Sam, 23 år, arbetar som undersköterska i hemtjänsten. I anställningsavtalet står det att lönen är 30 200 kronor i månaden. Den 25:e kommer lönen – men på kontot landar 25 318 kronor. Svaret på varför finns i ett dokument som de flesta aldrig läser ordentligt: lönespecifikationen, eller lönespecen som den ofta kallas.

En lönespec är ett kvitto från arbetsgivaren som visar hur lönen har räknats fram. Den ser krånglig ut första gången, men den följer alltid samma logik: först läggs allt ihop som du har tjänat, sedan dras skatten av. Kvar blir det du får.

Rad 1: månadslönen

Sam har månadslön. Det betyder att lönen är densamma varje månad, oavsett om månaden har 20 eller 23 arbetsdagar. Månadslön är vanligt för den som har en fast anställning.

Motsatsen är timlön. Då får du betalt för varje timme du faktiskt arbetar. Timlön är vanligt för den som hoppar in ibland, jobbar extra eller har sommarjobb. Om man räknar om Sams månadslön till timlön blir den ungefär 183 kronor i timmen, eftersom en heltidsanställd arbetar ungefär 165 timmar i månaden.

Rad 2 och 3: OB-tillägg

Äldre människor behöver hjälp även på kvällar och helger. Den som arbetar på tider när de flesta är lediga får extra betalt, ett OB-tillägg. OB står för obekväm arbetstid. Hur mycket tillägget är värt bestäms i kollektivavtalet, alltså avtalet mellan fackförbundet och arbetsgivarna. För Sam blir det 26 kronor extra för varje kvällstimme och 62 kronor för varje helgtimme.

OB-tillägget är skälet till att Sams lön varierar lite från månad till månad. En månad med många helgpass ger mer, en månad med bara dagpass ger mindre.

Rad 4: bruttolönen

När månadslönen och tilläggen läggs ihop får man bruttolönen. Det är hela lönen innan skatten har dragits av. Ordet brutto betyder ungefär ”helt, oavdraget” och används också om till exempel vikten på en vara med förpackningen inräknad. Det är bruttolönen som står i anställningsavtal och i lönestatistik, och det är den folk oftast menar när de säger vad de tjänar.

Rad 5: skatten

Här försvinner den största summan. Preliminärskatten är den skatt som arbetsgivaren drar av och betalar in till Skatteverket åt Sam varje månad. Den kallas preliminär eftersom den är en uppskattning. I deklarationen året efter räknas den exakta skatten fram, och då kan Sam få tillbaka pengar eller behöva betala lite till.

Hur mycket som dras beror på lönen och på vilken kommun man bor i. Varje kommun bestämmer sin egen kommunalskatt, och därför finns det olika skattetabeller. Sam betalar ungefär 22 procent av bruttolönen i skatt. Pengarna går till sådant som skola, vård, äldreomsorg, vägar och polis – alltså bland annat till den hemtjänst som Sam själv arbetar i.

Rad 6: nettolönen

Det som blir kvar när skatten är dragen är nettolönen. Det är den summan som kommer in på Sams konto, och det är den som måste räcka till hyra, mat, mobil och allt annat. När man gör en budget ska man alltid utgå från nettolönen. Den som räknar med bruttolönen har ungefär 7 000 kronor som inte finns.

Raden längst ner: det Sam inte ser

Längst ner på lönespecen finns en rad som inte påverkar Sams lön alls: arbetsgivaravgiften. Den betalar arbetsgivaren till staten ovanpå lönen, och den är 31,42 procent av bruttolönen. Pengarna går bland annat till pensioner, sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Det betyder att Sam kostar arbetsgivaren över 42 000 kronor i månaden, trots att Sam själv får ut drygt 25 000.

Sams första lön någonsin

Sam har jobbat förut. Sommaren när Sam var 17 år blev det fyra veckor i en matbutik. Den lönespecen såg annorlunda ut.

Här fick Sam timlön, alltså betalt för varje arbetad timme. Den nya raden heter semesterersättning. Den som arbetar en kortare tid hinner inte ta ut någon betald semester, och därför får man i stället pengar. Enligt semesterlagen är semesterersättningen minst 12 procent av lönen, om inte kollektivavtalet säger något annat. Den betalas ut med lönen eller när anställningen tar slut.

Den tredje skillnaden är att ingen skatt drogs. Den som tjänar lite under ett helt år behöver inte betala skatt. År 2026 går gränsen vid 25 042 kronor. Sam visste att sommarjobbet skulle bli den enda inkomsten det året och lämnade därför ett intyg till arbetsgivaren. Hur det fungerar kan du läsa mer om på sidan Ditt första jobb.

Sam tjänar 30 200 kronor i månaden före skatt som nyanställd undersköterska. Mittemot Sam i personalrummet sitter ibland en distriktssköterska, och på vårdcentralen där Sams brukare hämtar sina recept arbetar läkare. Alla tre jobbar med människors hälsa. Ändå skiljer det tiotusentals kronor i månaden mellan dem.

Innan vi förklarar varför, testa din egen känsla för löner. De flesta är sämre på det än de tror.

Utbildning: att komma ikapp

Den tydligaste förklaringen till löneskillnader är utbildning. Städaren kan börja arbeta direkt efter skolan. Specialistläkaren har först pluggat i sex år på universitetet och sedan arbetat som läkare under utbildning i ytterligare flera år, ofta med studielån att betala tillbaka. Den som utbildar sig länge börjar tjäna pengar senare och ska ha betalt för sin kunskap. Därför ligger yrken som kräver lång utbildning nästan alltid högre i lönetabellen.

Men utbildning förklarar inte allt. En grundskollärare har fyra till fem års högskolestudier bakom sig och tjänar ändå bara ett par tusen mer än en snickare som gick gymnasiet och sedan var lärling.

Efterfrågan: hur många vill ha dig?

Löner fungerar delvis som priser på en marknad. Om många företag vill anställa en viss sorts personal men det finns få som kan jobbet, måste företagen bjuda över varandra. Det kallas att efterfrågan är större än utbudet. Så är det för mjukvaruutvecklare, där många privata företag konkurrerar om samma personer. Om många kan göra ett jobb och det är lätt att hitta folk blir lönen lägre.

Här finns en viktig undantagsregel. Det råder brist på undersköterskor i hela Sverige, men lönerna har inte skjutit i höjden. Det beror på att de flesta undersköterskor arbetar i kommuner och regioner, som betalar lönerna med skattepengar och har en budget som politikerna bestämmer. Arbetsgivaren kan inte höja priset på hemtjänsten på samma sätt som ett företag kan höja priset på en app.

Ansvar och risk

Jobb där man bär stort ansvar för andra människor, för pengar eller för beslut ger ofta högre lön. Det gäller chefer, men också yrken där ett misstag kan få allvarliga följder. Samtidigt är ansvar svårt att mäta. Sam ansvarar varje dag för att äldre människor får rätt medicin, och det syns inte i lönen på samma sätt som ansvaret för en budget på ett företag.

Kön: kvinnoyrken och mansyrken

År 2024 tjänade kvinnor i Sverige i genomsnitt 89,8 procent av vad män tjänade, enligt Medlingsinstitutet. Skillnaden i kronor var ungefär 4 500 kronor i månaden. Den största delen av skillnaden beror inte på att kvinnor och män får olika lön för samma jobb, utan på att de ofta arbetar i olika yrken – och att yrken där många kvinnor arbetar, som vård, omsorg och förskola, har lägre löner än yrken där många män arbetar.

Titta på undersköterskorna i hemtjänst och äldreboende. Där är medianlönen för kvinnor 33 600 kronor och för män 33 100 kronor, alltså nästan exakt lika. Inom samma yrke är skillnaderna ofta små. Men när man jämför yrkena med varandra blir skillnaderna stora. Även när forskarna räknar bort yrke, utbildning, ålder och arbetstid finns det en skillnad på 4,6 procent kvar som inte kan förklaras. Den kallas den oförklarade löneskillnaden.

Var du bor och var du jobbar

Lönerna är i allmänhet högre i storstäderna, särskilt i Stockholmsområdet, där många stora företag och huvudkontor finns. Där är också hyrorna och bostadspriserna högre, så en högre lön betyder inte automatiskt att man har mer pengar kvar i slutet av månaden. Det spelar också roll om man arbetar i privat eller offentlig sektor. Tabellen visar medianlönen i olika delar av arbetsmarknaden.

Vem bestämmer lönen?

I Sverige finns ingen lag om minimilön. I stället förhandlar fackförbund och arbetsgivare fram kollektivavtal som bestämmer lägsta löner, OB-tillägg och löneökningar för stora grupper. Inom de ramarna sätts sedan den enskildes lön i ett lönesamtal med chefen, där erfarenhet, prestation och hur svårt det är att ersätta personen spelar in. Sams lön bestäms alltså både av avtalet mellan Kommunal och arbetsgivarna och av vad Sam själv lyckas förhandla fram.

Sam var 17 år när telefonen ringde en fredag i maj. Det var matbutiken i centrum. En av sommarvikarierna hade hoppat av, och de undrade om Sam kunde börja redan på måndag. Sam sa ja direkt. Först efter ett par veckor kom frågorna: Hur mycket skulle lönen bli? Fick man verkligen jobba till tio på kvällen? Och varför hade Sam aldrig fått något papper att skriva under?

Det här är frågor som är lätta att glömma när man är glad över att ha fått ett jobb. Men det lönar sig att ställa dem innan man börjar.

Hur hittar man ett sommarjobb?

Många kommuner erbjuder feriejobb eller sommarjobb för unga, ofta i några veckor inom till exempel parkskötsel, äldreomsorg eller förskola. Kommunen har sin egen ansökan och sista ansökningsdag, som ofta är tidigt på våren. Andra jobb finns i butiker, kaféer, restauranger och på campingplatser. Där är det vanligt att man söker direkt hos arbetsgivaren eller att jobbet går till någon som redan har en kontakt där. Att fråga släkt, grannar och föräldrars bekanta är alltså inget fusk, utan ett av de vanligaste sätten att få sitt första jobb.

Ett enkelt CV räcker. Skriv vem du är, vilken skola du går i, om du har jobbat eller hjälpt till någonstans förut, till exempel i en förening eller som barnvakt, och vad du är bra på.

Det här ska du ha på papper

En anställning kan börja med ett muntligt ja, men arbetsgivaren är skyldig att ge dig skriftlig information om de viktigaste villkoren. Enligt lagen om anställningsskydd ska den komma senast sju dagar efter att du har börjat jobba. Ofta får man i stället ett anställningsavtal att skriva under redan före första dagen. Det här ska framgå:

• vem som är din arbetsgivare och var du ska arbeta
• vilka arbetsuppgifter du ska ha
• vilken sorts anställning det är och hur länge den gäller, till exempel ett sommarvikariat från 16 juni till 10 augusti
• hur mycket du ska arbeta och ungefär vilka tider
• vilken lön du får, om det är timlön eller månadslön, och när den betalas ut
• vad som gäller för semester eller semesterersättning
• om arbetsplatsen har kollektivavtal

Spara papperet. Om det senare blir oenighet om lön eller arbetstider är det din bästa hjälp.

Regler för dig som är under 18

Unga får inte arbeta hur mycket som helst eller med vad som helst. Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga, och det är arbetsgivaren som ansvarar för att de följs. Grundtanken är att arbetet inte får skada din hälsa eller din skolgång. Därför skiljer reglerna sig åt beroende på om du fortfarande går i grundskolan.

Är du under 13 får du i princip bara hjälpa till med mycket lätta uppgifter, till exempel i familjens eget företag.

Hur mycket ska du få betalt?

I Sverige finns ingen lag om minimilön. Den lägsta lönen bestäms i stället i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Många avtal har särskilda ungdomslöner, som är lägre för 16-åringar än för 18-åringar. Fråga därför alltid om arbetsplatsen har kollektivavtal. Om den har det har du rätt till minst avtalets lön, OB-tillägg för kvällar och helger och ofta en försäkring om du skadar dig på jobbet. Om den saknar kollektivavtal är det bara det du själv kommer överens om med arbetsgivaren som gäller.

De flesta sommarjobb har timlön. Ovanpå den får du semesterersättning, eftersom du inte hinner ta ut någon betald semester. Enligt semesterlagen är den minst 12 procent av lönen. Tjänar du 10 000 kronor under sommaren ska du alltså få minst 1 200 kronor extra, antingen med varje lön eller när jobbet tar slut.

Behöver du betala skatt?

Den som tjänar lite under ett helt år betalar ingen inkomstskatt. För år 2026 går gränsen vid 25 042 kronor. Om du vet att du kommer att tjäna mindre än så under hela året kan du fylla i ett intyg och lämna till arbetsgivaren, och då dras ingen skatt från lönen. Glömmer du intyget dras skatt ändå, men då får du tillbaka pengarna efter deklarationen året därpå – om du har anmält ett bankkonto till Skatteverket.

Kom ihåg att gränsen gäller hela året. Om du både sommarjobbar och extrajobbar på helgerna under hösten räknas allt ihop.

Är det okej? Fyra fall

Läs fallen och bestäm själv om det är okej innan du öppnar svaret.

Alva är 14 år. Kiosken på campingen vill att hon jobbar 9–17 en lördag på sommarlovet och säljer glass, tidningar och snus.

Inte okej, av två skäl. Den som går i grundskolan får arbeta högst 7 timmar en lovdag, och 9–17 är 8 timmar. Dessutom får hon inte sälja varor med åldersgräns, som snus. Glass och tidningar går bra, på kortare pass.

Noah är 16 år och har gått ut nian. Restaurangen där han diskar ber honom stanna till klockan två på natten en fredag.

Inte okej. Den som är 16 eller 17 år får aldrig arbeta mellan midnatt och klockan fem. Noah kan jobba sent en kväll, men restaurangen måste se till att han slutar före midnatt.

Ella är 16 år. Hon har jobbat på ett kafé i två veckor efter ett muntligt ja, men har inte fått något papper om lön eller arbetstider.

Inte okej. Arbetsgivaren skulle ha gett henne skriftlig information om de viktigaste villkoren senast sju dagar efter att hon började. Ella bör be om det skriftligt, gärna med hjälp av en förälder.

Omar är 17 år. Han tjänar 18 000 kronor på sitt sommarjobb och inga andra pengar under året. Arbetsgivaren drar ändå skatt från lönen.

Det är okej för arbetsgivaren, men Omar kan göra något. Om Omar lämnar ett intyg om att han kommer att tjäna under 25 042 kronor under året slutar arbetsgivaren att dra skatt. Den skatt som redan är dragen får han tillbaka efter deklarationen nästa år.

Pengarna till livsbudgeten

Sams sommarjobb gav 12 687 kronor för fyra veckor, utan skatt och med semesterersättning. Det var mycket pengar för en 17-åring, men det räckte inte för att leva på. I dag, som undersköterska, är det nettolönen på 25 318 kronor som ska bära hela livsbudgeten. I nästa del av privatekonomin tittar vi på hur de pengarna ska räcka till boende, mat och allt annat.