fjärdedel, inte en tredjedel.

Den som tjänar mycket betalar dessutom statlig inkomstskatt: 20 procent på den del av inkomsten som ligger över en viss gräns. År 2025 låg gränsen på ungefär 53 600 kronor i månaden, så de flesta betalar ingen statlig skatt alls.

Sedan finns skatterna som inte syns på lönebeskedet. Arbetsgivaravgiften – 31,42 procent ovanpå lönen – betalar arbetsgivaren direkt till staten. Den finansierar bland annat din framtida pension, sjukpenning och föräldrapenning. Och varje gång du handlar betalar du moms: 25 procent på de flesta varor, lägre på till exempel mat, böcker och bussbiljetter. Skatten följer alltså med dig hela vägen från jobbet till kassan i mataffären.

Tre kassor – kommun, region och stat

Skattepengarna hamnar i tre olika kassor. Varje kassa ansvarar för sina egna uppgifter, och det är olika politiker som bestämmer över dem. Vill du veta mer om hur de tre nivåerna styrs finns det på sidan Vem bestämmer vad?

Hundralappens resa

År 2024 gav kommunerna, regionerna och staten tillsammans ut drygt 3 000 miljarder kronor – ungefär hälften av allt som Sverige producerade under året. Det är svårt att föreställa sig så stora summor. Så låt oss krympa dem: om all offentlig verksamhet vore en enda hundralapp, hur skulle den delas upp?

Två saker brukar förvåna. Den första är att den allra största biten inte går till skola eller sjukhus utan till socialt skydd – pengar som går direkt tillbaka till människor i form av pension, sjukpenning, föräldrapenning och barnbidrag, men också till äldreomsorgen. Den andra är att försvaret, som ofta syns mycket i nyheterna, är en ganska liten bit av hundralappen – även om den har vuxit de senaste åren.

Varför ska jag betala för andra?

Det är en rimlig fråga. Men titta på ditt eget liv. Just nu kostar du samhället mycket pengar: skolan, skolmaten, tandvården och kanske fritidsgården betalas av skatt. När du börjar arbeta betalar du mer än du får tillbaka. När du blir gammal vänder det igen – då får du pension, vård och kanske hemtjänst.

Skatten fungerar alltså som en försäkring över livet. Pengarna flyttas från den del av livet när du tjänar mycket till de delar när du behöver hjälp. Samtidigt flyttas pengar mellan människor: den som tjänar mer betalar mer, och den som blir sjuk eller arbetslös får stöd. Hur mycket som ska flyttas på det sättet är en av de största frågorna i svensk politik.

Var finansminister i 60 sekunder

Nu är det din tur att bestämma. Du har 100 kronor i skatt att fördela mellan sju områden. Budgeten måste gå exakt jämnt ut – det finns inga extra pengar att låna. Klockan börjar gå när du rör det första reglaget. När du lämnar in din budget får du se vad dina val betyder för människorna i landet.

Obs! Det här är ett förenklat spel. Spelet utgår från en påhittad jämförelsebudget, inte från riktiga siffror.

Hög eller låg skatt?

Sverige har höga skatter jämfört med många andra länder. Om det är bra eller dåligt är en politisk fråga, och det finns inget rätt svar. Så här brukar de två huvudsidorna argumentera:

Frågan hänger ihop med de politiska ideologierna och med vänster–högerskalan. Läs mer om hur partierna placerar sig på sidan Höger–vänster räcker inte längre.

Fundera vidare

Skatten gör det möjligt för dig att gå i skolan i dag, och kanske att få vård i morgon. Samtidigt är det pengar som du själv har tjänat. Hur mycket av din lön tycker du är rimligt att dela med andra – och varför?